Allt fler satsar på hållbar blomsterodling

Den amerikanska rörelsen slow flowers har etablerat sig även i Sverige. Svenska blomsterbönder, som odlar snittblommor på hållbart vis, blir allt fler – driftiga företagare som står på flera ben, enligt en ny studie.

Det var den kreativa delen av arbetet med blommor som lockade Sofia Wikander, som tidigare har arbetat som dansare och pedagog, till floristyrket. Men när hon insåg att de flesta av oss inte har en aning om var våra snittblommor kommer ifrån, hur de är odlade och besprutade, såg hon också en pedagogisk utmaning.

– Under floristutbildningen kände jag starkt att om det ska kännas bra i hjärtat så måste jag odla mina blommor själv. När jag började fundera på det här var folk ändå ganska medvetna om ekologisk och närodlad mat, men blommor funderade ingen på. Det måste folk få kunskap om, tänkte jag.

Sofia Wikanders bakgrund stämmer bra överens med den bild av svenska slow flower-odlare som ges i en studie som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet publicerat. Slow flower-rörelsen föddes i USA som en protest mot en allt annat än hållbar produktion och konsumtion av snittblommor. De svenska blomsterodlarna beskrivs i studien – där forskarna tittat närmare på några av landets slow flower-odlare – som drivna företagare med stark lokal förankring och ett stort miljöengagemang.

– Det handlar ofta om personer som har gjort annat tidigare och som drivs av passion. Lönsamheten kan vara svår, men uppenbarligen går det, de här företagen växer väldigt snabbt i antal. Många är uppfinningsrika och hittar olika sätt att bredda sin verksamhet med kurser, självplock och samarbeten med andra lokala näringsidkare. Men vi har bara skrapat på ytan, den här studien är ett första steg, nu vill vi förstå mer i detalj hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut, säger Sara Spendrup, forskare i trädgårdsekonomi och en av författarna bakom studien.

Har vuxit lavinartat

Att rörelsen växer snabbt kan Sofia Wikander bekräfta. Hon var med och startade föreningen Snittblomsodlare i Sverige och var till i våras ordförande. Vid starten var de omkring 30 odlare, i dag har föreningen över 150 medlemmar, och det är långt ifrån alla svenska blomsterodlare.

– Det har gått i en lavinartad takt. Då är det jätteviktigt att det finns bra kunskap tillgänglig, vi vill inte att det bara ska vara en våg som passerar. Det ska finnas kunskapsunderlag som gör det möjligt att hitta företagsmodeller som kan skapa hållbara odlingar, för både miljö och ekonomi.

– Vill vi att svenskodlade snittblommor ska ta en allt större del av blomstermarknaden, som är otroligt stor, så måste vi kunna odla riktigt bra blommor. Det handlar om något helt annat än den romantiska bilden av att gå runt med en korg och plocka vackra blommor, säger Sofia Wikander.

Hennes sätt att möta den utmaningen var att tillsammans med två kollegor starta en utbildning för blomsterodlare, och i dag finns flera utbildningar på marknaden. Men det har också handlat om att få både konsumenter och florister att se poängen med närodlade blommor som följer säsongen.

– Utvecklingen måste ske från flera håll. Florister måste lära sig att jobba med närodlade blommor, då går det till exempel inte att köpa blommor bara en gång i veckan, den sortens hållbarhet har inte de här blommorna. Våra blommor kommer aldrig kunna konkurrera med nejlikor som är besprutade för att hålla i tre veckor. Sen finns det andra blommor som vi kan odla, som inte går att importera för att de inte klarar av frakten eller för att de växer bättre här i vårt klimat.

Säsongsarbete för de flesta

Mitt i den mörkaste årstiden är det få av de svenska snittblomsodlarna som lever på sitt blomsterföretag. Sofia Wikander, som utöver workshops och utbildningar även levererar blomsterdekorationer i säsong till företag, hör till undantagen.

– För mig har det gått bättre och bättre för varje år. De senaste två åren har jag märkt en stor skillnad bland florister. Tidigare har de tyckt att närodlade blommor har för dålig hållbarhet och de har ibland sett oss odlare som konkurrenter. Men i år hände plötsligt något, jag hade kunnat sälja varenda stjälk till florister.

Ett annat sätt att förlänga säsongen är att satsa på vintergröna växter och torkade blommor. Men trots att det har varit en trend i flera år – ofta med hållbarhet som ett argument – så har de flesta odlare slut på sitt torkade material redan i november.

– Jag tror att det blir en begränsning att så många odlar småskaligt, satsar man på torkade blommor behöver man ha en nästan lika stor odling till. I dag känner jag inte till någon som har så mycket torkade blommor. Förr i tiden var odlingar med olika sorters vintergrönt vanliga, i dag är det svårt att få tag i. Jag skulle gärna se mer av den sortens odlare, säger Sofia Wikander.

Hon hoppas att konsumenterna håller utkik efter lokala slow flower-odlare även så här års, ofta arbetar de med hållbara material även vintertid. Är man ute efter de traditionella julblommorna är de svenskodlade växterna ett bättre alternativ.

– Svenska växthusodlare har ofta kommit långt vad gäller exempelvis energiförsörjning och det finns allt, hyacinter, amaryllislökar och julstjärnor. Kanske måste vi inte ha importerade snittamaryllis? Och har vi krukväxter som säsongsväxt går det utmärkt att spara dem, släng inte ut julrosen på juldagen, spara och plantera ut i vår.