Bly i slaktrester hotar havsörnen

Varje år hamnar tusentals ton bly från ammunition i europeisk natur. För örnar kan små fragment i jaktrester vara dödliga. EU såg länge ut att gå mot ett nästan totalt förbud, men ett beslut tycks nu glida längre bort.

Den stora fågelns fjäderdräkt är magnifik där den ligger på obduktionsbordet.

– Om den har metall i kroppen ser man det tydligt på röntgenbilden. Det syns som vita prickar, säger Anna Lotsander samtidigt som hon sprättar upp en låda innehållande ytterligare en havsörn.

Ringen runt örnens ben är sliten. Enligt den medföljande lappen från polisen hittades örnen på Gräsö i Roslagens skärgård. Ena klon håller fortfarande hårt om en grästuva. När vissa djurarter dör tillfaller de staten. Därför hamnar döda örnar hos Anna Lotsander, koordinator för statens vilt på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Örnarna röntgas rutinmässigt, eftersom de är extra utsatta både för illegal jakt och blyförgiftning.

– Det kan vara något fragment i magtrakten eller hagel i en vinge. Då skickas de vidare till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för utredning av dödsorsaken, säger Anna Lotsander.

44 000 ton sprids varje år i EU

Cirka 44 000 ton bly från ammunition och fiskesänken sprids varje år i EU enligt Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Sedan 2023 är blyhagel förbjudet i och kring våtmarker inom unionen. Nu diskuteras nästa steg.

Echa har föreslagit långtgående begränsningar för bly vid jakt, i praktiken en nästan fullständig utfasning. Länge väntades beslut under sommaren 2026.

Men under våren har signalerna förändrats. Medlemsländerna förhandlar fortfarande om undantag och övergångstider, samtidigt som motståndare varnar för ökade kostnader, tekniska problem och konsekvenser för europeisk ammunitionstillverkning. Särskilt svår är frågan om kulammunition, där flera länder förespråkar mildare regler. Beslutet tycks nu glida längre bort.

Länge självklart val

Bly betraktades länge som ett självklart material i ammunition. Det är tungt, mjukt och effektivt.

– Det finns en ganska spridd tro bland jägare att bly är stabilt och att det kan ätas utan att det spelar roll, säger Fredrik Widemo, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och tidigare forskningsansvarig hos Svenska Jägareförbundet.

Men forskningen visar något annat. När bly hamnar i fuktiga miljöer läcker blysalter ut. Hos människan kan tungmetallen skada nervsystemet redan vid mycket låga nivåer, särskilt hos foster och små barn. När örnar och andra rovdjur förgiftas sker det ofta via slaktrester. Skadskjutna djur blir lättare byten och ibland lämnas bortskuret, blykontaminerat kött kvar i skogen. För asätare kan följden bli förödande.

– Effekten av blyresterna blir katastrofal för djuret, säger Björn Helander, senior forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Han minns första gången han såg en örn med tydliga tecken på blyförgiftning.

– Jag fick tips under jaktsäsongen i mars 1985 om att det satt en havsörn i en uppländsk skog och hängde med huvudet och inte kom någon vart.

Örnen var apatisk och nästan försvarslös när han tog hand om den. Hos veterinären kräktes den senare upp två blyhagel, och dog kort där efter. Under 1980-talet började forskare och myndigheter gradvis förstå omfattningen av problemet. I början var underlaget litet. Örnar var fortfarande ovanliga efter årtionden av miljögifter och reproduktionsproblem och få döda fåglar undersöktes. Men med tiden växte materialet.

I den första studien i Sverige, publicerad 2009, analyserade Björn Helanders forskargrupp leverprover från havsörnar insamlade mellan 1981 och 2004. Resultatet, att blyförgiftning var relativt vanligt, överraskade honom inte.

– Alla kadaverätande rovfåglar måste ha det här problemet, säger han.

Inget tyder på att blyet har andra källor än ammunition. En större studie från 2021 visar att medan blyhalterna minskade hos fiskar, däggdjur och andra fågelarter, steg de hos havsörn.

– Minskningen hos arter som inte får i sig ammunitionsrester beror ju på stoppet mot bly i bensin. Det är den enkla förklaringen.

Ökningen hos örnarna skedde i takt med att avskjutningen av vildsvin gick upp kraftigt. Under och efter jaktsäsongen steg blynivåerna tydligt i örnarnas kroppar. Som jämförelseart användes berguvar, som inte äter kadaver. De visade sig ha låga och stabila blyhalter året runt.

