”Det går inte att be om ursäkt genom att cykla till jobbet”

Cyklar du till jobbet, kör elbil eller källsorterar? Bra jobbat! Eller? Kanske kompenserar du genom dessa aktiviteter sämre val i andra sammanhang. Extrakt har träffat klimatpsykologen som reder ut begreppen.

I en studie frågade forskare folk om det var viktigt att plocka upp skräp. Trots att 96 procent svarade ja så plockade endast 1 procent upp skräpet i ett verkligt test.

– Våra värderingar och hur vi beter oss går inte alltid ihop, säger Karin Kali Andersson, leg psykolog som har specialiserat sig på klimatfrågan.

Studier har också gjorts på hur energianvändningen i hemmet skiljer sig mellan personer som uppger att de gör mycket för miljön och andra. Och skillnaden var – obefintlig. Men det största problemet är enligt Karin Kali Andersson det så kallade effektglappet, alltså när en beteendeförändring uppnås på gruppnivå men utan effekt på ekosystemet. Effektglappet kan leda till att konsumenter agerar utifrån vad de själva tror är bra, inte det som vetenskapligt bevisat ger störst effekt.

Har man släppt ut koldioxid i atmosfären så kan man ju inte be om ursäkt genom att cykla till jobbet.

Hon exemplifierar med en studie där forskarna delade in försöksdeltagare i två grupper utifrån hur många miljövänliga beteenden de gjorde. Gröna konsumenter - som identifierar sig som miljömedvetna - och övriga så kallade bruna konsumenter.

– De gröna och bruna har samma ekologiska fotavtryck. Men de bruna har sämre samvete eftersom de exempelvis inte råd att handla ekologiska varor eller göra andra handlingar som uppfattas ha stort signalvärde. Trots att de skapar samma miljöbelastning som de gröna. Det finns också en hög korrelation mellan ekologiskt fotavtryck och inkomst.

Dåliga på att bedöma ekologiska fotavtryck

Forskning visar att vi människor är dåliga på att bedöma våra ekologiska fotavtryck.
– Vi räknar inte med sådant som inte går att undvika, som att köra bil om vi bor på landet. Sådant sållar vi helt enkelt bort det från vår självbild.

Här kommer hon in på någon som hon kallar för kvittning, vetenskapligt benämnt som negative footprint illusion.
– Folk som kör elbil tycker att de är bättre människor och skapar sig därmed motiv att kvitta det mot andra utsläpp. Så här håller vi på och kvittar hela tiden.

Just det här kvittandet försvårar korrekta bedömningar, menar hon.
– Har man släppt ut koldioxid i atmosfären så kan man ju inte be om ursäkt genom att cykla till jobbet.

Ett sätt att få en mer korrekt uppfattning av vår miljöpåverkan är att mäta, men inte heller det är okomplicerat.

– Många kalkylatorer på nätet mäter till exempel inte om man organiserar sig för att påverka systemet, utan fokuserar helt på individperspektivet. Och forskningen uppdateras hela tiden, det senaste året har det till exempel framkommit att klädinköp tär mer på ekosystemet än man tidigare trodde. Så mätinstrumenten kanske fokuserar på saker som egentligen inte är de största problemen, fast det vet vi inte ännu.

Information påverkar inte vårt beteende

Hur kan denna kunskap används rent praktiskt för att ställa om till ett hållbart samhälle?

– På en massa olika sätt! Vi förespråkar att lägga mindre ansvar på individer, eftersom kan leda fel på grund av den mänskliga psykologin. Sedan kan vi också prata om och arbeta med miljöfrågor på smartare sätt om vi känner till hur människor faktiskt fungerar.

Vi förespråkar att lägga mindre ansvar på individer.

Hon tar information som exempel.
– Vi försöker ofta få med oss folk på tåget med hjälp av information, men information är en ganska liten del av alla saker som påverkar våra beteenden. När vi sätter oss in i det kan vi anpassa våra egna taktiker och nå större resultat på kortare tid, exempelvis är vi mer mottagliga för information om det kommer från någon som vi har förtroende för.