Cyklar du till jobbet, kör elbil eller källsorterar? Bra jobbat! Eller? Kanske kompenserar du genom dessa aktiviteter sämre val i andra sammanhang. Extrakt har träffat klimatpsykologen som reder ut begreppen.

I en studie frågade forskare folk om det var viktigt att plocka upp skräp. Trots att 96 procent svarade ja så plockade endast 1 procent upp skräpet i ett verkligt test.

– Våra värderingar och hur vi beter oss går inte alltid ihop, säger Karin Kali Andersson, leg psykolog som har specialiserat sig på klimatfrågan.

Studier har också gjorts på hur energianvändningen i hemmet skiljer sig mellan personer som uppger att de gör mycket för miljön och andra. Och skillnaden var – obefintlig. Men det största problemet är enligt Karin Kali Andersson det så kallade effektglappet, alltså när en beteendeförändring uppnås på gruppnivå men utan effekt på ekosystemet. Effektglappet kan leda till att konsumenter agerar utifrån vad de själva tror är bra, inte det som vetenskapligt bevisat ger störst effekt.


Har man släppt ut koldioxid i atmosfären så kan man ju inte be om ursäkt genom att cykla till jobbet.

Hon exemplifierar med en studie där forskarna delade in försöksdeltagare i två grupper utifrån hur många miljövänliga beteenden de gjorde. Gröna konsumenter – som identifierar sig som miljömedvetna – och övriga så kallade bruna konsumenter.

– De gröna och bruna har samma ekologiska fotavtryck. Men de bruna har sämre samvete eftersom de exempelvis inte råd att handla ekologiska varor eller göra andra handlingar som uppfattas ha stort signalvärde. Trots att de skapar samma miljöbelastning som de gröna. Det finns också en hög korrelation mellan ekologiskt fotavtryck och inkomst.

Dåliga på att bedöma ekologiska fotavtryck

Forskning visar att vi människor är dåliga på att bedöma våra ekologiska fotavtryck.
– Vi räknar inte med sådant som inte går att undvika, som att köra bil om vi bor på landet. Sådant sållar vi helt enkelt bort det från vår självbild.


Karin Kali Andersson, leg psykolog. Foto: Joakim Andrén

Här kommer hon in på någon som hon kallar för kvittning, vetenskapligt benämnt som negative footprint illusion.
– Folk som kör elbil tycker att de är bättre människor och skapar sig därmed motiv att kvitta det mot andra utsläpp. Så här håller vi på och kvittar hela tiden.

Just det här kvittandet försvårar korrekta bedömningar, menar hon.
– Har man släppt ut koldioxid i atmosfären så kan man ju inte be om ursäkt genom att cykla till jobbet.

Ett sätt att få en mer korrekt uppfattning av vår miljöpåverkan är att mäta, men inte heller det är okomplicerat.

– Många kalkylatorer på nätet mäter till exempel inte om man organiserar sig för att påverka systemet, utan fokuserar helt på individperspektivet. Och forskningen uppdateras hela tiden, det senaste året har det till exempel framkommit att klädinköp tär mer på ekosystemet än man tidigare trodde. Så mätinstrumenten kanske fokuserar på saker som egentligen inte är de största problemen, fast det vet vi inte ännu.

Information påverkar inte vårt beteende

Hur kan denna kunskap används rent praktiskt för att ställa om till ett hållbart samhälle?

– På en massa olika sätt! Vi förespråkar att lägga mindre ansvar på individer, eftersom kan leda fel på grund av den mänskliga psykologin. Sedan kan vi också prata om och arbeta med miljöfrågor på smartare sätt om vi känner till hur människor faktiskt fungerar.

Vi förespråkar att lägga mindre ansvar på individer.

Hon tar information som exempel.
– Vi försöker ofta få med oss folk på tåget med hjälp av information, men information är en ganska liten del av alla saker som påverkar våra beteenden. När vi sätter oss in i det kan vi anpassa våra egna taktiker och nå större resultat på kortare tid, exempelvis är vi mer mottagliga för information om det kommer från någon som vi har förtroende för.

