Trots att forskare nu är eniga om klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser, så finns det fortfarande grupper som tar avstånd från dessa fakta. Vilka är det som förnekar klimatvetenskapen, vad använder de för strategier och hur kan de bemötas? Dessa frågeställningar har en forskargrupp nu gått på djupen med.

En forskargrupp från KTH och Södertörns högskola har granskat vetenskapligt publicerade artiklar om vetenskapsförnekelse. De genomgångna artiklarna har publicerats under perioden 1990 till 2015 och studien omfattar både svensk och internationell forskning.

Majoriteten av texterna är publicerade de senaste fem åren.
– Vi såg att fenomenet vetenskapsförnekelse har fått allt större uppmärksamhet, säger Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi på KTH, en av forskarna bakom studien.

De flesta artiklarna, hela 80 procent, handlade om klimatfrågan. Exakt vad klimatförnekelsen handlar om såg lite olika ut.
– Vissa fokuserar på om klimatförändringen orsakas av människan och om uppvärmningen kommer att få negativa konsekvenser. Däremot handlar det sällan om huruvida den globala uppvärmningen sker eller inte, även om den typen av förnekelse också förekommer.

Plockar russinen ur kakan

Karin Edvardsson Björnberg, forskare, KTH.
Karin Edvardsson Björnberg, forskare, KTH. Foto: Peter Larsson

Skeptiker, förnekare eller kritiker – kärt barn har många namn och begreppet klimatförnekare är också något som debatteras i de granskade artiklarna.
– En del forskare tycker att det är bättre att kalla gruppen för kritiker eller skeptiker, men vi håller inte med. Det är viktigt att betona att forskare är överens om att klimatförändringar är orsakade av människan samt att de kommer att få övervägande negativa konsekvenser.

De strategier som klimatvetenskapsförnekare använder, för att underminera forskningen och forskningens roll i beslutsfattande, handlar om att så tvivel om vetenskapens legitimitet, berättar Karin Edvardsson Björnberg.

– De framhäver ofta forskningens osäkerheter och förstorar upp oenighet mellan olika forskargrupper. Det handlar även om att plocka russinen ur kakan genom att välja data som stärker egna ståndpunkter.

Vad bottnar motståndet mot klimatforskning i? Sett till det privata perspektivet så kan det handla om rädsla.
– Det kan vara psykologiska försvarsmekanismer som helt enkelt beror på att klimatförändringar är jobbiga att ta till sig.

Fakta förnekas av olika grupper

Det så kallade organiserade motståndet, där grupper står bakom, är mer mångfacetterat.
– Det har fått störst fokus i de vetenskapliga artiklarna. Ofta handlar det om att skydda ekonomiska och politiska intressen.

– Det handlar även om att plocka russinen ur kakan genom att välja data som stärker egna ståndpunkter.

Vem är det då som förnekar vetenskapliga fakta? Genom litteraturstudien har forskarna identifierat ett antal olika grupper av klimatvetenskapsförnekare: enskilda vetenskapsmän, politiker (framför allt i USA), NGO:s, religiösa samfund, industrirepresentanter och företag samt media.

”I USA hålls ”the denial machine” i gång av fossilindustrin, konservativa tankesmedjor och populistiska politiker. I Sverige finns det vetenskapsförnekande ”Stockholmsinitiativet”. Runt initiativet finns några få vetenskapsförnekande akademiker, riksdagsledamöter för Sverigedemokraterna och en lång svans av troll på nätet,” skriver Karin Edvardsson Björnberg tillsammans med forskarkollegorna Mikael Karlsson, Michael Gilek och Sven Ove Hansson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Utbilda allmänheten om vetenskap

Flera forskare ställer sig frågan om det är fruktbart att gå i debatt med klimatförnekare och vissa av dem avråder från detta. De menar att det är bättre att kartlägga hur klimatvetenskapsförnekarna är organiserade och hur deras verksamheter finansieras.

En annan strategi kan vara att omformulera klimatfrågan från miljöfråga till en hälso- eller säkerhetsfråga, vilket skulle kunna vara en väg till ökat politiskt stöd.
– En generell strategi är att utbilda allmänheten om vetenskap för då kan inte klimatvetenskapsförnekarnas argument få fäste. Med ökad kunskap finns det inga lätta offer för försöken att så tvivel.

