Efter fjolårets sommartorka höjdes röster om att Sverige borde vara självförsörjande på livsmedel. Men det är fel väg att gå, säger nationalekonomen Christian Jörgensen, som i stället tycker att vi ska förbereda oss på ökad handel.

Sommaren 2018 går till historien som en varm och torr sommar. I kölvattnet av detta hördes från politiskt håll röster om att Sverige i större utsträckning skulle göras självförsörjande på mat. Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi vid Lunds universitet, är dock kritiskt till denna tanke.

– Om vi ser till den konsumtion vi har i dag så skulle det vara för dyrt att odla den frukt och de grönsaker som vi äter, säger han.

Men det beror naturligtvis på vad som läggs in i begreppet självförsörjande – och vad vi väljer att äta.
– Vi skulle kunna bli mer självförsörjande om vi ställer om vår konsumtion. I dag är vi i princip redan självförsörjande på spannmål och mejeriprodukter.

Alldeles för dyrt

När det kommer till kött blir situationen mer komplicerad.
– Kött kräver stora mängder foder som vilket inte är energieffektivt. Det gör alltså att vi får ut lite kalorier per hektar jordbruksmark.

Christian Jörgensen, nationalekonom. Fotograf: Johan Bävman

Ännu svårare blir scenariot när ekologiskt jordbruks läggs till i ekvationen.
– Det kräver större arealer för att få fram samma mängd livsmedel, så mål om ökad livsmedelsproduktion och ökat ekologiskt jordbruk är svårt att få ihop.

Så genom att minska köttkonsumtionen och utesluta vissa frukter och grönsaker från vår diet kommer vi en bit närmare självförsörjning, men inte hela vägen, menar Christian Jörgensen. Men vad är egentligen egenvärdet av att vara självförsörjande, frågar han sig.

– Många tänker att självförsörjning är bra om det händer någonting i omvärlden så att våra kanaler stryps. Men om vi ska ha en sådan hög beredskap i primärproduktionen så behöver vi producera mer än vad kaloribehovet i Sverige är – vi behöver alltså en överkapacitet – som inte är praktiskt genomförbar eftersom det skulle bli alldeles för dyrt, säger han.

Mer beroende av handeln

Om vi blickar tillbaka till sommaren 2018 – och vad som hade krävts då – så fokuserar han i stället på vatten.

– Det finns stora brister i dagens vattenförsörjning. Jag tror att jordbrukare själva kommer att verka för en bättre beredskap för vattenförsörjning eftersom det ligger i deras intresse.


Vi kommer att se ökad handel av livsmedel internationellt

Han tror också att vikten av handel snarare kommer att öka i ljuset av klimatförändringar.
– Ett förändrat klimat kommer att ge stora svårigheter vissa år och vi kommer troligen bli ännu mer beroende av handel i framtiden.

Ett sätt att sprida riskerna

Han exemplifierar med att Sverige till följd av fjolårets sommartorka ökade importen av spannmål och foder. En ökad handel är ett sätt att sprida riskerna, menar han.

– Framtiden kommer att bygga på en global försörjning med återkommande utbudschocker. Vi kommer att se ökad handel av livsmedel internationellt – på grund av återkommande allvarliga störningar i livsmedelsproduktionen.

På längre sikt tycker han att vi i Sverige bör fundera på vilka grödor som kommer att vara mest lämpliga att odla.
– Kanske ska vi satsa mer på växtförädling, inte bara för att öka beredskap för extrema väder utan även för egenskaper som att binda kol i större utsträckning i marken?


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.