Johan Rockström har länge varit ett välkänt namn i klimatkretsar. I höstas flyttade han till Tyskland och blev chef för ett tyskt forskningsinstitut. Målet? Att kunna påverka ännu mer. Extrakt träffade honom i Potsdam och tog reda på hur det har gått hittills.

Johan Rockström lutar den vita damcykeln mot en gran. Ur cykelkorgen fiskar han fram ett illgrönt kedjelås och låser noga.
– Jag fick låna dotterns cykel i dag. Min har punka, säger han och knäpper av sig cykelhjälmen.

I Stockholm kallades han ibland för den cyklande professorn och tog ofta cykeln mellan möten. Att han har bytt stad och bytt land spelar ingen roll, cyklar gör han fortfarande. Fast han konstaterar att tyskarna är sämre än svenskarna på att bära cykelhjälm.

Sedan i höstas är Johan Rockström ny chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) som ligger ett par mil utanför Berlin. Det är ett av världens ledande centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Hans nya tjänst har beskrivits som klimatforskningens motsvarighet till Champions League.

– Jag är fortfarande ganska ny på den tyska scenen, men Potsdaminstitutet är centralt i det politiska landskapet gällande klimat och miljö. Det råder ingen tvekan om att jag får en starkare akademisk plattform genom att vara här, säger Johan Rockström.

Fokus klimatförändringar och lösningar

Institutets A-hus är en orangeröd tegelbyggnad med en kupol i mitten. Här jobbar 296 personer, varav 197 forskare. De forskar både på klimatförändringarna och potentiella lösningar på klimatproblemet. Johan Rockströms kontor pryds av en vinröd heltäckningsmatta, tre spröjsade fönster, trämöbler och pampiga trädörrar.

Från ett dörrhandtag hänger en handfull ackrediteringsbrickor i färgglada band från konferenser runt om i världen där Johan Rockström varit och föreläst. Alldeles utanför en av dörrarna sitter ett gäng assistenter på rad.
– Nu på morgonen har jag haft ett möte med ett stort geofysiskt forskningscenter, det ligger nedanför slänten där borta, säger han och pekar.

För tolv år sedan var Johan Rockström en av dem som såg till att Stockholms universitet startade det tvärvetenskapliga forskningscentret Stockholm Resilience Centre. Han blev utsedd till chef och under hans ledning blev enheten känd som en av världens mest inflytelserika miljöforskningscenter.

Planetära gränser

I höstas tyckte han ändå att det var dags att ta nästa steg. I sitt nya hemland hoppas han kunna påverka ännu mer och få större genomslag. Det betyder dock inte att han har släppt taget om den forskning han påbörjade i Sverige. Tvärtom.

Just nu handlar mycket om forskningen kring planetära gränser som han la grunden till 2009. Han och hans forskargrupp identifierade då nio olika miljöproblem och försedde dem med varsitt gränsvärde. Gränsvärdet för klimatförändringar sattes till exempel vid 1,5 grader. På samma sätt fick också biologisk mångfald och fosfornivåer liknande gränsvärden.

Mänsklighetens tryck på planeten har tyvärr ökat. Man kan säga att vi utför ett ganska obehagligt experiment som hela tiden testar de planetära gränserna.

Forskarlaget konstaterade att jordsystemet riskerade att röra sig mot en oåterkallelig och icke önskvärd riktning om dessa värden överskreds.
– I år är tioårsjubileum för den här forskningen. Under den tiden har mänsklighetens tryck på planeten tyvärr ökat. Man kan säga att vi utför ett ganska obehagligt experiment som hela tiden testar de planetära gränserna, säger han.

Världens bästa klimatmodeller

Han och hans kollegor jobbar för tillfället på en stor vetenskaplig uppdatering av gränsvärdena genom att samla in forskning från hela världen och göra noggranna analyser. Till sin hjälp har han Potsdaminstitutets superdator.

– Vi kommer att köra alla våra data genom några av världens absolut bästa klimatmodeller för både klimat, isar, hav och skogar. Det är ett exempel på något som jag inte kunde göra i Sverige, men som jag kan göra nu, säger han.

