Få oroar sig för AI:s klimatpåverkan

Allt fler använder AI i vardagen, trots varningarna om att tekniken hotar klimatarbetet. I ett nytt projekt undersöker forskare vad allmänheten egentligen vet om hur teknikanvändningen påverkar miljön och klimatet.

Allt fler använder AI-chatbotar som ChatGPT eller Gemini. Det visar den nyligen släppta rapporten Svensk AI-opinion 2023-2025 från SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

För första gången uppger över hälften av svenskarna att de har använt en AI-chatbot under det senaste året. Kanske borde vi begränsa oss för klimatet?

James White, forskare vid Lunds universitet, är förvånad över att inte fler svenskar är bekymrade över teknikens negativa miljö- och klimateffekter. Han berättar om en enkätstudie, som han och hans forskarkollegor gjorde i samband med ett annat projekt för ett antal år sedan. I enkäten fick deltagarna rangordna vad som oroar dem mest med AI. Miljö- och klimat hamnade långt ner i botten, till och med under svarsalternativet ”osäker”.

– Det förvånade mig mycket. Jag hade förväntat mig att miljö- och klimatfrågorna skulle hamna betydligt högre upp.

Energikrävande teknik

Att AI-användningen är förknippad med problem ur klimatperspektiv är väl belagt. James White pekar bland annat på den höga energiförbrukningen.

Nyligen startade han ett forskningsprojekt där han ska undersöka vad allmänheten egentligen vet om AI:s miljöpåverkan, och varifrån vi får vår information om hur tekniken påverkar till exempel klimatet och möjligheterna att nå de globala målen.

Han ska också analysera hur teknikbolagen informerar om till exempel sin energiförbrukning.

Studien genomförs i Sverige men också på Irland. James White tror att det på Irland finns en större medvetenhet om miljöproblemen som kopplas till AI, jämfört med i Sverige och därför tycker han att det är intressant att jämföra länderna.

– Debatten om datacentrens energianvändning har varit mer intensiv på Irland. Jag tror att det finns en större oro där än i Sverige kring att man lovar bort så mycket av elen åt amerikanska teknikjättar, men det är bara en hypotes.

”Borde reflektera mer”

James White upplever att det finns ett starkt klimatengagemang i Sverige, och att många dessutom i sin vardag strävar efter att minska sitt individuella klimatavtryck.

– Därför tycker jag att det är konstigt att det inte finns en större oro kring AI:s klimatpåverkan. Kanske beror det på att många själva använder de här verktygen. Det är svårt att kritisera något man själv är en del av. Dessutom sker miljöpåverkan långt bort från oss användare, och det som inte syns glöms lätt bort.

Borde vi som individer begränsa vår AI-användning?

– Vi kanske borde reflektera. Innan man ber AI generera en bild kan man till exempel undersöka om det redan finns en bra bild i någon öppen bilddatabas. Fast i grunden är det här inte en fråga som kan lösas på individnivå utan ansvaret ligger högre upp.

James White hoppas att hans projekt ska synliggöra vilken information, om AI-användningens miljökonsekvenser, som når allmänheten.

– AI är redan djupt integrerat i många delar av vår ekonomi och i vårt samhälle, och det finns inga tecken på att utvecklingen avtar. Därför är det viktigt att vi förstår de miljömässiga konsekvenserna, säger han.

Han ser en risk att informationen som förmedlas om AI:s miljöpåverkan formas av olika intressen och blir snedviden eller svårbegriplig när olika källor säger olika saker.

– Det behövs en ärlig och öppen diskussion. Jag tror att vi behöver en bättre förståelse för hur debatten om AI:s miljöpåverkan styrs.