Mat & jordbruk
Vibrationer från gruvindustrin en möjlig energikälla
I en ny internationell studie undersöker forskare från bland annat Sverige potentialen hos en teknik som kan öka tillgången till förnyelsebar energi.
− Det är en förbisedd potentiell energikälla, säger Magdalena Kuchler, forskare vid Uppsala universitet.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Att vibrationer kan omvandlas till elektricitet är belagt, men vilken potential tekniken har är fortfarande okänt. I småskaliga pilotsatsningar har man till exempel lyckats omvandla vibrationer i vägbroar till elektricitet tillräckligt för att driva gatlyktor. Det finns också exempel på nattklubbar som drar nytta av vibrationerna från dansgolvet.
Nu ska forskare från Sverige, Norge och Chile undersöka om tekniken kan bli användbar på den chilenska gruvorten Camarones, där elektricitet är en bristvara.
− Vi ska försöka ta reda på om vibrationer från gruvindustrin kan användas för att utvinna elektricitet åt de boende kring gruvan och till exempel möjliggöra elektrisk belysning i skolan, säger Magdalena Kuchler, som forskar om naturresurser och hållbar utveckling.
Under projektet planerar forskarna även att göra försök med andra typer av vibrationer, orsakade av såväl mänskliga som naturliga aktiviteter, som till exempel jordbävningar eller vulkaner.
Bra vibrationer?
Christian Schiffer, som forskar inom geofysik vid Uppsala universitet och deltar i det internationella projektet, tror att vibrationer från mänskliga aktiviteter som gruvor och industrier har störst potential som energikällor.
− De är mer förutsägbara än de flesta naturliga vibrationer. Man vill ju inte behöva invänta en tillräckligt stor jordbävning för att kunna tända taklampan.
Genom projektet vill forskarna inte bara testa själva tekniken kring vibrationsenergi utan också undersöka om det är praktiskt genomförbart att utvinna energin. Vibrationsenergin måste till exempel kunna utvinnas så effektivt och billigt att den står sig i relation till alternativa förnyelsebara energikällor som vind och sol.
− Om vi på ett effektivt sätt lyckas omvandla vibrationerna från gruvan till elektricitet kan det även vara värdefullt för gruvbolaget som kan använda resursen och samtidigt minska sin användning av fossil energi. Fast i det här projektet vill vi särskilt titta på samhällsnyttan och hur den här energikällan kan bidra till lokalsamhället, säger Magdalena Kuchler, som främst kommer att arbeta med de samhällsvetenskapliga och ekonomiska aspekterna av projektet.
− Det handlar om att undersöka möjligheterna att faktiskt börja använda den här tekniken: Vad skulle det kosta? Vem ska betala? Hur ser de boende i samhället på tekniken? Vill de ha den?
”Bra att gruvan ger något tillbaka”
Magdalena Kuchler misstänker att invånare som saknar förtroende för gruvbolaget kan vara tveksamma.
− Vissa kanske inte vill ta emot energi som kommer från gruvan, eller så tycker de att det är bra att gruvan ger något tillbaka till det kringliggande samhället. Vi vet inte än.
Christian Schiffer konstaterar att ny teknik ofta möts med tveksamhet, och att det säkert kommer gälla även här. I dagsläget vet forskarna inte hur anläggningarna som omvandlar vibrationer till elektricitet kommer se ut. Det är en fråga för projektets ingenjörer.
− Om det blir en stor konstruktion som uppfattas som störande kommer acceptansen troligen vara lägre än om den går att bygga liten och diskret, säger Christian Schiffer.
Han tror inte att vibrationer har samma stora potential som energikälla som till exempel sol och vind, men framhåller att det inte handlar om att välja det ena eller det andra utan om att tänka brett för att möta framtidens energibehov och minska beroendet av fossila energikällor.
− Den här energitypen kanske kan vara betydelsefull på vissa platser, om det går att utvinna energin på ett effektivt sätt och till ett rimligt pris. Det kan ju vara så att de här anläggningarna är enklare och billigare att producera jämfört med till exempel solceller?
Användbar energikälla även i Sverige
Om det visar sig att metoden är effektiv utesluter Christian Schiffer och Magdalena Kuchler inte att den kan bli användbar även i Sverige, på platser där vibrationerna är många, som exempelvis vid gruvor.
Det nystartade projektet har finansiering i två år och forskarna kommer därför inte kunna ge ett helt uttömmande svar på vad vibrationsenergin har för potential.
− I bästa fall kan vi visa att tekniken fungerar i stor skala och samtidigt bidra med kunskap kring hur den här energikällan kan komma till nytta. Jag tänker att man kan se det här projektet som en förstudie som kan visa om det är värt att satsa mer pengar, säger Christian Schiffer.
Andra energikällor som du kanske inte känner till
Tidvattenkraft: Energin från tidvattnets rörelser utvinns till exempel med turbiner eller med undervattensdrakar som seglar med strömmen i havet. Storbritannien ligger långt fram på området.
Saltkraft: När sött och salt vatten blandas frigörs så kallad blå energi. Det är en outforskad energikälla i Sverige, men den används i andra länder, som Italien och Nederländerna.
Energi från maneter: Forskare har lyckats utvinna elektricitet genom de genomskinliga havsdjuren, som tack vare sitt gröna fluorescerande protein har visat sig kunna användas för att tillverka solceller utan dyra och sällsynta metaller.
Solvind: Från solen strömmar partiklar ut i rymden, något som kallas solvindar. Det finns en idé om att energin från vindarna skulle kunna samlas in, fast än är tekniken inte på plats.
Fusionskraft: Tekniken bygger på att atomer slås ihop, vilket frigör energi. Samma process sker i solen, fast än har ingen lyckats återskapa processen. En utmaning är att den bara fungerar under extremt hög temperatur.