Arbetet kommer inte att vara färdigt förrän 2020, men efterfrågan på resultaten tycks vara stor. Både från politiker, civilsamhället och näringslivet.

Ett IPCC för hela planeten

Redan nu har den planetära gränser-forskningen använts för att definiera så kallade science based targets för näringslivet. Det är kvantitativa vetenskapliga gränser inom vilka bolagen uppmanas hålla sin affärsverksamhet.

– För bara en månad sedan hade vi en workshop här med 80 deltagare från näringslivet runt om i världen. Det finns ett stort intresse för de här frågorna, säger han.

Johan Rockström hämtar en två meter bred skylt som står lutad mot en av bokhyllorna. Den skapades inför workshopen och innehåller färgglada små diagram, pilar och tydliga rubriker.

Det känns förvånansvärt analogt. Särskilt med tanke på att en av världens bästa superdatorer finns ett par dörrar bort.
– Just nu planerar vi också att starta en Earth Commission, det blir som ett IPCC för hela planeten. För första gången kommer vi alltså ha en oberoende vetenskaplig internationell kommission som ska titta på stabiliteten för hela klimatet. Det finns redan finansiering och det kommer att bjudas in forskare till den inom de närmaste veckorna.

Familjen har en fot i varje land

Johan Rockström vill att klimatfrågan ska bli ännu mer global än vad den är i dag.
– Vi har kommit till ett läge där det inte räcker att ha bra jobb, tillväxt och miljö hemma i Sverige. Sverige måste engagera sig i hela planeten om vi ska fortsätta ha ett bra liv i Sverige. Det spelar roll om Bolsonaro knäcker eller inte knäcker regnskogen i Brasilien. Det har lika stort värde för vår ekonomi som för brasilianarnas ekonomi. Vi måste börja inse det, säger han och lägger tillbaka jätteplanschen.

Sverige måste engagera sig i hela planeten om vi ska fortsätta ha ett bra liv i Sverige.

Även om Johan Rockström syns mindre i den svenska klimatdebatten har han inte släppt taget om Sverige. Han har fortfarande 20 procent av sin tid på Stockholms universitet. Han har svenska doktorander och reser till Sverige ungefär en gång i månaden. Familjen har behållit sitt hus på Rindö utanför Vaxholm.

– Min fru delar sin tid mellan Sverige och Tyskland. Vi har tre barn, vår äldsta två grabbar är utflugna, men dottern som precis fyllt 18 går andra året på gymnasiet här i Tyskland. Det är vi två som är mest stationära här i Potsdam, men familjen har en fot i varje land.

Större inflytande på den globala arenan

Kan du tyska?
– Ich werde Deutche sprechen. Jag ska lära mig tyska. Jag försöker, men än så länge blir det engelska, säger han.

En annan utmaning är den tyska byråkratin. Tyskland är en federal stat. Potsdam är en del av delstaten Brandenburg som har sin egen regering, budget, byråkrati och forskningsminister.
– Det är närmare till finansdepartementet eller utbildningsdepartementet i Sverige än vad det är här i Tyskland, säger han.

Pressekreteraren kollar på klockan och konstaterar att vår tid med Johan Rockström börjar ta slut. Nu vankas ett annat möte. Några dagar efter vårt besök ska han ha ett möte med förbundskansler Angela Merkel. Trots den snåriga byråkratin har han ändå lyckats nå fram.

– Genom att vara i Tyskland har man möjlighet att interagera med den tyska regeringen och de tyska myndigheterna. Det innebär då att man interagerar med vad som trots allt är världens fjärde största ekonomi. Man får närmare till EU, men också större inflytande på den globala arenan. Jag har flera gånger fått bekräftat vilket klokt steg det var att ta den här möjligheten komma hit. Det är spännande att vara här.

Potsdam Institute for Climate Impact Research

PIK ligger i Potsdam, strax utanför Berlin i Tyskland. Forskningsinstitutet har 296 anställda, varav 197 forskare. Verksamheten leds av professor Johan Rockström och professor Ottmar Edenhofer. PIK är ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning.


Anna Liljemalm text
Linn Bergbrant foto

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.