Nyheten att svenskar äter mest ultraprocessat mat i EU fick nyligen stort utrymme i media. Men den bakomliggande klassificeringen är både felaktig och vilseledande, enligt en forskare i livsmedelsteknik.

– Utan olika former av industriella processer hade jordens växande befolkning knappast haft mat på bordet. Inte bara det, med hjälp av industriell bearbetning kan vi öka näringsinnehållet eller få fram livsmedel av sådant som annars skulle ha slängts eller blivit till djurfoder, säger Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik vid Lunds universitet.

För livsmedel har teknik överlag varit till godo, enligt Andreas Håkansson.

– Konserverade bönor, naturell yoghurt, växtbaserade drycker och havregryn är alla livsmedel som, utifrån en rent objektiv definition, processats tämligen hårt av industrin, men som vi snarare bör äta mer av. Därför sänder debatten om att ”ultraprocessad” mat ut helt fel budskap.

Den så kallade NOVA-klassificeringen delar in livsmedel i fyra kategorier: Helt oprocessad eller minimalt processad mat, processade kulinariska livsmedel, processade livsmedel och ultraprocessade livsmedel. Men många livsmedel har hamnat i fel kategori, enligt Andreas Håkansson.

– Det är en tilltalande story som fungerar väldigt väl, i allt från vetenskapliga artiklar till kvällstidningslöpsedlar. Vi måste också komma ihåg att industriell livsmedelstillverkning alltid huvudsakligen gynnat de minst bemedlade i samhället. De med pengar, tid och kulturellt kapital har alltid rynkat lite på näsan åt den här vulgärt billiga och lättlagade maten. Till skillnad från många andra fördomar har den här dock fått blomma ut relativt förbehållslöst, säger Andreas Håkansson i ett pressmeddelande.