Östermalms historia kan ge nya svar om segregation

Östermalm förknippas med paradvåningar på exklusiva adresser. Men innan området blev en av huvudstadens mest välbärgade stadsdelar levde invånarna under helt andra villkor. I ett nytt projekt ska forskare vid Stockholms universitet undersöka hur Östermalm blev till – och vilka som trängdes undan när den moderna stenstaden byggdes.

Historikern Hannes Rolf beskriver berättelsen om Östermalm som dramatisk – och märkligt förbisedd. För 150 år sedan hette området Ladugårdslandet, och låg utanför den dåvarande stadskärnan.

– Det var ett ganska förslummat område, hårt drabbat av koleran. Det räknades till en av de fattigaste församlingarna i Stockholm, tillsammans med Södermalmsförsamlingarna, säger Hannes Rolf.

Under andra halvan av 1800-talet förändrades allt. Då ritades hela stadsdelen om. Tyskbagarbergen, som reste sig nordost om det som i dag är Stureplan, sprängdes bort. Nya gator drogs och en stenstad började byggas enligt tidens moderna stadsideal.

– De gamla trähusen revs och ersattes med byggnader i en helt annan standard, avsedda för en helt annan befolkning, säger Hannes Rolf.

I det nya projektet samarbetar han med Ståle Holgersen, forskare i humangeografi, och Gustav Ingman, ekonomisk historiker och statistiker. De ska ta reda på vad som drev bildandet av Östermalm och vilka effekter den radikala omstöpningen av området fick för Stockholm som stad och för de invånare som inte längre fick plats i den nya, exklusiva stadsdelen.

För att svara på det ska de bland annat gå igenom bygglov och andra kommunala handlingar. De kommer också ta hjälp av rotemansarkivet, där man kan se vilka som flyttade ut från stadsdelen och vilka som flyttade in.

Kan ge nya svar om segregation

Ståle Holgersen tror att historien om Östermalm kan bidra till förståelsen för hur segregation uppstår i städer. Han konstaterar att både debatten och forskningen om segregation oftast fokuserar på byggandet av miljonprogrammen och utvecklingen från 1960-talet.

– I vårt projekt går vi längre tillbaka, vilket gör det möjligt att se djupare rötter till problemen. Vår forskning sticker också ut genom att vi fokuserar på ett rikt och inte ett fattigt område.

Han tror till exempel att historien om Östermalm kan bidra med insikter kring hur bygget av nya stadsdelar riskerar att öka segregationen, och hur det eventuellt kan motverkas.  

– Vi ser ju att nybyggda lägenheter ofta blir dyra.

Han tror också att historien om Östermalm kan kasta nytt ljus över dagens diskussion om rivningar i utsatta områden. Att riva och bygga nya typer av bostäder har lagts fram som en lösning på segregationen i Sverige. I Danmark har man gått från idé till handling och faktiskt rivit hus.

– Om vi kan se i materialet att omvandlingen av Östermalm delvis genomfördes baserat på en vilja att förändra befolkningssammansättningen på Ladugårdslandet, då är det intressant för oss i vår tid att se om vi kan lära oss något av det, säger Ståle Holgersen.

Rivningarna mötte protester

Även om mycket kring bildandet av Östermalm är okänt vet forskarna att processen fick konsekvenser för de som bodde på det gamla Ladugårdslandet. När den äldre bebyggelsen började rivas under 1870-talet blev många av de tidigare invånarna hemlösa.

Hannes Rolf berättar att det hölls protester riktat mot stadens ovilja att ta hand om det ökande antalet hemlösa och mot hyresvärdarna som drog nytta av situationen.

– Det började bildas en tidig form av hyresgästföreningar.

I och med byggandet av Östermalm raderades det gamla Ladugårdslandet ut helt och den nya stadsdelen fick ett nytt namn och en ny identitet.

Östermalm har sedan dess blivit en av Stockholms mest omtalade stadsdelar, känd långt utanför huvudstaden. Samtidigt är det få som känner till historien om hur stadsdelen blev till och vilka konsekvenser det fick.

– Östermalm är nog den stadsdel i Stockholm som väcker allra mest känslor, men historien om hur den bildades är okänd för de flesta, säger Hannes Rolf.