Karin Edvardsson Björnberg betonar att studien endast sträcker sig fram till 2015 och att frågan har fått ökad aktualitet under Donald Trumps presidentskap.
– Jag misstänker att det kommer att skrivas mer om frågan framöver.

Läs även Extrakts första intervju med Karin Edvardsson Björnberg och kollegan Mikael Karlsson.

Om projektet

I den aktuella litteraturstudien har forskarna fokuserat på följande frågeställningar:
• Vad är det som förnekas?
• Vem är det som förnekar?
• Hur definieras vetenskapsförnekelse?
• Vilka strategier använder förnekarna?
• Vad orsakar fenomenet?
• Vilka motstrategier föreslås?

Artikeln "Climate and environmental science denial: A review of the scientific literature published in 1990-2015" är publicerad i Journal of Cleaner Production 167. Författare är Karin Edvardsson Björnberg (KTH), Mikael Karlsson (KTH), Michael Gilek (Södertörns högskola) och Sven Ove Hansson (KTH).

Forskningen sker inom ramen för projektet "Mind the Gap", som finansieras av Formas.

Termen "the denial machine" är hämtad från Riley Dunlaps och Aaron McCrights forskning. De använder termen "the climate change denial machine" i artikeln:

Dunlap, R.E. & A.M. McCright. 2011. Organized Climate Change Denial. In: Dryzek, J.S. et al. (Eds.) The Oxford Handbook of Climate Change and Society.


Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Gunnar Skarin skriver:

    Kan en ökad aktivitet i jordens kontinentalsprikor plus utbrott bland våra undervattens vulkaner.I samband med havsströmmarna ge en ökad avsmältning av våra poler MVH Gunnar

  • Gunnar Skarin skriver:

    En sak som jag har förstått, smälter våra Glaciärer underifrån. Detta med ett inslag där ett antal piloter försökte finna ett flygplan som nödlandat på Grönland under andra världskriget. De återfann flygplanet på 75 m djup.Nu är frågan är Jordens temperatur jämt fördelad i den del som är flytande från ytterperiferin in mot centrum över hela ytan. Eller vandrar varmare ytor som befinner sig nära jordens yta runt, som då kan orsaka de variationer vi kan se i klimatet MVH Gunnar S

  • Bengt Kruså skriver:

    Jag följer klimatdebatten och har ej en klar uppfattning om vad som påverkar vårt klimat. Jag är en sökare.

    Så gott som alla, politiker och media är överygade om att den s.k. globala uppvärmningen beror huvudsakligen på vårt användande av fossila drivmedel. Det är dess följder, utsläpp av koldioxid som är den huvudsakliga orsaken till jordens uppvärmning.

    Jag är en sökare och vill ta ställning. Jag har lyssnat till och läst inlägg av Lars Bern. Hans föredrag och förklaringar, grundade på vetenskapliga forskningsresultat gör ett mycket seriöst intryck på mig. Bluffar han?
    Jag skulle vilja lyssna till en debatt mellan honom (klimatförnekare) och en respekterad klimatforskare.
    Varför är Lars Bern portad i alla svenska media? Om han nu har så fel i sina åsikter, varför drar man inte ned byxorna på honom och avslöjar honom?
    Jag är tacksam för svar.
    Bengt

    • Dag Lindgren skriver:

      Jag kommenterade tidigare i den här tråden Kommentar från Dag Lindgren 5 april 2018: och vad jag sade då gäller väl nu också. Men jag kommenterar en vid Parisavtalet oförutsedd intensifiering av retoriken om vilka hemskheter som händer om vid bara 1.5 graders ökning . Och jag var då inte medveten om att vi i norra Sverige redan överträffat två graders målet. Retorik och debatt är alltså ganska svajig. Och jag var inte heller medveten om hur långsamt nedskärningen av CO2 från svenskar minskar sedan Parisavtalet så jag uppmanar Sverige att de närmaste åren minska utsläppen mer än de föregående, så andan i Sveriges och världens löften syns i Svenska data de närmaste åren. Jag är mycket besviken att Sverige skippat en måttlig flygskatt.
      Som privatperson bör man nog inte försöka att personligen ta ställning utan vara lite av fatalist och inte motverka det som så många ställer upp på men är så svårt att genomföra i praktiken. Särskilt inte om man är mer insatt än att tro att det bara är en fråga om drivmedel och koldioxid även om de är viktiga komponenter.
      Klimatupplysningen innehåller både bra artiklar, omfattande kommentarer och en vital debatt. Det förvånar mig att aktiviteten inte minskat sista åren. Jag tycker de som har kvalificerade invändningar märks förvånansvärt lite i detta!!!!

