Farmor på en plats och barn och barnbarn på en annan. Så ser situationen ut för många just nu – men det går att känna närhet i digitala möten, trots det fysiska avståndet. En viktig ingrediens är humor, konstaterar forskare vid Linköpings universitet i en ny studie.

– Vår studie visar att via videosamtal kan ett samspel uppstå som gör att man upplever närhet. Detta samspel sker via kroppen och sinnena samt exempelvis kameran och tekniken. Forskningen blir extra intressant i ljuset av corona när många av oss tvingas kommunicera digitalt, säger Anna Martín Bylund, lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

Hon och hennes kollegor har studerat hur tre barnfamiljer som flyttat till Kina kommunicerar med släkt och vänner i Europa och analyserat både det verbala och kroppsliga språket i deras videosamtal. Med separata kameror har de också kunnat fånga det som inte syns i datorskärmen. En slutsats är att närhet inte bara handlar om det som sägs, utan att kropp och sinne spelar viktig roll.

Närheten byggs också upp med kreativitet och humor. Om de som samtalar lyckas vara kreativa med tekniken uppstår en större gemenskap, liksom om det finns gemensamma minnen. Ett exempel på det i studien är en high five mellan en treåring i Kina och barnets morföräldrar i Europa. Trots att händerna aldrig möts så bidrar muskelminne och synintryck till att skapa en gemensam upplevelse.

Rummet där videosamtalen förs har också en stor betydelse, vad som syns och hörs i bakgrunden. I studien ser forskarna att små barn med mindre utvecklat språk lättare kan delta i samtal när rummet och kroppen får en större betydelse än det som sägs.