Två tredjedelar av Europas sandstränder är så pass inklämda mellan vägar, kajer och betongskydd att de inte längre kan anpassa sig när havet stiger. Nu ska forskare undersöka om sjögräs och sanddyner kan ge bättre skydd åt stränderna.

– Det är lätt att tro att hårda skydd är stabila, men det är en falsk trygghet. När havet stiger behövs mer dynamiska lösningar, säger Caroline Hallin, forskare i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola, i ett pressmeddelande.

Hon deltar i ett nytt stort EU-projekt som ska undersöka hur naturbaserade lösningar kan skydda kusten – och samtidigt gynna växt- och djurliv. Det handlar bland annat om att återställda sanddyner och sjögräsängar, och skapa konstgjorda rev.

Ett av de områden som kommer vara i fokus för projektet ligger längs Trelleborgs kust, där havet redan tär på stränderna. Caroline Hallin har tidigare forskat om hur stormen Babet drabbade den svenska sydkusten, och i synnerhet Trelleborg, år 2023.

I det nya EU-projektet ska forskarna inte bara testa olika metoder för att skydda stränderna. De ska även ta fram ett digitalt verktyg som visar hur olika kustområden påverkas av klimatförändringarna, och undersöka hur väl de naturbaserade lösningarna håller – med blicken riktad ända fram till år 2150.

Enligt Caroline Hallin har kusternas problem ofta byggts upp gradvis, genom många små ingrepp som tillsammans får stor påverkan på stränderna och dess växt- och djurliv.

– Det är bara att titta på en karta. Zooma in och se alla bryggor, kustskydd och hamnar som byggts längs med kusten. De gör att grunda områden blir djupa och orsakar beskuggning av bottnar med höga naturvärden. Det påverkar växt- och djurlivet mycket mer än man kanske tror, säger hon i pressmeddelandet.


Charlie Olofssontext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.