Att fullkorn och kostfiber är bra för hälsan framgår tydligt av Livsmedelsverkets råd, men vår förmåga att dra nytta av denna diet varierar mellan olika individer. Forskare tror att det kan ha att göra med tarmflorans samspel mellan viss mat och bildningen av specifika molekyler, vilket ska undersökas närmare i ett nytt projekt.

Typ två diabetes är ett stort hot mot folkhälsan med stora konsekvenser för sjuklighet, dödlighet och sjukvårdskostnader världen över. Kosten är en viktig del i att förebygga uppkomsten av sjukdomen, och fullkorn och kostfiber förespråkas i Livsmedelsverkets kostråd . Men tyvärr är verkligheten mer komplex än så.

Rikard Landberg, professor vid Chalmers.

– Forskningsresultaten från kontrollerade interventionsstudier är ofta inkonsekventa vilket delvis beror på att det finns skillnader mellan individer, säger Rikard Landberg, professor och avdelningschef för livsmedelskunskap på Chalmers.

Han och hans kollegor ska nu titta mer på vad dessa skillnader beror på. De tror att vissa personer har enklare att bryta ner kostfiber till så kallade korta fettsyror och särskilt en av dem, smörsyran butyrat. Och just smörsyra tros ha stor betydelse för blodsockeromsätting och insulinkänsligheten, vilket minskar risken för typ två diabetes.

– Det finns starka skäl att tro att butyratproduktionen har stor betydelse. En rad fina studier visar tydligt att förekomsten av butyratproducerande bakterier i tarmen är starkt kopplat till minskad risk att utveckla typ två diabetes och en förbättrad insulinkänslighet, säger Rikard Landberg.

Hoppas kunna se skillnader

I ett första steg ska forskarna ta fram ett test som kan se om en person har förmågan att bilda butyrat eller inte, därefter ska de prova testet på ett antal individer. Dessa personer kommer under 12 veckor att sättas på samma diet och forskarna hoppas kunna visa skillnader mellan dessa två grupper. Faktorer som kan påverka butyratproduktion kommer att undersökas utifrån personernas ålder, kön, vikt, hälsostatus och övrig kost.

Hur kan detta då hjälp de personer som inte producerar butyrat?
– Det är viktigt att kunna påvisa också detta. Eftersom kostfiber inte har effekt på dem så behöver de inte traggla på med det i onödan utan man kan leta vidare efter åtgärder som kan hjälpa dem bättre.

I det tredje och sista steget kommer så kallade bakteriefria möss – som alltså saknar egna tarmbakterier – att få avföring från individer som producerar lite butyrat samt individer som producerar mycket butyrat insatta i sin tarm och därefter utfodras med kostfibrer.

– Det görs för att testa de resultat från studien på människa, exempelvis för att studera effekten på inre organ.

Individanpassade kostråd

Rikard Landberg hoppas att projektet ska resultera i mer individanpassade kostråd riktade till personer som riskerar att utveckla diabetes eller redan har sjukdomen. Han tror också att projektet kan ge läkemedelsföretag underlag för att ta fram snabbtest för att mäta individuell butyratproduktion, samt livsmedelsindustrin möjlighet att ta fram skräddarsydda livsmedel för att förebygga diabetes.

– Det här är i gränslandet mellan klassisk livsmedelsforskning och medicinsk forskning, vilket gör det väldigt spännande.

Projektet vänder sig i första hand till personer som har utvecklat diabetes, men vilka råd ger han oss andra?

– Följ kostråden. Nio av tio personer gör inte det i dag. Det skulle ge en enorm effekt på folkhälsan om alla följde kostråden.

Mer om projektet

Projektet En ny individanpassad koststrategi för bättre hälsa genom precisionsprevention av vällevnadssjukdomar har tilldelats tre miljoner kronor av forskningsrådet Formas.

Det övergripande målet är att undersöka om en skräddarsydd kost rik på kostfiber, utformad för att producera butyrat, effektivt kan förbättra metaboliska riskfaktorer bland individer med hög risk för att utveckla typ två diabetes och därigenom förbättra folkhälsan. Målet är vidare att undersöka om förebyggande av typ två diabetes kan tillskrivas butyrat i sig eller av andra mekanismer relaterade till fiberfermentering samt att undersöka om det är skillnad mellan butyrat från kostfiberunderlag och oral administrering av kommersiellt tillgängligt butyrat som ett kosttillskott.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Robert Wålinder skriver:

    Hej
    Intressant. Trodde i min enkla värld att kostfibrer bestod av kolhydrater, men här skriver ni om fettsyror. Jag har alltid trott man delar in kosten i 3 huvudgrupper: kolhydrater, fetter och proteiner. Är fettsyrorna bundna då till kolhydratkedjorna. Vad är det egentligen som ska nedbrytas, kolhydratkedjor, fettsyror eller komplext/båda/annat?

    • cathrine skriver:

      Hej Robert!
      Tack för din fråga. Vi skickade vidare den till forskaren Rikard Landberg som svarade så här:
      ”Kostfibrer omvandlas (delvis) av bakterierna i tarmen till kortkedjiga fettsyror (smörsyra, propionsyra och ättiksyra). Dessa är fettsyror med som högst 6 kolatomer i kedjan och alltså inte de ”vanliga” fettsyrorna som ingår i triglycerider (vanligt fett). Av dessa används en stor del av smörsyran som energikälla för tarmcellerna. Därför får man till och med energi från kostfibrer på ett ”indirekt” sätt via tarmbakterierna.”

      Mvh
      Extrakt-redaktionen