Svenskarnas renlighetsiver har inte minskat trots att tvätt och disk står för en betydande del av hemmets klimatavtryck. I en ny avhandling i sociologi ser Tullia Jack att idealen långsamt omformas, men konstaterar också att processen kan skyndas på.

Det finns en utbredd vilja att leva mer hållbara liv men många av oss fortsätter att duscha varje dag och diska och tvätta utan närmare eftertanke – trots att dessa vardagssysslor står för en stor del av hushållens vatten-, el- och kemikalieförbrukning. Det menar Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet.

– Många av oss försöker leva miljövänligt. Men i vår strävan efter renlighet missar vi sambandet med vatten- och energikonsumtion.

I sin avhandling ”Negotioating conventions – cleanliness, sustainability and everyday life” undersöker hon vilka sociala överenskommelser och ideal som ligger bakom svenskarnas renlighetsiver.

Sedan 1980-talet duschar vi i snitt en gång om dagen och vattenkonsumtionen minskar i långsam takt, samtidigt som hushållens energiförbrukning ökar.

– På 1950-talet fanns det i snitt en maskin för renhållning per hushåll, som tvättmaskin, i dag har vi i snitt tre. De här maskinerna är tänkta att spara tid åt oss, men paradoxalt nog kan de också göra att vi känner ett större behov av att använda dem. I stället för att spara tid så lägger vi i vissa fall mer tid på de här aktiviteterna. Till exempel tar det ju mindre tid att vädra kläder än att tvätta dem.

Torkan födde en medvetenhet

Tullia Jack
Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet.
Foto: Dan McCabe

Tullia Jacks avhandling bygger på djupintervjuer med 14 personer och på möten med diskussionsgrupper där totalt 57 personer deltog. Många av dessa återkom till att de verkligen försöker handla ekologiskt och se till att de produkter man använder hemma är miljövänliga.

Samma personer vill också gärna hålla nere sin konsumtion och resa mindre.
– Det är ett narrativ som verkligen har blivit en del av dagens samhälle. Men det finns också ett narrativ om att göra så mycket som möjligt och klämma in många aktiviteter på lite tid, och då blir genvägar en förutsättning.

Även om vi fortfarande duschar lika ofta tycker sig Tullia Jack se en förändring i attityder. Under torkan sommaren 2018 växte en medvetenhet kring vattenkonsumtion fram.

– Jag såg till exempel en bild på sociala medier där en man på Öland visade upp sin skitiga bil med orden ”Nej, den behöver inte tvättas – vi sparar vatten. #stoltöverensmutsigbil”. En variant av det är bruna gräsmattor under torra perioder, ett bevis på att tomtägaren tar sitt ansvar och inte vattnar i onödan.

Otvättade jeans i tre månader

Kommer det någonsin att bli socialt accepterat med fläckar på kläderna, kan de bli ett bevis på en mer hållbar livsstil?

– När jag studerade design i mitt hemland Australien bad jag trettio personer att använda samma par jeans varje dag i tre månader utan att tvätta dem. Och ingen fick stora fläckar på dem. Jag är definitivt en sådan person som lätt spiller kaffe, men det är också ganska fantastiskt hur pass få fläckar som verkligen syns. Jag tror att vi ofta tvättar kläder bara av vana, säger Tullia Jack.

Samtidigt kan omformningen av våra ideal gå fort om samhället också driver på, säger Tullia Jack och ger biltrafiken som ett exempel. Från att ingen egentligen behövde bil gick utvecklingen snabbt mot att en stor del av befolkningen behövde bil för att kunna skjutsa barn och ta sig till jobbet.

Synliggöra effekter

Vad gäller renlighet har utvecklingen skett på ett liknande sätt, vi har länge bara blivit renare och renare. Ett mer hållbart exempel är bananer i livsmedelsbutikerna. Från att ekologiska bananer började bli vanliga tog många butiker snabbt beslutet att bara sälja obesprutade bananer.

– Det är en hoppfull utveckling, effekterna av besprutningen synliggjordes och samhället var redo för en förändring – då gick det fort, säger Tullia Jack och fortsätter:

– Det krävs mycket för att förändra ett beteende. Men kanske måste vi inte komma med en lösning på en gång, vi kan börja med att synliggöra vilken effekt våra handlingar får, ungefär som vissa restauranger visar koldioxidutsläppen för varje rätt. Sedan kan lösningar komma efterhand.

Tips för minskad klimatpåverkan i hemmet

1. Tvätta av dig med tvättlapp i stället för att duscha varje dag. Tvättlappar kan till exempel enkelt klippas till av avlagda frottéhanddukar. En kort dusch i stället för ett bad gör stor skillnad för både miljö och plånbok. Laga droppande kranar direkt.

2. Vädra kläderna i stället för att tvätta dem, då håller de dessutom längre. Tvätta punktvis, ta bort fläckar som syns i stället för att lägga plagget i tvättmaskinen. Mattor kan tvättas ute i snön med en borste i stället för på kemtvätten.

3. Städa lagom och med milda rengöringsmedel som exempelvis såpa. Ofta räcker det med ljummet vatten och en trasa. Använd sparprogrammen på tvätt- och diskmaskin.


Elin Viksten

Lämna ett svar till Bo Nyström Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Bättre hygien har säkerligen fram till 60-talet bidragit till en bättre folkhälsa i Sverige. Men frågan är om det gäller idag. T ex diabetes 1 ökar och detta sätts i samband med att kroppens immunsystem inte får tränas tillräckligt i barndomen dvs det är för rent. Vore intressant med en undersökning som redovisade hur mycket och vilken renlighet som motiveras av medicinska hälsoskäl som utgångspunkt för hur mycket renlighet som kan och ofta bör reduceras.

  • Bo Nyström skriver:

    Riksdagen borde införa en rejäl punktskatt på tvättmedel och diskmedel!
    Eller finns det ännu bättre konkreta, handfasta åtgärder vi kan vidta?

  • Gösta Regnéll skriver:

    Ja, Bo, vi kommer inom kort att kunna tvätta helt utan tvättmedel, snabbare och med mindre energiförbrukning. Titta på swatab.com. Jag har hört deras berättelse och följt de positiva försök som Malmö kommunala bostadsbolag gjort och nu ska utvidga till sitt hela bestånd. Även studenternas bostadsföretag AF i Lund hakar på. Det kommer att revolutionera vårt sätt att tvätta och förmodligen även diska. Det enda problemet är att det låter för bra för att vara sant, att tvätta utan kemikalier. – Men det finns ju ändå anledning att fundera över när det alls är dags att tvätta. Vädring är helt klart underskattat.