Följde örnarna med GPS

Navinder Singh, forskare vid SLU i Umeå, har följt kungsörnars rörelser över året med GPS-sändare. Han såg att en del örnar på våren flyttar till fjällområden med renkalvning. På hösten förändras mönstret. Örnarna tycks anpassa sina rörelser efter jaktsäsongen som återkommer samma tid varje år.

– Då ser man att örnarna kommer ner till kusten, där vi i Sverige har ett större jakttryck på älg. Där äter de kvarlämnade slaktrester.

Det som förvånade Navinder Singh mest var hur samordnat örnarna rörde sig mellan områden och hur de hittade fasta slaktplatser, även om de inte vuxit upp där.

– Att den processen händer på en så stor landskapsskala och att djuren kan hitta dit från avlägsna platser hade jag inte trott.

Navinder Singhs grupp såg också att det är vanligare att blypåverkade örnar dör i trafiken. Flygförmåga och koordination försämras och fåglarna blir oftare påkörda när de äter trafikdödade djur längs vägar och järnvägar. De misstänker också att förgiftning kan öka risken för kollisioner med hinder som kraftledningar.

– Så bly kan leda till flera andra dödsorsaker, säger Navinder Singh.

Danskt  förbud

Det danska jägareförbundet var drivande när Danmark för tre år sedan införde ett totalförbud mot jakt med blyammunition. Blyhagel har där varit förbjudet sedan 1996. Men i Sverige har motståndet mot förbud länge varit starkt, både inom delar av jägarkåren och från ammunitionstillverkare. Att blyfri ammunition inte skulle döda lika snabbt och ge större risk för skadeskjutning har varit ett argument.

– Men i dag skulle jag säga att vi har fullgoda alternativ ur ett jaktetiskt perspektiv, säger Fredrik Widemo.

Enligt honom har marknaden för alternativ ammunition vuxit fram i takt med lagstiftningen. När reglerna skärps ökar också incitamenten att utveckla nytt.

– För ett företag kostar det många miljoner att ta fram ny ammunition. Det behöver finnas en marknad och en efterfrågan, och den efterfrågan kan man skapa genom lagstiftning. När marknad och efterfrågan finns får vi också bättre blyfria alternativ.

I Fredrik Widemos undersökningar av attityder bland jägare syns tydliga skillnader mellan olika jägargrupper. Högutbildade personer, de med jägarexamen och framför allt yngre använder oftare blyfria alternativ.

– Det är absolut inte alla som ställer upp på blyfritt eller ens tror på de resultat som vi forskare lyfter fram. Som runt mycket annat ser vi fördomar och konspirationsteorier. Vi har kommit mycket längre i dag än för tio eller tjugo år sedan och jag skulle säga att vi är på väg i den här riktningen, mot blyfri jakt.

Ett pågående problem

Men trots nya regler fortsätter örnarna att komma in till Anna Lotsander.

– Vi ser fortfarande konsekvenserna av att bly från ammunition sprids vidare i naturen. Det här är inte ett problem som har försvunnit.

Hon stänger dörren till den lilla röntgenhytten. På skärmen dyker havsörnen från Gräsö upp. Några böjda, risliknande fragment syns i det som förmodligen är magen.

– Metall, men det ser konstigt ut. Definitivt något för SVA, konstaterar hon.

Örnen, som visat sig ha ringmärkts på nationaldagen för nästan exakt 20 år sedan, får åka in i frysen igen i väntan på färd till SVA i Uppsala.

Källhänvisningar till studier som nämns i artikeln:

Analys av leverprover från havsörnar insamlade mellan 1981 och 2004 – Ingestion of lead from ammunition and lead concentrations in White-tailed Sea Eagles (Haliaeetus albicilla) in Sweden

Studie från 2021 som visar att blyhalter minskade hos fiskar, däggdjur och andra fågelarter, men steg hos havsörn – Major lead exposure from hunting ammunition in eagles from Sweden

Studie om hur samordnat örnarna rörde sig mellan områden och hittade fasta slaktplatser – Consequences of migratory coupling of predators and prey when mediated by human actions

I intervjun refererar Fredrik Widemo till ännu opublicerade resultat när han berättar om attityder bland jägare. Men han har ställt samma frågor återkommande och tidigare resultat finns publicerade i studien Shooting habits and habitats- effects of education and legislation on the phasing out of lead shot.