AI – fiende eller frälsare i klimatarbetet?

AI är enormt energikrävande och när användningen ökar kan det sätta käppar i hjulet för klimatarbetet. Samtidigt kan utvecklingen inom AI också bidra med lösningar. Extrakt har pratat med forskare som undersöker risker och möjligheter med tekniken.

I studier av AI:s miljöpåverkan beskrivs teknikens elförbrukning som ”massiv”. Inom bara några år kan AI-användningen stå för hela 10 procent av elförbrukningen i USA, och även i Europa bedöms datacentren kräva en allt större andel av elen.

– Jag bedömer att vi kan nå liknande nivåer som i USA, med några års fördröjning, säger Francesco Fuso-Nerini, forskare vid Kungliga tekniska högskolan och chef för KTH Climate Action Centre.

Han forskar om hur utvecklingen inom AI påverkar klimatarbetet och möjligheterna att nå FN:s globala hållbarhetsmål.

En risk han ser är att AI:s höga elförbrukning hotar möjligheterna att klara skiftet från fossila till förnyelsebara energikällor. Samtidigt betonar han att osäkerheterna är stora. Det kan visa sig att tekniken går att utveckla så att modeller kan tränas och användas mer energieffektivt.

– Den kinesiska språkmodellen DeepSeek har till exempel tränats på betydligt mindre data än många andra modeller, men uppnår ändå jämförbara resultat, vilket överraskade många stora spelare i USA.

Ger nya verktyg i klimatarbetet

Från de stora teknikbolagen framhålls ofta att AI inte ska ses som ett hot mot klimat- och miljöarbetet utan som ett redskap som kan göra det lättare att nå de globala målen. Att det finns potential framgår även i vetenskapliga studier.

Tekniken kan till exempel möjliggöra smarta elnät som anpassar energianvändningen efter tillgången på sol och vind. AI kan också användas för att analysera satellitbilder och snabbt upptäcka till exempel ökenspridning eller oljespill, eller för att identifiera hotade arter och skyddsvärd natur.

Samtidigt framhåller forskarna att tekniken också kan användas på sätt som skadar miljön. AI-baserade analyser av ekosystem leder till exempel inte automatiskt till ökat naturskydd. I fel händer kan informationen i stället användas för att exploatera naturresurser ännu mer effektivt än i dag.

Delar av miljörörelsen har kritiserat teknikbolagen för green washing, och menar att företagen ensidigt lyfter fram AI:s positiva potential och tonar ner eller undviker att redovisa teknikens klimatpåverkan.

Även Francesco Fuso-Nerini tycker att de positiva möjligheterna med AI får oproportionerligt mycket uppmärksamhet. Fast han tror inte bara att det beror på teknikföretagen och hur de styr debatten. Han tycker också att det finns anledning till självkritik inom till exempel mediebranschen och forskarvärlden.

– Det finns ett större intresse för forskning som visar hur AI kan bidra till lösningar än för forskning som granskar teknikens negativa konsekvenser, säger han.

Fullt möjligt att styra användningen

Virginia Dignum, professor i ansvarsfull AI vid Umeå universitet, menar att det finns sätt att styra användningen av AI, så att tekniken kommer till nytta för miljön. Hur man kan reglera så att AI gynnar människor och planeten är något man arbetar med vid AI Policy Lab, där hon är direktör.

Hon framhåller att det redan finns lagar och regler som omfattar AI, både på nationell nivå och internationellt, till exempel genom EU:s AI-förordning. Men hon tror att det behövs fler åtgärder, för att minska de negativa konsekvenserna ur klimatperspektiv.

– Jag tycker att klimateffekterna alltid borde utredas innan man fattar beslut om att använda AI – åtminstone inom offentlig sektor, säger hon.

Hon menar att det allra största problemet med AI-användningen, ur miljö- och klimatperspektiv, är att tekniken i sig inte är hållbar. Hon konstaterar att det är en viss typ av teknologi som har fått framgång, en data- och energikrävande metod.

– Vi investerar alldeles för mycket i den här tekniken just nu, med stora ekonomiska satsningar på att bygga datacenter, i stället för att undersöka andra tekniska alternativ. Man kan utveckla AI på många olika sätt, men vi verkar ha fastnat i tron att de metoder som vi har på bordet just nu är den enda vägen, säger hon.

Hon vill se satsningar på nya typer av AI, där tekniken inte är lika energikrävande. Tills sådan lösningar är på plats är hennes uppmaning till beslutsfattare att bromsa i stället för att gasa – och att inte undervärdera den mänskliga intelligensen.

– Våra hjärnor är verkligen ett mirakel av effektivitet sett till energiförbrukningen. Vi genererar i princip intelligens på en kopp kaffe och en skiva bröd.

”Många agerar utifrån FOMO”

Virginia Dignum upplever att många regeringar i Europa och världen just nu agerar utifrån ”fear of missing out”. Den svenska regeringens AI-strategi, som lanserades tidigare i vår, tycker hon kan ses som ett exempel. Målet är att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI för att öka kostnadseffektiviteten samt höja kvaliteten och servicen i den offentliga förvaltningen.”

– Politikerna ålägger alla myndigheter att ta fram planer för hur de ska använda AI, men varför? Jag tycker att det i många fall är alldeles för oklart vad det är för problem som ska lösas. Vi måste ställa frågan varför i mycket högre utsträckning, när AI-satsningar diskuteras: Varför är AI relevant i sammanhanget? Finns det alternativ? Vad tjänar vi på att använda AI?

Hon lyfter också fram det hon beskriver som ”mystifieringen av AI” som ett problem

– Tekniken framställs nästan som ett väder som sveper in över oss, som om det enda vi kan göra är att fälla upp ett paraply. Men AI är inte ett väder. Det är en teknik som vi kan styra och använda på det sätt vi vill – så som gör vi med all annan teknik.

Vad är den viktigaste åtgärden för att styra AI-användningen i en mer hållbar riktning?

– Det enklaste vi kan göra – som individer men framför allt som organisationer – är att fråga oss varför vi använder AI, och om vi behöver det. Svaret är kanske inte alltid ja.

Vad riskerar vi om vi inte ställer de här kritiska frågorna?

– Risken är att vi skapar större problem för miljön i stället för att lösa de problem vi redan står inför.