Artificiell intelligens revolutionerar fjärilsforskningen

Har du också fascinerats av färgexplosionen och mångfalden hos fjärilar? För fjärilsforskaren Lars Pettersson är håv och promenad fortfarande de viktigaste verktygen, men med artificiell intelligens går det plötsligt att lösa helt nya mysterier.

Ett kraftigt regnoväder är på väg in över Skåne. Fjärilar behöver både sol och värme för att få upp tillräcklig temperatur i flygmusklerna. Börjar det regna kommer fjärilarna att gömma sig, men Lars Pettersson är inte orolig. Vi hinner, försäkrar han.

– Titta, där är en luktgräsfjäril! säger han.

I naturreservatet Billebjer strax utanför Lund har Lars Pettersson gått exakt samma fjärilsslinga i 15 år. Han är docent i zooekologi vid Lunds universitet, och vet precis vilka arter som trivs i bergig terräng och vilka som föredrar skogen eller hästhagen lite längre bort.

Just luktgräsfjärilen hinner dock flyga iväg innan vi kommer riktigt nära.

– Det är Sveriges vanligaste fjäril, och har också utnämnts till den tråkigaste. När den flugit ett tag blir den lite dassigt brun, men att klaga på det tycker jag är taskigt. Som nykläckt är den alldeles chokladbrun med fina ringar på vingarna, säger Lars Pettersson.

Därför är fjärilar känsliga för klimatförändringar

Det finns över 19 000 kända arter av dagfjärilar i världen, varav 113 är bofasta i Sverige. Europas vanligaste fjäril, slåttergräsfjäril, fladdrar förbi och gömmer sig i ett buskage. Den är också brun och hade kunnat gå ganska obemärkt förbi om det inte vore för Lars Pettersson.

En desto mer imponerande klarorange fjäril sätter sig på en berghäll, och identifieras snabbt som svingelgräsfjäril.

– På andra håll i Europa har den minskat, men här trivs den ganska bra och den ökar i Mellansverige också, säger han.

En fjäril reagerar snabbt på förändringar i livsmiljön, som exempelvis klimatförändringar, habitatförlust och miljöförstöring. Det gör att fjärilar ofta används som miljöindikatorer för att förstå hur naturen förändras.  

Lars Pettersson samordnar Svensk dagfjärilsövervakning, som varje år inventerar de svenska fjärilsbestånden med hjälp av flera hundra frivilliga runt om i landet. Tack vare att räkningarna utförs på samma sätt varje år kan man jämföra hur antalet fjärilar i Sverige ökar eller minskar över tid.

Arbetet har pågått sedan 2010, men det är först nu som dataserierna är tillräckligt långa för att kunna visa tydliga populationstrender. Faktum är att fjärilarna får det allt tuffare. På den senaste rödlistan finns 38 procent av Sveriges arter av dagfjärilar med.

– För långlivade arter som fåglar gör ett dåligt år inte så mycket. De kan häcka ett annat år. Men för fjärilar är det känsligt. Årets fjärilar ska ju ge upphov till nästa års fjärilar. Under torkan 2018 var det flera arter här i Billebjer som slogs ut, och alla har fortfarande inte återhämtat sig, säger Lars Pettersson.

Fjärilarna mår bättre i norr än i söder

Naturreservatets namn Billebjer är danska och betyder yxberget. Från den högsta platån går det att se ända till Köpenhamn vid vackert väder, men just i dag nöjer vi oss med Lundaslätten.

När vi fortsätter uppför berget får vi sällskap av en rapsfjäril och dess nära släkting rovfjäril, som trivs i jordbrukslandskapet. På avstånd ser vi också stora fält med majs, stråsäd och betor.

Regnet hänger i luften. Det är i alla fall varmt.

– Att inventera fjärilar kan vara ungefär som när surfare väntar på en riktigt bra våg. När blir det en bra fjärilsdag? Men man ska inte vänta för länge på att vädret ska bli bättre, för då kan det hända att det blir ännu sämre och så har hela sommaren gått. Det är bättre att gå ut en dag som i dag än att helt skippa det, säger Lars Pettersson.

Just den här sträckan har han promenerat flera gånger varje sommar sedan 2011. Några arter har tillkommit på senare år, medan andra som förr var vanliga helt har försvunnit. Särskilt arter som är anpassade till kallare livsmiljöer verkar dra sig allt längre norrut i takt med klimatförändringarna. Klimatförändringarna är också den enskilt starkaste drivkraften bakom förändringar i arters utbredning, enligt en global studie som publicerades i somras och där svenska data ingår.

