Språk- och skidläger, bättre läromedel och en kompetenssatsning på lärarkåren. Det är några exempel på åtgärder som kan stärka de samiska språkens ställning i Sverige. I dag är flera av de fem samiska språken allvarligt hotade.

Det är 22 år sedan samiska erkändes som minoritetsspråk i Sverige och juridiskt sett har språkens ställning stärkts. Bland samer finns också en utbredd stolthet över det egna språket och yngre generationer har en alltmer positiv syn på språket. Ändå är framtiden osäker för flera samiska språk; såväl sydsamiska som lule-, pite- och umesamiska räknas som allvarligt hotade. Knappt hälften av Sveriges samer talar ett samiskt språk, konstateras i en ny studie vid Högskolan Kristianstad.

I studien presenterar språkforskaren Yair Sapir ett antal åtgärder som skulle kunna ge de samiska språken ny livskraft. Den viktigaste gruppen att satsa på är barn, framför allt de yngre barnen. De når man bäst genom den så kallade mellangenerationen – föräldrar, förskollärare, lärare och andra som har daglig kontakt med barnen.

– Man bör satsa på att rekrytera fler lärare och fortbilda de som redan arbetar med språken i skolan eller i andra sammanhang. Samtidigt måste man satsa på att utveckla de samiska språken bland barn redan före skolåldern. Erfarenheter från Norge och Finland visar att sådana insatser har varit lyckade, säger Yair Sapir i ett pressmeddelande.

I Norge finns också framgångsrika satsningar på språkstipendier och samisk lägerverksamhet. Men Yair Sapir konstaterar också att minoritetslagen och de konventioner som Sverige har skrivit på inte alltid efterlevs.

– Läget för de samiska språkens framtid är akut, men regeringen och Institutet för språk och folkminnen har nyligen vidtagit nya åtgärder för att revitalisera de nationella minoritetsspråken. Med insatser riktade på förbättrad språkkompetens och språklig pedagogik tror jag att det fortfarande finns hopp om att rädda samiskan för framtida generationer, säger han.