Bränderna på svenska anläggningar för avfallshantering har blivit både fler och större – med stora konsekvenser för miljön. Ett sätt att vända den utvecklingen skulle kunna vara ett nytt nationellt nätverk med avfallsbransch och räddningstjänst, menar forskare vid Linnéuniversitetet.

Den senaste storbranden är på avfallsanläggningen Kovik i Värmdö, som trots helikopterinsatser i släckningsarbetet, inte kunde släckas på flera dagar. Branden på avfallsanläggningen Kagghamra i Botkyrka tidigare i år tog flera månader att släcka.  

– Vi måste adressera problematiken, annars riskerar vi att hamna i ett läge där vi skapat en egen pandemi, fast med avfallsbränder. Ju längre tiden går, desto svårare blir den att stoppa, säger William Hogland, professor i miljö- och ekoteknik vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.

På Linnéuniversitetet har samtliga avfallsbränder i landet mellan 2012 och 2018 kartlagts och forskarna konstaterar att Sverige riskerar en ännu större våg av avfallsbränder om inget görs för att vända utvecklingen.

I nästan hälften av brandtillfällena i studien var det omöjligt att slå fast en brandorsak. Den vanligaste orsaken som anges är självantändning, i 21 procent av fallen. 16 procent av bränderna rubriceras som anlagda mordbränder. Bränderna får inte bara stor negativ miljöpåverkan, det är också stora ekonomiska värden som går till spillo. Bränderna stör också avfallsflöden och återvinning.

Viktiga uppgifter för det nätverk som forskarna föreslår skulle vara att hitta förebyggande åtgärder samt att försöka förstå varför bränderna blivit så många fler.