Lars Pettersson öppnar väskan och tar fram ett par fjärilsböcker, båda med ganska många år på nacken.

– I den här boken från 2005 fanns sälgskimmerfjäril bara här i Lund. Nu är den vanlig ända upp till Dalarna. De gamla utbredningskartorna blir snabbt inaktuella. Det är inte hela världen att fjärilars utbredning förändras, det har den gjort förr. Men det börjar bli allt svårare att få tillbaka nordligare arter som har tryckts norrut. Det ser ut som att många arter har det bra i norr och sämre i söder. Det märks också på rödlistan, säger han.

Räknar fjärilar på standardiserat vis

Metoden för fjärilsinventering är i alla fall enkel, menar han. Lars Pettersson visar hur han promenerar i lugn takt och skriver upp alla fjärilar han ser inom 2,5 meter åt vardera sidan, 5 meter framåt och 5 meter uppåt. Alla de hundratals frivilliga som räknar fjärilar åt Svensk dagfjärilsövervakning gör på samma vis, och metoden används dessutom internationellt. På så sätt kan till exempel en person i Östersund jämföra sina resultat med inventerare i Barcelona.

– Det finns så mycket att upptäcka i sitt närområde! En kvinna såg en silverstreckad pärlemorfjäril i Korpilombolo. De är ganska vanliga här i södra Sverige men hennes fynd visade sig vara det näst nordligaste i världen. Det var en fjäril som hon hittade hemma på sin bakgård, säger han.

Vi passerar genom en hästhage och hälsar på en häst, innan vi fortsätter förbi en damm. Längre in ligger också ett gammalt stenbrott. Mina vida byxor fastnar gång på gång i björnbärssnåren, men jag lär mig ändå inte att hålla mig borta från bären.

Lars Pettersson får också en tagg i en strumpa när han följer efter en kvickgräsfjäril, en av få arter i området som är knutna till skogsmiljö.

– Taggbuskar är döden i grytan för min fjärilshåv. Det får inte bli blött heller för då fastnar fjärilarnas fjäll i håven, säger Lars Pettersson.

95 procent av alla fjärilar är nattfjärilar

Att han skulle bli just fjärilsforskare var inte självklart. I övre tonåren var han en hängiven fågelskådare, och cyklade flera gånger i veckan de två milen till sjön Östen, en bra fågelsjö nära Mariestad där han växte upp.

För den som tycker om fåglar brukar högsommaren generellt ses som lågsäsong, eftersom många arter håller sig undan och slutar att sjunga. Det var så han fick upp ögonen för fjärilar. I sin forskning har Lars Pettersson bland annat sett att vårens fjärilar flyger nästan två veckor tidigare än för 14 år sedan. På senare år har han också jobbat allt mer med nattfjärilar.

I Sverige finns cirka 2 700 arter av fjärilar, och alla utom de 113 dagfjärilarna räknas som nattfjärilar. Trots dominansen är det fortfarande mycket som är okänt om nattfjärilarnas ekologi. Medan folk i allmänhet är förtjusta i dagfjärilar tenderar människor att rygga tillbaka när nattfjärilen drar förbi.

Länge var det bara de mest hugade experterna som vågade sig på att artbestämma nattfjärilar, men med artificiell intelligens har spelplanen helt ändrats.

– Vi vet att nattfjärilar kan vara lika viktiga pollinatörer som humlor och bin, och att det skulle vara oerhört värdefullt att övervaka dem mer systematiskt. Men för bara några år sedan satt jag i Bryssel och sa att det vore omöjligt, eftersom det skulle kräva för stora resurser att anlita så många experter. Sedan kom apparna. De har blivit riktigt bra på artbestämning, så länge man bara har en skarp bild. Jag är glad att jag hade fel, säger han.

Nya möjligheter med ny teknik

När vi känner de första dropparna får vi bråttom ut ur naturreservatet. Vi hinner precis ta skydd innan det börjar ösregna. På vägen passerar vi solrosor som växer intill stora fält med stråsäd. Lite längre bort är majsen snart mogen nog att skördas.

Så sent som i december inkluderades nattfjärilarna för första gången i EU:s pollinatörsövervakning. Metodiken testas fortfarande, men Lars Pettersson är positiv.

Han har också använt artificiell intelligens för att bygga egna appar och manualer som hjälper fjärilsinventerarna i Svensk dagfjärilsövervakning.

– Den här nya tekniken har inneburit en revolution. Det ska bli spännande att se vad som händer härnäst, säger han.