Måste ett företag fortsätta växa?

För många företagare är det självklart att bolaget ska växa och vinsten öka. Men det finns företag som drivs av andra ideal än expansion. Det tror forskare kan inspirera i en tid då allt fler ifrågasätter idén om ständig ekonomisk tillväxt.

Hur ser egentligen framtidens företagande ut?

Det frågar sig Jens Rennstam, professor i organisationsstudier vid Malmö universitet. Han har forskat inom företagsekonomi i många år. Under de senaste åren har han intresserat sig för hantverkföretagen och de särskilda värden som präglar till exempel småskaliga ölbryggerier och kafferosterier.

Han konstaterar att begrepp som entreprenörskap och innovation i vår tid ofta knyts till startup-bolag med starka ekonomiska drivkrafter.

– Det rimmar med dagens ekonomiska system, som bygger på ett tillväxtparadigm. Ständig ekonomisk tillväxt har länge setts som en förutsättning för utveckling, jobb och välfärd. Samtidigt har det blivit alltmer uppenbart att tillväxten har sina gränser, säger han.

Han konstaterar att klimatkrisen utmanar idén om att vi hela tiden ska växa, och därmed också normer för hur man ska driva företag. Han påpekar även att många naturresurser inte är oändliga.

– Som det är nu producerar och konsumerar vi som om vi hade fyra jordklot. Det är allt fler som påtalar det orimliga i det.

Mer än bara en affärsidé

Att idén om evig tillväxt möter alltmer kritik är utgångspunkten för det nystartade forskningsprojektet ”Nerväxt och företagande? – vad vi kan lära oss av hantverk”.

Projektet knyter an till begrepp som ”degrowth” och ”postgrowth”, och ska undersöka hur småskaliga hantverksföretag kan inspirera till en typ av företagande som präglas av tillräcklighet snarare än ekonomisk expansion.

– Alla företag vill så klart gå med vinst. Det är en förutsättning för att man ska kunna finnas kvar och ha en verksamhet, men gemensamt för hantverksföretagen är att det också finns andra starka värden som prioriteras högt, säger Jens Rennstam.

Han menar att hantverksföretagen på ett konkret sätt omsätter många av de ideal som återkommer inom degrowth-rörelsen, genom att fokus är på kvalitet snarare än kvantitet.

– Fokus ligger inte nödvändigtvis på att bli större, utan på att utveckla hantverket, bygga långsiktiga relationer och skapa produkter som håller över tid.

En annan syn på företagande

Vilka verksamheter som kommer att stå i fokus för det nya forskningsprojektet är inte bestämt än. Projektgruppen rekryterar nu en doktorand som ska vara med och utforma forskningen, men Jens Rennstam listar några typer av verksamheter som det skulle kunna vara intressant att titta närmre på. Han nämner till exempel små kafferosterier, skrädderier, bagerier och kommersiella stadsodlingar.

Han pekar på tre återkommande drag som kännetecknar hantverksföretag. För det första drivs grundarna av ett genuint intresse för att göra ett gott arbete inom ramen för själva hantverket – oavsett om det handlar om kafferostning, brödbakning, sömnad eller odling. För det andra prioriteras mänskligt engagemang framför automatisering. Och för det tredje finns en stark vilja att fördjupa sin kunskap om produkterna och tillverkningen.

Jens Rennstam tar företagarna som driver hantverksmässiga kafferosterier som exempel:

– Många har mycket kunskap om kaffebönorna de använder och de produktionsprocesser som ligger bakom. Ofta har de besökt odlarna och sett hur arbetet går till genom hela kedjan. Vissa jobbar även väldigt nära enskilda odlare.

Utbildar sina kunder

Jens Rennstam ser att många hantverksföretag inte bara utbildar sig själva inom sitt område. De för också kunskapen vidare till sina kunder.

– Många kafferosterier anordnar till exempel kaffeprovningar där de bjuder in konsumenter att lära sig mer om olika kaffebönor och bryggningstekniker. Detta kan i längden utgöra en inkörsport även till ökad kunskap om produktionsprocesser och deras relation till rättvisefrågor och klimatproblem.

Han hoppas att det nya projektet ska vidga perspektiven kring vad framgångsrikt företagande kan innebära. Han hoppas också att forskningen ska ge beslutsfattare bättre underlag till hur de skulle kunna stärka lokala hantverksföretag.

Att det finns ett växande intresse för hantverksmässig produktion – och konsumtion – menar han märks i ”boomen” av ölbryggerier som startat de senaste decennierna.

– År 1992 hade Sverige åtta bryggerier och alla var stora industriella bolag. I dag har vi nästan 400 ölbryggerier i Sverige.

Även kafferosterierna har ökat, menar Jens Rennstam.

Han betonar samtidigt att hantverksföretagande inte passar inom alla branscher. Industriell produktion kommer behövas även i framtiden – särskilt inom områden där stora volymer, hög standardisering och avancerade tillverkningsprocesser är nödvändiga.

– Jag skulle till exempel inte vilja att vaccin tillverkades småskaligt, hemma i någons källare. Men man kan nog tänka sig att vi skulle kunna organisera oss hantverksmässigt lite mer än vi gör i dag.