Maten ett verktyg i kommunernas klimatomställning

Sju kommuner i Göteborgsregionen har gjort vegetarisk mat till standard vid externa konferenser. Åtgärden är en del av ett växande internationellt arbete för att minska klimatutsläppen från offentlig mat.

– Det här skickar en tydlig signal från kommunerna att de följer upp sina egna klimatmål, säger Therese Lindahl, forskare inom beteende- och miljöekonomi vid Beijerinstitutet. 

Sedan den första mars är vegetarisk mat förstahandsval när Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Tjörn och Öckerö bokar externa konferenser. Avtalet omfattar även bland andra Göteborgsregionens kommunalförbund, Räddningstjänsten Storgöteborg och flera kommunala bolag.

Den främsta anledningen är att vegetarisk mat har betydligt lägre klimatpåverkan än animaliska alternativ, säger Johanna Azar (MP), ordförande i inköps- och upphandlingsnämnden i Göteborg.

– Vi har tydliga klimatmål och det här är ett steg för att nå dem. Effekten kanske inte blir enorm, men som en stor organisation med tusentals anställda kan det få viss påverkan.

Beslutet fattades av det rödgröna styret i Göteborg redan 2024 men började gälla när ett nytt ramavtal för konferensbokningar trädde i kraft. Den som vill ha kött kan fortfarande beställa det, men vegetariskt är standardvalet.

Beslutet väcker känslor

Beslutet har kritiserats av oppositionen. I en debattartikel i Göteborgs-Posten kallade moderaten Mattias Tykesson åtgärden symbolpolitik och menar att det offentliga inte ska styra ”vad vuxna människor får lägga på tallriken”.

Johanna Azar säger att hon förstår att beslutet väcker känslor. Men syftet är inte att påverka invånarnas matvanor, utan att göra kommunens inköp mer klimatsmarta.

– Vårt uppdrag är att ta ansvar för att skattemedel används på ett hållbart sätt. Det handlar dessutom om enstaka tillfällen då anställda bjuds på mat.

Åtgärden är en liten del av Göteborgs klimatarbete, som enligt Johanna Azar även omfattar cirkulära inköp, byggmaterial med låg klimatpåverkan och minskade transporter.

Inköps- och upphandlingsförvaltningen har också tagit fram underlag som visar vilken klimatpåverkan olika verksamheters inköp har, i syfte att hjälpa dem att minska sina utsläpp, berättar hon.

Flera städer minskar inköp av kött

Göteborgsregionen är inte ensam om att använda maten som ett sätt att minska klimatavtrycken. Skolverket, Lunds universitet och Malmö stad har liknande riktlinjer för konferenser och interna möten.

Internationellt har flera städer tagit steg mot mer växtbaserad offentlig konsumtion. I februari antog Helsingfors en motion som innebär att stadens inköp av kött- och mjölkprodukter ska halveras till 2030. Liknande motioner har lagts fram i 40 kommuner runt om i Finland.

Samtidigt har 16 städer världen över – däribland Stockholm – skrivit under en deklaration om att minska klimatavtrycket från offentlig matupphandling. Störst utsläppsminskningar har uppnåtts i Milano (34 procent), Köpenhamn (32 procent) och New York (29 procent).

En tydlig signal

Therese Lindahl, forskare inom beteende- och miljöekonomi, tycker inte att den här typen av åtgärder bör avfärdas som symbolpolitik. Snarare handlar det om signalpolitik, menar hon.

– Kommunerna skickar en tydlig signal om att det här är en fråga de prioriterar och tar på allvar.

Hon tror att effekten på kort sikt är begränsad men att åtgärderna kan bidra till förändrade normer över tid.

Ett ännu mer effektivt verktyg skulle vara att införa skatt på klimatbelastande mat, anser hon. I sin egen forskning har hon sett att många reagerar negativt på hårda styrmedel som till exempel köttskatt.

– Många uppfattar att den typen av verktyg inskränker på deras frihet. Samtidigt visar forskningen att acceptansen ökar om man kombinerar styrmedel med subventioner.

Priset påverkar mest

Enligt Therese Lindahl är priset det styrmedel som påverkar människors matval mest. Även begränsade valmöjligheter kan påverka beteenden, exempelvis när skolor serverar vegetarisk mat utan alternativa rätter.

Hon menar att kommuner och myndigheter i dag driver matomställningen snabbare än regeringen eftersom kommunerna har större möjligheter att förändra sina egna verksamheter.

För att klimatmålen ska kunna nås krävs omfattande förändringar i våra matvanor, tror hon.

– Just nu ser det ut som att vi behöver hårdare styrning, det verkar inte ske på frivillig basis. Men extrema klimathändelser kan också få människor att inse behovet av att förändra både sina matvanor och sin livsstil.