Odlingsprojekt gav stor skörd – nu vill familjerna odla mer

I våras fick tio Malmöfamiljer hjälp av staden att förvandla sina trädgårdar till grönsaksland. Skörden blev större än väntat: flera blev självförsörjande på en rad grödor och fortsätter att skörda från sina trädgårdar.

Målet var att få villaägare att börja odla mat i sina trädgårdar som ett sätt att stärka sin egen och stadens beredskap. Satsningen, som Extrakt skrivit om tidigare, avslutades nyligen med en skördefest, där familjerna fick visa upp det som de odlat.

Odlingspedagogen Anja Ley, som följt deltagarna sedan mars, är nöjd med resultatet.

– Det har gått jättebra för alla. Många är förundrade över hur mycket skörd de har fått.

Deltagarna hade olika förkunskaper och förutsättningar, från en liten radhusträdgård till stora villaträdgårdar. Anja Ley har besökt alla familjer och gett råd anpassade efter deras förhållanden.

Familjen Cupina Holt bor i en villa med en stor trädgård med gott om fruktträd, perenner och bär. De hade i princip ingen tidigare erfarenhet av grönsaksodling, berättar Ena Cupina Holt.

– Senast jag försökte odla något var i en balkonglåda för femton år sedan. Så vi ville ta chansen att lära oss mer. Vi tycker också att det är viktigt att visa vår son Harry var maten kommer ifrån.

Svårt med förodling

Familjen anlade odlingsbäddar med bland annat grönkål, broccoli, morötter, paprika, spenat, tomater och polkabetor. Sedan början av juni har de skördat två till tre gånger i veckan.

– Jag är förvånad över att det var så enkelt att få så mycket skörd. Och fortfarande har vi jättemycket paprika, grönkål, svartkål och morötter kvar i trädgården.

Ett tag var Ena dock på väg att ge upp. Förodlingen var svår tyckte hon; att inte vattna för mycket eller för lite, att plantorna skulle få lagom mycket sol, ljus och värme och därefter att skola om dem. 

– När jag åkte iväg på en längre jobbresa i april struntade jag i avhärdning och planterade ut allt på en gång, precis som man inte skulle göra. Men allt tog sig. Ibland får man bara göra det som är enklast. 

Torr sommar en utmaning

En utvärdering av projektet visar att hälften av deltagarna blev självförsörjande på fyra eller fler grödor under odlingssäsongen. Alla blev självförsörjande på minst en gröda.

Fyra deltagare fick över hälften av sina grönsaker från den egna trädgården och en familj fick över 75 procent.

Den största utmaningen, enligt Anja Ley, har varit bevattningen. Sommaren har varit torr, vilket gjort att familjerna fått tänka mer på hur vattnet används.

– Vi har pratat mycket om hur man odlar så hållbart som möjligt. Alla har blivit extra medvetna och tagit vara på regnvatten i mycket större utsträckning än tidigare.

Alla familjer har sagt att de vill fortsätta odla och de flesta vill odla ännu mer. Det stöd de efterfrågar från kommunen är framför allt hjälp att samordna träffar med andra odlare.

– Dels för att utbyta råd, dels för gemenskapens skull. Alla har blivit väldigt inspirerade men de säger också att de inspirerat andra, säger Anja Ley.

Kolonilotter inte tillräckligt

Madeleine Granvik vid Uppsala universitet forskar om kommunernas roll i lokala livsmedelssystem. Hon ser Malmöprojektet som ett bra exempel på hur kommunen kan bidra till ökad kunskap om odling.

För att fler ska kunna odla behöver kommunerna se till att det finns odlingsbar mark, vatten och möjligheter till kompostering där människor bor, menar hon. Det räcker inte med traditionella kolonilotter.

– Det behöver vara enkelt att odla, till exempel på innergårdar, hustak eller skolgårdar, platser där man kan odla tillsammans med andra utan att behöva ta hela ansvaret själv.

Gemensamma odlingsmiljöer kan samtidigt skapa andra värden, som gemenskap och möjlighet att prata om odling ur ett beredskapsperspektiv, menar hon.

Fredrik Fernqvist, forskare inom hållbar livsmedelskonsumtion vid Sveriges lantbruksuniversitet, lyfter behovet av kunskap.

– Kommunerna skulle kunna erbjuda rådgivning, ungefär som energi- eller konsumentrådgivning.

Men det behövs också mer kunskap om hur maten tas om hand och lagras efter skörd, anser han. I nya bostadsområden planeras ofta gröna odlingsytor, men sällan utrymmen för att förvara det som odlas.

– Förr byggde man matkällare och skafferier i husen. Om man producerar mat måste man också kunna förvara den någonstans.

Delar tips och pepp

Uppföljning och förädling var temat för projektets avslutande träff, där familjerna fick lära sig hur de bäst tar tillvara på och lagrar skörden för att kunna använda den längre in på vintern.

Ena Cupina Holt berättar att familjen ännu inte fermenterat eller konserverat något, men de har gjort sylt, fryst in en del och gett bort.

Mest lärorik har den praktiska rådgivningen från odlingscoachen varit, tycker hon.

– Jag hade aldrig lyckats anlägga ett trädgårdsland på egen hand.

Nu vill familjen fortsätta att odla. Någon mer utbildning behöver Ena inte, men hon vill behålla kontakten med de andra odlarna.

– Det har varit så värdefullt att dela tips, plantor och peppa varandra. Vi har absolut fått blodad tand.