Våren kommer tolv dagar tidigare nu jämfört med för hundra år sedan. Det visar data som bland annat samlats in av allmänheten i Naturens kalender och Vårkollen.

Ola Langvall
Ola Langvall, samordnare för Svenska fenologinätverket.
Foto: Stefan Rämgård

– Nu har vi ett medelvärde för en hel tioårsperiod och vi ser att medellängden för växtsäsongen är precis en vecka längre än för hundra år sedan. Tittar vi specifikt på när våren kommer så är skillnaden ännu större, tolv dagar.

Det säger Ola Langvall, skogsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket, som håller i Naturens kalender och kampanjen Vårkollen. Under Valborgshelgen hoppas han att Sverige ska gå man ur huse för att i Vårkollen berätta hur långt våren har kommit runtom i landet. Det är bland annat dessa rapporteringar om blåsippor, tussilago, sälg och andra växter som ligger till grund för de resultat man nu ser.

Det är alltså våren som påverkas och kommer tidigare, inte hösten som kommer senare?
– Vi tittar på hur växtsäsongen förändras på våren och hösten. Vi ser egentligen ingen förändring alls på hösten, hela förändringen ligger på våren. Det har en naturlig förklaring, de flesta träd reagerar på varmare temperatur på våren, då sätter lövsprickningen igång. På hösten är det tillgång till ljus som påverkar, träden får höstfärger och fäller sina löv när dagarna blir kortare.

Varför är det viktigt att förstå hur växtsäsongen påverkas av ett varmare klimat?
– Det handlar ofta om temperatur och nederbörd när vi pratar om klimatförändringar. Men det är minst lika viktigt att förstå vilka effekter de får för djur- och växtliv. Det finns uppenbara risker, om det inte finns föda när till exempel insekter och fåglar har som störst behov av den. Träd kan också ta stor skada om lövsprickning och skottskjutning sker tidigare när det sedan kommer vädermässiga bakslag.

Nu jämför ni med hur det såg ut för hundra år sedan, har ni data över alla dessa hundra år?
– En kampanj 1873 blev starten för ett nätverk över hela landet, med framförallt väderobservatörer som rapporterade om växter och djur. Det drevs fram till 1920-talet, så de åren har vi bra data att jämföra med. Därefter kom det in lite för få rapporter för att de ska gå att göra generella jämförelser med. Vårkollen har varit viktig sedan starten för sju år sedan, vi har fått in mycket data.

Varför har ni valt just Valborgshelgen?
– Valborg är ett naturligt datum, då har våren kommit igång på många håll. Vi har valt arter med ganska stor spridning över tid och det är intressant att veta om de har blommat över också. Men vi missar förstås stora delar av norra Sverige, där våren inte har kommit lika långt. Vi har funderat på att ha en Vårkollen 2 kring nationaldagen.

Vårkollen

Under Valborgshelgen kan alla som vill bidra genom att rapportera hur långt våren har kommit hos sig. Bakom Vårkollen står Svenska botaniska föreningen och Svenska fenologinätverket.

Arterna som ingår i Vårkollen är tussilago, blåsippa, vitsippa, sälj, hägg och björk.


Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.