2,5 miljoner per år – ny maxinkomst i Sverige?

Kan man sätta ett tak för hur mycket de allra rikaste i Sverige får tjäna, som ett sätt att begränsa deras klimatpåverkan? En ny enkätstudie visar hur allmänheten ser på förslaget – många är positiva, om det utformas på rätt sätt.

För tre år sedan tänkte Jayeon Lee, forskare vid Göteborgs universitet, att idén om ett inkomsttak för de allra rikaste kunde uppfattas som radikalt, eller helt galet. Nu tror hon inte längre att frågan är lika laddad.

– Jag vill hävda att det inte anses lika radikalt eller avlägset längre. Det finns en hel del internationella diskussioner just nu kring extrem rikedom och extrema inkomster och förmögenheter, där maxinkomst lyfts fram som en möjlig åtgärd.

Hon nämner som exempel FN:s särskilda rapportör för extrem fattigdom. Så sent som i juni släppte de en rapport som lägger fram maxinkomst som ett möjligt verktyg för att minska ojämlikheten i världen.

Frågan har även lyfts av forskare vid det inflytelserika World Inequality Lab, som diskuterar kraftigt höjda skatter för de högsta inkomsterna i sin ”Global Justice Report”.

Jayeon Lee nämner även initiativet ”Wealth Line”, som försöker formulera en motsvarighet till fattigdomsgränsen – alltså en gräns för när rikedom blir så koncentrerad att det skadar demokrati, samhälle och miljö.

Utsläppen från rika ökar

Jayeon Lee upplever att fördelningsfrågorna har blivit mer aktuella i de akademiska rummen och tror att det hänger nära samman med klimatförändringarna – där det har blivit allt tydligare att de rika utgör ett problem.

Medan samhället som helhet har minskat sina utsläpp har de rikaste en procenten i stället ökat sina, visar data från Oxfam och Stockholm Environment Institute, SEI. Samtidigt har klimatförändringarna lett till att allt fler ifrågasätter tanken om evig tillväxt, menar Jayeon Lee. 

– Radikal omfördelning av förmögenhet och inkomst ses av allt fler som en förutsättning för att vi ska kunna leva innanför de planetära gränserna.

Maxinkomst för den rikaste 1 procenten

Eftersom de allra rikaste står för en oproportionerligt stor del av koldioxidutsläppen menar Jayeon Lee att det är viktigt att undersöka reformer som skulle kunna minska gruppens klimatpåverkan.

Det är bakgrunden till hennes forskningsprojekt om maxinkomst, som hon driver tillsammans med Kajsa Emilsson och Max Koch, båda forskare vid Lunds universitet.

I vintras skickade de ut en enkätstudie där närmre 2000 personer deltog.

Forskarna ser att hur man utformar ett förslag om maxinkomst har stor betydelse för vilket stöd det får. Stödet ökar till exempel om taket sätts så högt att det bara omfattar den rikaste en procenten av svenskarna, vilket motsvarar en gräns vid en årsinkomst på 2,5 miljoner.

De ser också att stödet är starkare om maxlönen införs i form av en skatt på inkomster över en viss nivån, och inte som ett tak.

– Det är få som vill ha en maxlön i meningen att 100 procent av inkomsterna över en viss summa tas som skatt. Stödet är större om man i stället sätter en skatt på 80 eller 90 procent över en viss gräns, säger Jayeon Lee.

Tillskott till välfärden

Det som enligt enkätstudien har allra störst betydelse för hur allmänheten ställer sig till idén om maxinkomst är hur skatteintäkterna som genereras är tänkta att användas. Stödet är starkast om intäkterna används för vård, skola och omsorg.

– Det är få som tycker att det är en bra idé att rikta skatteintäkterna åt något annat håll, till exempel till klimatarbetet, försvaret eller medborgarlön. Det är alltså viktigt för allmänheten att pengarna används för att öka den sociala tryggheten, säger Jayeon Lee.

I enkätstudien kan forskarna även se att det finns skillnader mellan olika grupper i inställningen till maxinkomst. Föga förvånande är stödet starkast bland vänsterväljare och bland personer som generellt är positiva till fördelningspolitik. Män är mer tveksamma än kvinnor. Även höginkomsttagare och högutbildade är mer skeptiska.

Även om klimatåtgärder som riktas mot de rika är något som har börjat diskuteras allt mer finns fortfarande ett brett motstånd mot den typen av förslag, menar Jayeon Lee.

De främsta argumenten emot bygger på tanken att rika individer driver innovation och ekonomisk tillväxt. Maxinkomst skulle ur det perspektivet minska drivkraften att komma på nya idéer. Det skulle hämma teknikutvecklingen och leda till att vi får svårare att lösa olika samhällsproblem – eller till att framgångsrika individer och företag helt enkelt lämnar landet.

Jayeon Lee menar dock att synen på de allra rikastes bidrag till samhället håller på att förändras.

– Tidigare har man tänkt att människor som blir rika bidrar till ekonomisk tillväxt och att det är så vi ska lösa fattigdomen och klimatomställningen, men det ifrågasätts av allt fler, inte minst inom forskarvärlden.

Hälften säger ja till maxinkomst

De flesta av deltagarna i enkätstudien om maxinkomst tror inte att ett sådant förslag skulle gå att genomföra i Sverige. De tror inte att det skulle få tillräckligt brett stöd. Samtidigt är förvånansvärt många själva positiva till idén. Nästan hälften, 46 procent, svarar att de vill att maxinkomst ska införas, förutsatt att det utformas på rätt sätt.

Jayeon Lee vill dock inte dra för höga växlar på siffran. Hon menar att den troligen inte speglar allmänhetens inställning.

– Deltagarna i vår studie har fått bekanta sig med idén om maxinkomst och vant sig vid tanken genom att de har svarat på frågorna i enkäten. Det har troligen gjort dem mer positiva.

Vi går ju mot ett riksdagsval. Hur troligt är det att något av de politiska partierna lyfter maxinkomst som en valfråga?

– Väldigt osannolikt. Den här typen av förslag upplevs fortfarande som radikala inom politiken även om de diskuteras mer bland forskare som en del av arbetet för rättvis omställning.

Om något parti skulle vilja gå till val med ett förslag om att införa maxinkomst, hur ska de lägga fram det för att få mest stöd, baserat på er enkät?

– De ska rikta det mot de allra högsta inkomsterna. De skulle till exempel kunna lägga fram en skatt på 80 eller 90 procent för årsinkomster på över 2,5 miljoner – och låta intäkterna gå till skola, vård och omsorg.