Före pandemin och kriget i Ukraina så gick klimatdebatten het. Fridays For Futures klimatdemonstrationer drog stora deltagarskaror, Greta Thunberg syntes i media titt som tätt och allt fler deklarerade i flygskammens sken att de stannar på marken. Men hur aktuell är frågan nu, i den stundande svenska valrörelsen?

Extrakt har tidigare skrivit om rapporten Miljö- och klimatopinion i Sverige från SOM-institutet, som visar att klimatfrågorna inte står högst på agendan inför kommande valrörelse. Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid Chalmers, delar bilden av att klimatdebatten har tonats ner.

– Det är stor skillnad jämfört med före pandemin. Omställningsfrågor får allt mindre utrymme, till förmån för tekniska lösningar för klimatet. Men det handlar om lösningar som IPCC har slagit fast som otillräckliga.

Det finns dock en skiljelinje mellan situationen i EU och i Sverige, där vi på hemmaplan släpar efter.

– I EU:s policys länkas klimat- och energifrågan samman tätare, och de är mer aktiva i att söka lösningar.

Väntar på politiskt ledarskap

Ett konkret resultat är det projekt som han och hans kollegor nu arbetar med, där de ska ta reda på hur Sveriges historiskt och i dag jobbar med energihushållning.

Martin Hultman
Martin Hultman. Foto: Chalmers

Enligt Martin Hultman är det stor skillnad från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, då mängder av initiativ för energihushållning startades, och i dag.

– Nu tävlar majoriteten partier att lägga förslag som ska hålla uppe eller öka konsumtionen av bensin och el. Det är också som natt och dag mellan Sverige och resten av EU inför kommande vinter. I alla andra länder i Europa förbereder politikerna medborgarna på månader med strikt energihushållning i solidaritet med Ukraina och den egna befolkningen – jag väntar fortfarande på ett politiskt ledarskap som tar energihushållning på allvar i Sverige.

Även om han tror på ett förändrat debattläge på sikt så tycker han att Sverige i dag är för inlåsta i alltför stark tilltro till tekniska lösningar.

– Det är fel att klimatsdiskussionen fokuserar på stora tekniklösningar som koldioxidinlagring och kärnkraft. Det kommer inte att räcka hela vägen – varken i Sverige eller globalt – att zooma in på gamla lösningar.

Drastiska händelser kan ändra debatten

I sin forskning har han sett att miljö- och klimatfrågor har fluktuerat upp och ner på den politiska agendan sedan 1970-talet, och han tror att det kommer att fortsätta så även framöver.

– Frågan har inte försvunnit, jag är säker på att fokus kommer att öka igen.  

Kan det svänga redan till valet i september?

– Det ser inte ut så, men det kan hända saker som gör att läget förändras.

En sådan yttre faktor som kan ändra debattens riktning skulle till exempel kunna vara en kärnkraftsolycka i Ukraina.

– Det såg vi efter både Fukushima, Tjernobyl och Three Mile Island-olyckorna, de påverkade debatten direkt. Då skulle mycket ställas på ända.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    När jag läser valmanifesten och vad jag får i brevlådan med propaganda inför valet är det slående hur lite det står om att möta klimathotet annat än med långsiktiga investeringar som förmodligen inte kommer att få de effekter eller vara så lätta att realisera som man hoppas.