I ett förändrat klimat förväntas hotet från invasiva främmande arter bli allt större. Många av de invasiva växterna kommer ursprungligen från privata trädgårdar. Nu ska forskare ta reda på hur trädgårdsägare ser på trädgårdsväxter och problemet med invasiva arter. Syftet är att ta fram riktlinjer om hur man kommunicerar mest effektivt.

Vresros, syren, oxbär och spirea – i takt med att klimatförändringarna blir mer påtagliga kan flera av de trädgårdsväxter vi tar för självklara bli ett hot mot den biologiska mångfalden. När från början importerade arter trivs lite för bra och breder ut sig i det svenska landskapet kan det vara på bekostnad av våra inhemska arter.

Invasiva arter ses i dag som ett stort globalt problem – med en ökande internationell handel blir allt fler arter vanliga långt utanför sina vanliga utbredningsområden. EU:s förordning från 2015 reglerar hur de i nuläget 66 arter som noterats på en unionsförteckning får hanteras. Men långt fler främmande arter än dessa riskerar att utarma den biologiska mångfalden; i den riskklassificering som Artdatabanken gjorde 2018 bedömdes över 1 000 främmande arter utifrån invasionspotential och effekt på ekosystemen. Även om bara ett fåtal av dessa klassas som invasiva i dag så väntas en rad arter kunna orsaka problem i ett varmare klimat.

Riktlinjer för effektiv kommunikation


Kristina Blennow, professor i landskapsplanering. Foto: Marie Andersson

I den senaste budgetpropositionen lyfte regeringen fram invasiva arter som ett prioriterat område och svenska myndigheter har de senaste åren satsat mycket på information om främmande invasiva arter. Men det finns ännu inte någon vetenskaplig grund för vilken kommunikation som fungerar bäst.

– Det finns mycket och bra information i dag, det är inte bara där problemet ligger. Experter understryker behovet av kommunikation kring de här frågorna, med trädgårdsägare och försäljare. Men det finns inga riktlinjer för hur en sådan kommunikation ska se ut för att vara effektiv och adekvat, säger Kristina Blennow, professor i landskapsplanering på Sveriges lantbruksuniversitet och ansvarig för det nystartade forskningsprojektet.

Målet är att i slutet av nästa år ha färdiga riktlinjer för hur myndigheter och andra kan kommunicera med privata trädgårdsägare om invasiva växter på ett effektivt sätt, utifrån den forskning och kunskap som finns.

– I grunden handlar det om att de forskningsresultat som finns ska komma till nytta i samhället. Då behöver vi också forska om kommunikationsbehov, hur vi möter de tänkta användarna av forskningen och de personernas behov, säger Kristina Blennow.

Internationella erfarenheter


Cecilia Palmér, doktorand. Foto: Patrik Palmér

I Storbritannien, där invasiva arter är en ganska stor fråga, finns en del forskning om hur kommunikation kring ämnet fungerar, och i en norsk studie har forskare tittat på hur framgångsrik myndigheternas kommunikation kring invasiva arter har varit.

– Norska myndigheter har fokuserat på huruvida växter är inhemska eller främmande. Men i intervjuer med trädgårdsägare har det visat sig att för dem är det inte relevant huruvida växten är inhemsk eller kommer från en annan del av världen. De är mer intresserade av hur växten ser ut och vilka egenskaper den har – om den sprider sig kraftigt med frö till exempel, säger Cecilia Palmér, doktorand i forskningsprojektet.

En komplex fråga

Den lista över invasiva arter som Artdatabanken har tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket klassificerar främmande arter utifrån vilken risk de förväntas utgöra i framtiden. I rapporten skattas hur invasiva de kan tänkas bli i ett förändrat klimat och vilken effekt de då kan få på den biologiska mångfalden. Där finns en rad vanliga och omtyckta växter, som exempelvis vresrosen, flera oxbärsarter och syren. Eftersom många av dem, till exempel syren, har ett kulturhistoriskt värde är det en komplex fråga, menar Cecilia Palmér.

– Den härdiga och lättskötta vresrosen är populär. Den klassas som en invasiv art, men i svenska trädgårdar används många olika arter och potentialen att sprida sig varierar mellan sorterna. Vissa har fyllda blommor, vilket innebär att de inte bildar nypon och heller inte sprids via frö. Andra är inympade på en annan grundstam och sprider sig då inte vegetativt.

– Trädgårdsägare vill kanske inte heller ha växter som sprider sig okontrollerat. Det är en komplex fråga.

Studier om invasiva arter

• I den norska studien om kommunikation kring invasiva arter såg forskarna att myndigheterna fokuserade på frågor som inte berörde trädgårdsägarna, som var arterna hade sitt ursprung.

Artdatabankens lista över invasiva främmande arter är en vetenskaplig klassificering av arternas invasivitet i dag och i framtiden.

• ArtDatabanken har också utvecklat en webbportal åt Nobanis, European Network on Invasive Alien Species – en portal med information om invasiva främmande arter i norra och centrala Europa.

• Naturvårdsverket har en handlingsplan för att motverka att invasiva arter sprids och hotar den biologiska mångfalden.

• I en ny satsning går Formas, Naturvårdsverket och Trafikverket ihop och finansierar forskningsprojekt med start 2021. Framförallt prioriteras utrotnings- och kontrollmetoder, till exempel biologisk kontroll med parasiter, patogener med mera samt utveckling av metoder för mekaniskt avlägsnande och fysiska barriärer.

Om projektet

Forskningsprojektet Riktlinjer för ändamålsenlig kommunikation med privata trädgårdsägare om Sveriges nya riskklassificering av främmande arter pågår 2019-2021 på Sveriges lantbruksuniversitet.

Projektet ingår i Formas satsning på kunskapsöverföring av forskningsresultat.

I ett första skede ska kommunikationsbehovet inventeras, bland annat genom intervjuer med trädgårdsägare om hur de uppfattar problematiken kring invasiva arter.

Projektet har tre falltstudieområden, tre av Sveriges så kallade biosfärområden: Blekinge arkipelag, Vänerskärgården med Kinnekulle samt Voxnadalen i Hälsingland.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.