Sommaren 2018 var ett dystert år för många svenska lantbrukare. Torkan slog hårt mot produktionen och konkurrensen om foder ökade. Skulle perenna växter – som återkommer varje år – kunna vara en del av lösningen? Det tror lantbrukaren Kjell Sjelin, som får stöd av forskare.

I maj publicerade en rad forskare en debattartikel i SvD där de betonade att Sverige kan leda en omställning av framtidens matproduktion. Lösningen som lyftes fram var så kallade perenna grödor, vilket kortfattat innebär växter som återkommer år efter år, i stället för nyplantering varje år.

Fördelarna med perenna odlingssystem är flera, men en av de mest aktuella aspekterna – med sommaren 2018 i färskt minne – är att perenna livsmedel är mindre känsliga för torka.

Perenner en viktig del i systemet

Kjell Sjelin, lantbrukare vid gården Hånsta Östergärde.

På gården Hånsta Östergärde i Vattholma, strax norr om Uppsala, bedriver Kjell Sjelin en ekogård. Sedan några år tillbaka har intresset för perenn odling ökat och på hans gård finns i dag demonstrationsodlingar med perenna odlingar av 150 olika växter.

– Livsmedelsproduktionen står för en stor del av klimatpåverkan i dag men jordbruket skulle faktiskt kunna förgröna planeten i stället för att göra tvärtom, säger han.

Hans vision är att producera råvaror till mat utan att bryta ned livsuppehållande system.
– Då är perenner en viktig del i det systemet.

Ätliga våtmarksperenner

På gården finns fyra demonstrationsodlingar med perenner; bland annat havtorn, bärhäggmispel, hasslar för hasselnötter och en rad äpplen och päron.
– Här får vi skördar som är tillräckligt stora för försäljning.

På en annan odling, som Kjell Sjelin kallar för ”den djärva demonstrationsodlingen” finns perenner av träd, buskar och örter till livsmedel.
– Den skörden är mest för provsmakning och påseende, växterna är allt från olika valnötter till Kamchatka-fetblad.

Dessutom finns en våtmark där det ska planteras ätliga våtmarksperenner. Sveriges lantbruksuniversitet har även små växtförädlingsodlingar av perenn spannmål på gården.

På Hånsta Östergärde norr om Uppsala finns demonstrationsodling av perenner med cirka 150 träd, buskar och örter. Foto: Kjell Sjelin

Minskar behovet av bekämpningsmedel

Kjell Sjelin lyfter fram många av de fördelar som forskarna betonar i debattartikeln; att perenn odling minskar behov av kemiska bekämpningsmedel, konstgödning, maskiner och diesel.
– Det kräver minimal markberedning och kan ta bättre hand om växtnäringen i marken då de har rotsystemet på plats året om.

Forskarna skriver i debattartikeln att jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten är en viktig anledning till att Sverige inte uppnår miljömålet grundvatten av god kvalitet, vilket skulle kunna förändras med perenn odling.

”Stora mängder fosfor som lagrats i våra åkrar kan inte tas upp av ettåriga grödor medan forskning indikerar att perenna blandkulturer kan tillgodogöra sig fosfor mera effektivt,” skriver de.

Fortfarande ett ovanligt inslag

En annan fördel är att perenna jordbruksgrödor lagrar mer kol i marken jämfört med ettåriga grödor.

”När naturliga ekosystem en gång i tiden omvandlades till jordbruksmark försvann stora mängder kol som varit bundet i marken i form av mull. De två viktigaste orsakerna till att markkolet förlorades är markbearbetning och att perenna växter med stora och djupa rotsystem ersattes med ettåriga växter med små och grunda rotsystem,” skriver forskarna.


Om vi kan lösa livsmedelssituation med perenner så vore mycket vunnet.

Vilka växter är då mest lämpliga för perenn odling?
– Vi har sett goda resultat på lungrot som är en variant av en quinoa, även sibirisk ärtbuske, bärhäggmispel med flera har vuxit bra och är härdiga.

Kjell Sjelin vittnar om att hans satsning på perenna växter fortfarande är ett ovanligt inslag i det svenska jordbruket, men han intygar att det finns stort intresse både från forskare och andra jordbrukare.
– Om vi kan lösa livsmedelssituation med perenner så vore mycket vunnet.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.