Traditioner bromsar hyggesfritt skogsbruk

Föreställningar om att hyggesfritt skogsbruk är svårt eller osäkert riskerar att bromsa omställningen i svensk skogssektor. Det visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, där forskarna varnar för att upplevda hinder tenderar att bli självklara sanningar i branschen.

I en ny studie har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt hur skogsaktörer ser på möjligheten att ställa om från dagens intensiva kalhyggesbruk till alternativa skogsbruksmetoder. Resultatet visar att det framför allt är normer, osäkerhet och föreställningar om att det saknas kunskap som bromsar utvecklingen.

Forskarna har intervjuat representanter från myndigheter, skogsbolag och skogsägarföreningar.

Kartläggningen visar att det finns en utbredd uppfattning om att alternativa skogsskötselmetoder är svåra att genomföra i praktiken. Många uppfattar att ett skifte kräver omfattande kompetensutveckling och planering.

– Det krävs förstås både kompetens och planering, men inte mer än vad en erfaren skogsrådgivare skulle kunna bidra med, säger Lucas Dawson, forskare i naturresursförvaltning i ett pressmeddelande från SLU.

Forskarna bakom studien menar att svenskt skogsbruk har hamnat på efterkälken, bakom andra länder i Europa, där allt fler skiftar fokus bort från intensivt skogsbruk med kalavverkning.

– Åtgärder som skulle kunna skynda på utvecklingen är utbildning om alternativa skötselmetoder, nya samarbeten och styrmedel som kan skapa incitament för ett mer varierat skogsbruk, säger Lucas Dawson i pressmeddelandet.