Stimulerande uppväxtmiljö ger friskare grisar

Grisar i köttindustrin hålls ofta i karga miljöer, vilket skiljer sig från deras naturliga omgivningar. Att den torftiga miljön försämrar djurens kognitiva utveckling och ökar aggressivitet vet forskarna redan. I ett nytt projekt ska forskare nu undersöka hur grisar påverkas av mer stimulerande uppväxtmiljöer.

Gris är det köttslag som vi svenskar äter allra mest av. 2020 åt svenska folket i genomsnitt 29,6 kilo griskött per person. Hur dessa djur har det under och innan slakt har - utöver etiska aspekter - även stor påverkan på spridning av läkemedel och bekämpningsmedel i miljön; friska djur behöver mindre läkemedel. Stress påverkar även köttets kvalitet negativt.

I ett nytt forskningsprojekt ska Fabio Pértille, forskare vid Uppsala universitet, undersöka hur grisar påverkas av den livsmiljö de växer upp i.

– Grisar hålls till största del i karga och stimulansfattiga miljöer vilket är stor skillnad mot den rika levnadsmiljön i deras naturliga habitat, säger han.

Skyddar mot parasiter och sjukdomar

Hur påverkas då grisarna av detta? Tidigare forskning visar att stimulansfattig miljö försämrar deras kognitiva förmåga, det vill säga deras förmåga att tänka, lära sig och att minnas saker.

– Det kan handla om hur många försök en gris behöver för att lösa en uppgift, exempelvis att flytta sig till en viss plats.

Dessutom uppvisar djuren i torftiga uppväxtmiljöer ökad aggressivitet jämfört med grisar som har vuxit upp i naturliga miljöer. Exempelvis är deras naturliga miljö lerigare, vilket bland annat ger dem bättre möjlighet att reglera sin kroppstemperatur samt skyddar dem mot parasiter och vissa sjukdomar.

– Det kan liknas vid ett barnrum som är fullt med leksaker eller helt tomt. I sin naturliga miljö har djuren tillgång till mycket resurser och kan själva välja när de vill använda resurserna, till exempel lerpölar, som de älskar.

Två olika miljöer ska studeras

I sin naturliga miljö kan de även söka mat över flera hundra kvadratkilometer, vilket är svårt att efterlikna inom industrin.

– Det handlar inte bara om att äta, utan även om att söka specifik mat, till exempel järnrik föda om de behöver järn.

I projektet ska Fabio Pértille och hans kollegor ta reda på mer om hur djuren påverkas av den miljö de visas i.

För att ta reda på det planeras ett experiment i ett stall i Polen, som är utrustat med kameror och sensorer, som ska övervaka djurens beteenden. Unga grisar ska övervakas i två olika miljöer - en karg och en mer stimulerande - för att avgöra om dessa olikheter får djuren att bete sig annorlunda i respektive miljö.

Resultaten även viktiga för andra djur

Varför är det viktigt att veta?
– Vi måste säkerställa att våra produktionsdjur föds upp i sunda och lämpliga miljöer. Det ligger i samhällets intresse att våra djur behandlas väl i köttindustrin.

Uppväxtmiljön påverkar även om djuret utvecklar sjukdomar eller inte.

– Djur som hålls i goda miljöer är friskare och kräver därför mindre läkemedel, som antibiotika och bekämpningsmedel exempelvis mot svampangrepp.

Resultatet kan även appliceras på andra djur i jordbruket.

– Men projektet ligger också rätt i tiden eftersom grisar används allt mer som modell för att studera sjukdomar hos människor, exempelvis vid studier om metaboliska sjukdomar, övervikt och vissa läkemedel.