Växter och ved ska ge skydd åt vittrande stränder

Erosionsskydd minskar risken för att slänter och strandkanter ska rasa. Genom att använda växter eller död ved som ett komplement till sten gynnas även flora och fauna.

Vågor, strömmar och mänsklig påverkan nöter ner många strandkanter. Ett vanligt sätt att skydda och stärka upp strandkanterna är att använda en metod som kallas stenskoning, som innebär att man klär in de omgivande slänterna med sten.

Statens geotekniska institut, SGI, har nu tagit fram en vägledning med naturbaserade metoder som också tar hänsyn till den biologiska mångfalden. Tanken är att de naturbaserade lösningarna ska utveckla ekosystemen samtidigt som de motverkar erosion, genom att skapa förutsättningar för djurliv och låta växter bilda skydd mot vågornas nedbrytande effekt.

– Planterar man till exempel växter längs en strandkant gynnar det ekosystemen och minskar erosionen, men det kan också gynna vattenkvaliteten, eftersom vegetationen hjälper till att filtrera vatten från partiklar, säger Anette Björlin, strateg klimatanpassning vid SGI.

En naturlig process

Erosion är en naturlig process som kan uppstå nästan överallt, och den bidrar till att forma vårt landskap. I grunden är den av godo, förklarar Anette Björlin.

– Vi behöver erosion eftersom transporten av sediment och sand skapar habitat för olika växter och djur på botten och i strandbrinkar. Samtidigt behöver vi också ha erosionsskydd för att det inte ska rasa på fel ställe.

Ett varmare klimat innebär ökade vattenflöden och kraftigare skyfall. Det i sin tur ökar riskerna för ras och skred, och därmed behovet av erosionsskydd. Men behovet påverkas även av hur infrastruktur och annan bebyggelse på en plats ser ut.

– Allt eftersom man byggt mer och mer, längs framför allt kusterna, har riskerna för erosion i bebyggda känsliga områden ökat. Ökningen kan alltså bero på en kombination av klimatförändringar och att man ibland har byggt på fel ställen ur ett skred- och erosionsperspektiv, säger Johan Nyberg, geolog vid SGI.

Växter i stället för sten

Det var när ett erosionsskydd längs en del av Klarälven för cirka fem år sedan behövde bytas ut som idén till naturbaserade skydd tog fart. Vägen som löper längs älven hade fått sprickor och riskerade att rasa.

För att också gynna växt- och djurliv på platsen gjorde Trafikverket, som ansvarar för sträckan, och SGI ett testprojekt där de i stället för att enbart använda sten även planterade växter längs med strandkanten.

Längs med slänten ner mot vattnet och under ytan ligger nu ett tjockt lager sten. Tyngden av stenarna fungerar som ett mothåll för att slänten inte ska rasa. Ovanpå stenarna ligger en struktur av återanvänd jord, vegetation, stockar och död ved. Ett nedbrytningsbart kokosnät håller vegetationen på plats medan den växer till sig.

Skyddet har enligt Anette Björlin hittills fungerat. Än finns inga tecken på erosion och det ser ut som att även djurlivet har gynnats.

–Vi har följt upp tre gånger, och då har vi sett ödlor som springer i vedhögarna och fåglar som sökt skydd i dem, säger hon.

Dämpar vågor med julgranar

En farhåga, som markägare i området har lyft, är att konstruktionen kan kräva underhåll. Enligt Johan Nyberg kan det till en början vara så, men när växterna väl har rotat sig behöver det enligt honom inte bli mer underhåll än med stenskoningar.

– Det finns en uppfattning att man inte behöver underhålla stenskoningar, men det är inte sant. Efter 10 – 20 år kan de ha flyttat på sig eller behöver bytas ut, säger han.

SGI testar nu även naturbaserade lösningar i Göta älv. Längs Älvängen, i Ale kommun nordost om Göteborg, har SGI tillsammans med fastighetsägare anlagt en våtmarksliknande damm som skiljs av från älven med hjälp av en stenrevel, en liten pir utanför strandkanten som skyddar strandkanten från vågor och strömmar.

I en annan del av älven använder de gamla julgranar för att bygga ett staket utmed vattnet. Skyddet dämpar fartygsvågor och minskar det strömmande vattnets kraft, vilket ger ett lugnare vatten in mot strandkanten.

Genom att anlägga promenadvägar eller rekreationsytor i anslutning till de naturbaserade lösningarna går det också att tilgodose andra värden.

– Man kan nästan alltid göra något för den biologiska mångfalden och ekosystemet, men även det sociala är en viktig del. Det kostar inte så mycket extra men kan ge mycket tillbaka, säger Johan Nyberg.