  • Ralph skriver:

    Jag har försökt följa denna fråga om klimat då den är intressant och naturligtvis viktig. Jag tycker man skall vara försiktig med att använda utstämplande ord som klimatförnekare. Jag upplever inte att det finns så bra forskningsresultat för att människan är direkt ansvarig den ökning i uppvärmning som finns.

    Senaste åren ex vis har det blivit lite varmare. Gjorde en lite enkel undersökning själv med data från SMHI i går slutet av juli 2018 och då gällande Skånevädret.

    Jämförelseperioden är medelvärde för åren 1961-2013 i skåne.

    Resultatet blev att det åren 2014-2018 i juli månad har varit +1,65 grader varmare i genomsnitt än medelvärdet för juli åren 1961-2013.

    Två av åren hade faktiskt +4,0 grader varmare Juli än genomsnittet och tre av åren hade samma värde som genomsnittet. Visst, det ser ut som det blir varmare men sedan, vad är orsaken till detta. Inte lätt att med tvärsäkerhet uttala sig här !

  • Björn skriver:

    Jag är civilingenjör med stort intresse för vetenskap och fakta. Jag menar att klimatet är för komplext för att man skulle kunna förutspå det med hjälp av datamodeller. Jag har t.ex. svårt att inse att en extra CO2-molekyl bland 10.000 andra skulle ha en stark påverkan på klimatet. Speciellt som det finns ca 10 ggr mer vattenångan än CO2 i atmosfären. Min tes är att det huvudsakligen är solen som styr väder och klimat. Strålningen från solen kontrollerar molnbildningen. Vi har nu haft nästan sex månader molnigt och kallt väder på Kanarieöarna. Maj månad var den kallaste på 30 år. Bananskörden förväntas bli 30% mindre än föregående år. Nu vill jag ha en bra förklaring på det kalla vädret och molnen och solens roll – av er som kan allt!

    • Cathrine Beijer skriver:

      Hej Björn,
      Tack för din kommentar. Vi vill gärna hänvisa tillbaka till det som Markku Rummukainen skrev tidigare i en kommentar till samma artikeln den 10 april ”Klimatet är ett komplext system, som vi har mer än 100 år av forskning om. Det finns frågor som det behövs fortsatt forskning om att bli bättre belysta…”. Mvh, Cathrine Beijer, Extrakt.

      • Björn skriver:

        Tack för svaret Cathrine! Jag tycker det är viktigt att vi inte accepterar det som sägs och skrivs rakt, det krävs eftertanke. Att kalla någon klimatförnekare är enbart oförskämt. Det finns väl ingen som förnekar att klimatet är under ständig förändring.
        Det är kortsiktigt att bara titta 100 år tillbaka i tiden. Jag har gått i riktiga skolor där vi som små fick lära hur rullstensåsarna bildades när inlandsisens smältvatten rullade stenar och sand i sprickor i inlandsisen. Inlandsisen var ju upp till 3,5 km tjock. Jag har sett rullstensåsar med egna ögon. Det är möjligt alt man tagit bort den kunskapen i den ”moderna skolan”. Risken finns nämligen att något eftertänksamma barn ställer frågan: ”Var det koldioxiden som smälte bort inlandsisen?” Inlandsisen var ju upp till 3,5 km tjock. Att det skulle finnas en enighet bland forskare om klimatförändringarna är ju ren nonsens. Ju längre tiden går desto fler skeptiker vågar sig nu fram i det politiskt korrekta landskapet. En sak som kan bli mycket besvärande är det faktum at solen är på väg in i en fas som kan ge ett kortvarigt kallare klimat. Hur skall detta hanteras rent politiskt eftersom det mycket handlar om politik och att tjäna pengar på klimathotet?

  • Jan Kronberg skriver:

    Den grundläggande modellen varför jorden värms upp av högre halter av bl a CO2 är kristallklar och är vanlig fysik.

    Det handlar om att kortvågig energi omvandlas på jordytan till långvågig energi i form av värme. CO2 fungerar som ett växthus. Sedan kan man spekulera i om halten av partiklar m m betyder.

    Att minska utsläpp av olika ämnen i luft och vatten är ofta inte speciellt svårt, speciellt inte i början av processen.

