Låginkomsttagare på landsbygden riskerar att påverkas särskilt mycket av höjda bränslepriser. Men det skulle inte vara så dyrt för staten att kompensera gruppen, visar en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Forskarna vid VTI har undersökt hur man skulle kunna kompensera bilägare på landsbygden, om drivmedelspriserna skulle höjas i linje med förslagen från den statliga Styrmedelsutredningen.

Utgångspunkten i VTI-studien är att stödet skulle riktas till bilägare med inkomster under medianen.

Totalt skulle en sådan satsning innebära en årlig kostnad för staten på som mest 0,4 miljarder kronor. Intäkterna från de högre bränslepriserna skulle samtidigt ge staten omkring 20 miljarder kronor extra årligen.

Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet vid VTI, menar att den kompensation som de har skissat fram skulle kunna utvidgas till att omfatta en större grupp – men han framhåller samtidigt att ett bredare stöd också har en nackdel:

– Ju fler som ges stöd ju mer urholkas drivkrafterna att gå över till eldrift, säger han i ett pressmeddelande från VTI.

Att hålla nere bränslepriserna genom generella sänkningar av bränsleskatten gynnar enligt studien främst grupper med höga inkomster, eftersom dessa i högre utsträckning äger bil och förbrukar mest bränsle.


Charlie Olofssontext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.