Både sommaren 2019 och 2018 drabbades många ekar av ekstyltmalen, med vita, angripna blad som följd. Nu har forskare hittat en förklaring till att utbrotten blir så stora vissa år: tiden för knoppsprickning är avgörande.

På flera håll i Mälardalen har ekbestånd de senaste åren drabbats hårt av den snedstreckade ekstyltmalen. Malen tillbringar sitt larvstadium inuti ekens blad där den äter upp innanmätet och bildar fickor, med vita, vissnade blad som följd.

Hittills har man inte vetat varför angreppen blir så stora vissa år, men nu konstaterar forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet och Luke i Finland att tidpunkten för ekens knoppsprickning påverkar angreppens storlek. Studier visar att ekar med tidig knoppning bara får ett fåtal blad infekterade av ekstyltmalen, samtidigt som över 90 procent av bladen kunde drabbas på sena ekar.

– Det verkar som att ekar med tidig knoppsprickning inte blir attackerade lika ofta av ekstyltmalen. Eftersom ekblad förlorar näringsvärde när de åldras kan äldre blad från ekar med tidig knoppsprickning smaka så illa att det förhindrar larvernas utveckling, säger Adam Ekholm, SLU, som har skrivit en avhandling om malens angrepp, i ett pressmeddelande.

De nya resultaten tyder på att klimatförändringar kan påverka samspelet mellan eken, den snedstreckade ekstyltmalen och andra insekter, men fortfarande är det oklart hur.

Den stora skillnaden i hur många av ekens blad som infekteras påverkar också andra insekter som är beroende av eken. Ekstyltmalen är aktiv tidigt på våren och ett år med stora angepp kan många andra insekter få svårt att hitta föda. Ekstyltmalen äter också upp små larver av andra insekter.

Ekar som angrips av ekstyltmal dör sällan, men kan bli stressade och växa långsammare.