Industri & Energi
Forskare varnar för sura jordar
Sura sulfatjordar är ett känt problem i norra Sverige, men nu ser forskare att de finns även söderut. Dessa jordar ska helst lämnas ostörda, men det är lättare sagt än gjort när man inte vet var de finns.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
På Sveriges Geologiska undersöknings hemsida finns en karta över sura sulfatjordar i Sverige. Där ligger den sydligaste markeringen vid Höga kusten och hela den södra landshalvan ser ut att vara fri från dessa sura jordar. Så är dock inte fallet. De senaste åren har forskare hittat jordarna på allt fler platser även i södra Sverige, vilket bland annat framgår av en rapport från Naturvårdsverket, som kom i somras.
− Det viktiga nu är att ta reda på hur utbredda de är. Vi vet att vi har sura sulfatjordar även i södra Sverige men vi har fortfarande ingen komplett bild, säger Anders Johnson, forskare i ekologi vid Linnéuniversitetet.
Där studeras just nu de sydliga sulfatjordarna i flera olika projekt och forskarna har hittat dem på platser längs hela östkusten och även på syd- och västkusten.
Typiskt för dessa naturligt förekommande jordar är att de vid kontakt med syre utvecklar ett lågt pH-värde, vilket kan leda till att skadliga metaller frigörs. Det har till exempel orsakat allvarlig kontaminering och fiskdöd i områden i norra Sverige och även i Finland, där de sura sulfatjordarna är utbredda.
− Enligt en tidigare studie, publicerad 2002, orsakar sulfatjordarna i Finland mer utsläpp av skadliga metaller än hela den sammantagna finländska industrin, säger Anders Johnson.
Surare jordar i söder
Forskarnas intryck är att sulfatjordarna i södra Sverige inte verkar breda ut sig över lika stora, sammanhängande områden som jordarna i norr.
I stället ser det ut som att de förekommer mer fläckvis. Å andra sidan verkar de sydliga jordarna vara surare än de norra.
− Det kan innebära att de riskerar att släppa ifrån sig högre halter av skadliga ämnen, säger Anders Johnson.
En frisk jord bör har ett pH-värde på mellan sex och sju men på en åker i Lindsdal, strax norr om Kalmar, visade forskarnas prover ett överraskande lågt värde på bara 2,9.
− Det är extremt lågt. I sådana miljöer frigörs metaller, bland annat aluminium och nickel, från markens mineral och hamnar i ekosystemen.
Kan bli värre i framtiden
Så länge sulfatjorden lämnas orörd är det oftast inga problem men om man börjar gräva i marken så att jorden kommer i kontakt med syre kan förloppet gå snabbt.
− Det skulle inte förvåna mig om vi framöver kommer kunna visa att tidigare fall av försurning och fiskdöd i södra Sverige i själva verket har koppling till sulfatjordar, säger Anders Johnson.
Enligt honom är det inte heller säkert att orörda jordar är helt problemfria. Om vi går mot en framtid med mer torka kan det leda till att jordarna torkar ut, vilket också kan sätta igång oxidationsprocessen.
Det pågår nu olika forskningsprojekt om hur sura sulfatjordar utvecklas, och forskare testar olika metoder för att behandla jordarna i syfte att minska försurningen och metallfrigörelsen. Än finns dock inget färdigt recept på hur man kan neutralisera de sura jordarna och fastlägga metallerna som läcker från dem.
− Det bästa vi kan göra just nu är att lämna dem ostörda, men det tycker jag är orealistisk, säger Anders Johnson.
Han konstaterar att drivkraften är stark när vi människor vill använda mark för att till exempel bygga bostäder, anlägga vägar, eller göra ny jordbruksmark.
− Det allra viktigaste just nu är att vi får en bättre bild av var problemet är som störst här i södra Sverige, så att vi åtminstone kan undvika att börja gräva just där.
Ytterligare kartläggning – ”en prioriteringsfråga”
Gustav Sohlenius, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU, hoppas att myndigheten framöver ska kunna bidra med mer kunskap om de sydliga sulfatjordarna.
− Det skulle behövas. Jag hoppas att vi ska kunna satsa mer på detta framöver, men det är en prioriteringsfråga för myndigheten.
Han beskriver det som en brist att deras karta över sura sulfatjordar bara visar situationen i norra Sverige. SGU har också fått uppmaningar från Vattenmyndigheterna om att ta fram mer data för södra delen av landet.
− Vi håller på att komplettera kartan nu, med observationer i södra Sverige, baserat på bland annat studierna från Linnéuniversitetet men som det är nu finns för lite data för att ta fram en heltäckande karta.