Matskatteväxling kan gynna både hälsa och klimat

För sex månader sedan sänktes matmomsen. Jörgen Larsson, docent i fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola, hade hellre sett en grön matskatteväxling där vissa livsmedel får högre moms och andra lägre.
– Det hade kunnat minska matens klimatpåverkan och förebygga dödsfall, säger han.

Matens klimatavtryck är nästan dubbelt så stort som utsläppen från den svenska personbilstrafiken. Enligt en forskningsrapport från Chalmers tekniska högskola skulle en riktad matskatteväxling kunna förebygga 700 dödsfall om året och minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan med 4,4 procent, motsvarande omkring 700 000 ton koldioxidekvivalenter per år.

I den modell som forskarna lyfter fram i rapporten tas momsen bort helt på bland annat frukt, grönsaker, baljväxter och vissa fullkornsprodukter. Samtidigt införs punktskatter på rött kött och sockersötade drycker.

Skatten på kött är anpassad efter klimatpåverkan. I forskarnas simuleringar beskattas nöt- och lammkött med 31 kronor per kilo, medan skatten på fläskkött är 5,40 kronor per kilo.

– Vi har lagt en mycket högre skatt på nöt och lamm än på gris i våra simuleringar. Det bygger på analyser av klimatbelastningen per kilo gris och nöt. Den är fem gånger högre på nöt än på gris i vårt scenario. Så där finns en form av viktning, säger Jörgen Larsson, docent vid Chalmers tekniska högskola och huvudförfattare till rapporten.

Klimatnyttan kommer framför allt från den minskade konsumtionen av nöt- och lammkött. I förslaget om grön matskatteväxlingen står den minskade konsumtionen av dessa köttslag för omkring 75 procent av den totala minskningen av klimatpåverkan.

Om andelen svenskproducerat kött ligger kvar på dagens nivå skulle det motsvara omkring 290 000 ton mindre växthusgasutsläpp från det svenska jordbruket per år, eller cirka fem procent av jordbrukets utsläpp.

Hot mot biologisk mångfald?

En invändning mot högre skatt på rött kött är att minskad efterfrågan skulle kunna hota naturbetesmarker och därmed biologisk mångfald. Men Jörgen Larsson menar att dagens köttkonsumtion inte har någon självklar koppling till betande djur.

– En stor del av köttet kommer inte från naturbetesdjur. Om vi vill ha betande djur så är det effektivaste sättet att öka stödet för att ha betande djur.  

Studien pekar också på att minskad köttkonsumtion frigör åkermark som i dag används till foderproduktion. Marken skulle i stället kunna användas för livsmedelsproduktion med lägre klimatpåverkan, exempelvis spannmål, baljväxter, frukt, rotfrukter och grönsaker.

– Det är absolut förenligt med en lägre köttkonsumtion och till och med en förbättrad biologisk mångfald, men då behöver man två styrmedel. Grön matskatteväxling som innebär högre skatt på kött och ökat stöd till lantbrukare med betesdjur.

Acceptans för styrmedel

Enligt Jörgen Larsson är en viktig del av modellen att skattehöjningarna och momssänkningarna balanserar varandra. Syftet är att den genomsnittliga konsumenten inte ska få en högre matkostnad. I rapportens beräkningar är effekten för alla inkomstgrupper mindre än tio kronor per person och månad. Det skiljer modellen från en generell momssänkning, där alla livsmedel blir billigare.

– Det finns en risk att den nu sänkta matmomsen leder till en viss ökning av matkonsumtionen, av både hälsosamma och mindre hälsosamma livsmedel. Det blir billigare och då köper vi mer. Ett högre kalorintag riskerar att öka övervikt och fetma. Dessutom riskerar matsvinnet att öka, säger han.

Det finns en risk att den nu sänkta matmomsen leder till en viss ökning av matkonsumtionen, av både hälsosamma och mindre hälsosamma livsmedel.

Idén till matskatteväxlingen kommer bland annat från forskning om acceptansen för olika styrmedel.

– Hur ett styrmedel påverkar den egna privatekonomin är en viktig aspekt som folk väger in när de tycker till om styrmedel. Så acceptansen för styrmedel som kostar en massa pengar är väldigt låg.

Målkonflikter och osäkerheter

Forskarna ser dock att det finns både målkonflikter och osäkerheter. De konstaterar exempelvis att en ökad konsumtion av frukt kan påverka indikatorn för biologisk mångfald negativt om importandelarna hålls konstanta, eftersom en stor del kommer från områden där markanvändningen har stor påverkan på biologisk mångfald.

– Det här är långt ifrån något som löser allt. Vi kan göra en viss nytta för vissa kostförändringar med det här styrmedlet, säger Jörgen Larsson.

Inget land har hittills infört någon liknande kombination av klimatrelaterade matskatter och subventioner. Däremot finns enskilda delar av modellen redan i andra länder, bland annat punktskatter på sockersötade drycker.

I Sverige skulle en matskatteväxling också innebära praktiska gränsdragningsproblem. Exempelvis kan det vara svårt att avgöra vilka produkter som ska omfattas av olika momssatser.

– Det kommer alltid uppstå vissa svårigheter. Man får väga det mot varandra, och bedöma om det är värt för att uppnå de fördelarna man vill åt, säger Jörgen Larsson.

Inget politiskt genomslag

Rapporten har presenterats i riksdagen, men något större politiskt genomslag har forskarna inte fått.

– Det var ingen hallelujastämning. Det är uppenbarligen känsligt för politiker att påverka hur vi äter, sammanfattar Jörgen Larsson.

Han forskar nu vidare på en annan skatteväxlingsmodell, där skatteintäkterna i stället återförs lika till alla medborgare som återbäring. Den varianten analyseras både för mat och flyg. Preliminära resultat pekar på att två tredjedelar av alla skulle gynnas ekonomiskt av en sådan modell, för låginkomsttagare är andelen ännu högre.

– Vi behöver ju ha styrmedel. Att sitta och hålla tummarna för att privatpersoner och företag ska börja bete sig annorlunda fungerar ju inte. Därför är forskning om styrmedel viktigt, det ger ett bra underlag för att kunna göra något för att minska utsläppen.