    I stort sett är den el vi har i Sverige fri från fossila primärkällor. Produktion av värme innehåller fortfarande fossilt bränsle. Det används oftast, men inte alltid, när det behövs som ett bränsle när det är kallt.

    I transporter och resor används stora mängder av fossila bränslen men i minskande grad. Försäljningen av bränslen har 2017 minskat med 2,5 % och utsläpp av CO2 har minskat med 3,5 % inom denna sektor. En del av denna minskning beror på att försäljningen av biodieseln HVO ökat.

    Men det är som sagt var inte ens svårt att minska användningen av fossila bränslen/råvaror. Det är ju på gång.

  • Dag Lindgren skriver:

    Risken för att det händer något hemskt om (bl a) koldioxidhalten i atmosfären tillåts öka ytterligare utan uppbromsning snarast är så stor att jag stödjer Parisavtalet. Men osäkerheten om effekterna av koldioxidhalten och dess ökning är osäkra och stora. En del påpekanden om osäkerheten eller tvivelaktiga resultat av standardmodeller avfärdas alltför lättvindigt som klimatförnekelse. Man är inne på mycket farliga vägar med påbud om vad vetenskapare (t ex professorer som jag) skall tycka och inte tycka. Samhället och privatpersoner måste lära sig att alla långsiktiga beslut är behäftade med osäkerhet och ådrar sig kritik i olika riktningar från sakkunniga, politiska fraktioner, NGO och icke minst journalister. Andan i Parisavtalet genomsyrar internationell och svensk politik så starkt att man bör vara försiktig med att så misstro bara för att andra åsikter finns.

    • Dag Lindgren skriver:

      ”Klimatförnekarnas” logik framgår som jag tycker på ett bra sätt t ex av https://klimathotet.com/ Jag stödjer Parisavtalet och snabbare reduktion av svenska utsläpp, men tycker ändå att IPCC och klimatforskare kunde inkluderat många av ”klimatförnekarnas” fakta på ett grundligare och seriösare sätt.

  • Rolf Mellberg skriver:

    Jag tycker att tonen här är på tok för totalitär, jag själv försöker finna en medelväg i klimatfrågan. Det finns ingen absolut säker kunskap i frågan om klimatet, det är på tok för komplext. Ingen vetenskap förtjänar f.ö. att kallas för vetenskap om den inte välkomnar kritik och skeptisism till framförda ”rön”. Själv anser jag att IPCC som efter 35 års forskning fortfarande inte har snävat in klimatkänsligheten ett enda dyft (utan det ligger kvar på 1.5 – 4.5 grader) är ett bevis att forskningen är helt misslyckad och påståendet att science is setteled är en stor politiskt betingad lögn.

    • Markku Rummukainen skriver:

      Klimatet är ett komplext system, som vi har mer än 100 år av forskning om. Det finns frågor som det behövs fortsatt forskning om att bli bättre belysta. Kunskapsläget är däremot mycket omfattande och visar tydligt att växthusgaser värmer upp jorden, att människan ökar mängden växthusgaser, och att havsnivån stiger och isar tinas när jorden blir varmare. Allt detta är välkänt och allt detta ser vi också hända i verkligheten idag. IPCC:s sammanställningar av klimatforskningen redogör för kunskapsläget om klimatförändringar, vad det bygger på, och hur säkerställt det är.

      Markku Rummukainen, Huvudsekreterare Formas och professor i klimatologi

  • Birgitta Granholm skriver:

    Jag har svårt att läsa texten för bokstäverna är så bleka. Har svårt att tro att det beror på min webläsare.

    • Cathrine Beijer skriver:

      Tack för din kommentar. Vi ska undersöka saken. Gäller det även andra artiklar? Med vänlig hälsning, Cathrine, redaktör.

  • Henry Kallioniemi skriver:

    Det som bekymrar mig mer än klimatförnekare är alla de som erkänner klimatproblemen men inte är beredda att åtgärda dessa. Bland dessa kunniga men ovilliga ingår tyvärr företrädare för alla politiska partier från sverigedemokrater till miljöpartister. Särskilt ansvar har de som sitter i regeringen. De har tillgång till alla myndigheter, inklusive universitet och högskolor, och kan tvinga dessa att informera allmänheten om vad som riskeras och vilka praktiska möjligheter som är tillämpliga. Sedan är det politikers sak att prioritera och gå till val på sina program.