4 typer av miljöengagemang

Miljöengagemang kan enligt Karin Kali Andersson delas in i fyra olika typer, varav nummer fyra är det mest effektiva vägen till en systemförändring.

1.Egen konsumtion.
2. Passiv medlem i miljöorganisation.
3. Lågaktivt engagerad, till exempel att skriva på petitioner och gå i någon demonstration då och då.
4. Högaktivt kollektivt engagemang som potentiellt är kostsamt, till exempel att man riskerar tid, pengar eller andra saker.

Källor

Bickman, L. (1972). Environmental attitudes and actions. The Journal of Social Psychology,
87(2), 323-324.

Murtagh, N., Gatersleben, B. & Uzzell, D. (2012). Self-identity threat and resistance to change: Evidence from regular travel behaviour. Journal of Environmental Psychology, 32 (4), 318–326. doi:10.1016/j.jenvp.2012.05.008 (tror jag, hinner inte dubbelkolla nu tyvärr!)

Csutora, M. (2012). One more awareness gap? The Behaviour–
Impact Gap problem. Journal of Consumer Policy, 35 (1),
145–163. doi:10.1007/s10603-012-9187-8


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Mats Jonsell skriver:

    Intressant att läsa om hur inkonsekvent man kan vara: Men att be om ursäkt genom att cykla: inom flygindustrin kallas det för att klimatkompensera när man ber om ursäkt …

  • Björn Abelsson skriver:

    Förvisso är det systemförändringar som betyder mest. Men för att politikerna ska våga genomföra radikala reformer måste de känna att det finns en opinion som stöder detta. Och även den som enbart ägnar sig åt ”symbolhandlingar” bidrar till att skapa en opinion för åtgärder. Sedan kan det individuella beteendet också direkt påverka även litet större frågor. Konsumentmakten ska inte underskattas! Klorblekt papper försvann rätt fort när konsumenterna började efterfråga det klorfria. Ekologiska bananer dominerar fruktdiskarna sedan konsumenterna börjat välja dem i stället för de giftbesprutade. ”Flygskam” har bidragit till att flygets klimatpåverkan minskar.

    Inom Naturskyddsföreningen ser vi fem olika sätt att arbeta för att skydda naturen och minska klimatpåverkan.

    Med Naturkänsla vill vi ge människor en positiv upplevelse av naturen. Det man känner till och tycker om vill man skydda. Den som aldrig upplevt naturen är svår att engagera för att skydda den.

    Med Mobilisering vill vi aktivera och engagera alla dem som vill skydda natur och miljö.

    Med Påverkan vill vi förmå politiker, företagsledare och andra makthavare att fatta kloka beslut för att minska klimatpåverkan.

    Med Kosumentmakt och vår miljönmärkning Bra Miljöval vill vi påverka människor till att undvika att köpa klimatskadliga produkter.

    Med Samarbete vill vi hjälpa, stödja och få stöd av andra aktörer över hela världen i vårt arbete för en bättre miljö och en minskad klimatpåverkan.

    I detta arbete är även de passiva medlemmarna ett starkt stöd och en viktig tillgång. Men om fler skulle delta aktivt i vårt arbete skulle vi kunna uträtta ännu mer!

    Björn Abelsson
    Naturskyddsföreningen Sundsvall Ånge

  • Dag Lindgren skriver:

    Sveriges klimatgasutsläpp har knappast minskats sedan 2014 trots många åtgärder. Nu måste utsläppen reduceras omedelbart och effektivt. Ett sätt är att göra det dyrt att producera klimatgaser t ex skatt på drivmedel och flyg. Det ger omedelbara minskningar genom minskad användning. Dessutom minskas investeringarna förknippade med ökningar av dessa aktiviteter