Omställning till ekologisk odling lyfts fram som ett sätt att minska jordbrukets klimatpåverkan i en dansk rapport, främst på grund av att kolinlagringen ökar. Forskarna menar också att klimateffekten av ekologisk odling har potential att utvecklas.

I den danska rapporten om jordbrukets klimatpåverkan, som publiceras årligen, listas ett antal åtgärder för att minska klimatpåverkan. Utöver ekologisk odling handlar det om exempelvis klimatoptimering av foder och gödning. I rapporten har forskare vid Århus universitet och Danish Centre for Food and Agriculture jämfört klimatavtrycket per hektar för ekologiska och konventionella gårdar med animalisk produktion, växtodling och annan produktion. I de danska studierna har man räknat klimatutsläpp per hektar och inte per kilo produkt som man oftast gör i Sverige.

I den danska studien visade sig de ekologiska gårdarna ha ett lägre klimatavtryck, framför allt för att de har en ökad kolinlagring i marken. Det hänger ihop med att ekologiska gårdar ofta har en högre andel vall, som har en stor potential att lagra kol i marken eftersom stora mängder skörderester, inte minst rötter, lämnas i marken. Ekologiska gårdar använder inte heller konstgödsel, som annars står för en stor del av klimatavtrycket. En bättre växtföljd och lägre djurtäthet är andra faktorer som ger en mindre klimatpåverkan.

För att Danmark ska nå sitt mål att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser med 55-65 procent till 2030 behöver utsläppen minska med ytterligare 7,75 miljoner ton koldioxid. Forskarna menar att minskningar med 6,9-9,8 ton koldioxid till 2030 är möjliga, men kräver stora investeringar. Enligt rapporten är ekologisk produktion den enda EU-reglerade jordbruksproduktionen, som generellt ger lägre utsläpp av växthusgaser än konventionell produktion.

Att bedöma miljöpåverkan för ekologiskt respektive konventionell odling är inte okomplicerat. I Sverige har forskare tidigare konstaterat att klimatpåverkan är ungefär lika stor för ekologisk mat som för konventionell, men att det beror på vilka grödor man tittar på eller vilket foder djuren får. En rapport från 2021 visar också att resultatet när miljöpåverkan bedöms ofta beror på vilka faktorer man jämför, samt på hur det omgivande landskapet ser ut.