På spaning efter konsumtionens långa skugga

av Johan Frisk
En fjäril slår med sina vingar i Mexiko och orsakar en storm i New York. En man köper en biff på en restaurang på Söder, och ett träd huggs ner i Brasilien. Eric Lambins forskning visar hur fjärilseffekten ser ut i dagens konsumtionssamhälle.

Fjärilseffekten handlar om vädret och kaosteori, att en fjärils vingslag kan skapa en luftström som sedan fortplantas över världen. De komplexa sambanden och bristen på data gör det dock omöjligt att studera fenomenet i praktiken.
För Eric Lambin, professor i geovetenskap vid Stanford University i Kalifornien och Université Catholique de Louvain i Belgien, är bristen på data inte något problem. Det gäller bara att hitta den.

Prisad forskning

Varje dag tar ett par hundra satelliter tusentals bilder av Jorden. När Eric Lambin och hans forskare startar ett projekt börjar de med att samla in satellitbilder från tio, tjugo år tillbaka i tiden. Bilderna visar hur landskapet har förändrats, bland annat hur skogen har avverkats eller vuxit. Därefter ger sig forskarna ut på fältet för att samla in data i form av intervjuer, observationer och mätningar.
– Ett projekt kan ta ett eller två år. Vi börjar med att gå till arkiven och samla in satellitdata, sedan kan vi ge oss ut på fältet och intervjua till exempel ett par hundra bönder vars gårdar vi märker ut med gps-koordinater. Då kan vi se hur landskapet förändras för varje gård, säger Eric Lambin som nyligen tilldelades Volvo Environment Prize för sin nyskapande forskning som studerar samspelet mellan människa och miljö.

Satellitbilder och fältstudier

Kombinationen av satellitbilder och fältstudier har gett den här typen av forskning namnet people to pixels. Metoden är nödvändig för att upptäcka vad som egentligen ligger bakom de förändringar som syns från luften. Ett exempel som Eric Lambin brukar nämna är Vietnam, där satellitbilderna visade hur skogen hade återhämtat sig efter en lång tids skövling. När forskarna gav sig ut på fältet upptäckte de att såväl den illegala som legala importen av timmer hade ökat.
– De hade outsourcat sin avskogning till grannländerna, säger Eric Lambin.

På motorcykel genom Burkina Faso

Ett annat exempel är Eric Lambins avhandling som började med satellitbilder över Burkina Faso. Bilderna visade ett tydligt mönster skapat av olika sätt att använda marken. Men mönstret kunde inte förklaras med geologiska variationer, odlingsmarkens kvalitet eller klimat.
Det var först när Eric Lambin jämförde bilderna med en karta över de lokala stamarnas utbredning som pusselbitarna stämde.
För att ta reda på vad som orsakade stammarnas olika sätt att bruka marken köpte han en motorcykel och åkte runt bland byarna. Efter tre års intervjuande och studerande kunde han konstatera vad som orsakade skillnaderna. Det handlade bland annat om tillgång till bränsle och vilka bevattningsmetoder som stammen använde.

– Vi diskuterar ofta teknologin men det viktigaste är de värderingssystem som styr våra handlingar och kan påverka vår konsumtion.

Globalisering och markanvändning

I dagens globaliserade samhälle är det inte längre lokala sedvänjor som avgör hus marken används, utan de preferenser som finns hos konsumenter på andra sidan jordklotet. Sedan två år tillbaka arbetar Eric Lambin med ett projekt där han studerar hur den globala handeln påverkar markanvändningen.
– Om vi köper en bit kött påverkar det handeln med sojabönor som odlas i Brasilien, Argentina och Paraguay och påverkar avskogningen där, säger Eric Lambin.

Utmaningen för Eric Lambin och hans forskargrupp ligger i att få med alla faktorer som kan orsaka en förändring.
– Det vi studerar är komplicerade socioekologiska system som är väldigt dynamiska. Förändringarna sker snabbt och vi måste identifiera vad som orsakar förändringarna. Du startar med det här stora pusslet och försöker lista ut vad som har hänt, säger Eric Lambin.

Vill nå beslutsfattare

Eric Lambin nöjer sig inte med att publicera sin forskning i vetenskapliga publikationer utan vill att den ska nå ut till beslutsfattare på olika nivåer. På så sätt kan forskningen bidra till en verklig förändring av en utveckling som blir allt svårare att stoppa.
För tio år sedan publicerade Eric Lambin boken The Middle Path, om den globala uppvärmningens konsekvenser och vad som behöver göras för att hindra den. Slutsatsen blev då att det ännu fanns tid. Sedan dess har tidsspannet krympt.
– Det finns fortfarande tid men den krymper för varje år. Vi närmar oss gränsen för vad vår planet kan tåla och det finns en tröghet i systemen som gör att förändringar tar väldigt lång tid. Parismötet i höst kommer att bli mycket viktigt, där måste de komma fram till faktiska handlingar och inte bara deklarationer.

Värderingar är viktigast

Vad krävs för att den här förändringen ska ske?
– Vi diskuterar ofta teknologin men det viktigaste är de värderingssystem som styr våra handlingar och kan påverka vår konsumtion. Inom sociologin pratar man om ett postmaterialistiskt samhälle där värdet inte ligger i konsumtion av varor och energi. I norra Europa har den här förändringen redan inträffat men den behöver sprida sig till mer materialistiska samhällen. På global nivå är det svårt att skapa den känsla av samarbete som krävs när inkomstskillnaderna är så stora.

Miljömärkning gör stor skillnad

Eric Lambin hoppas att hans forskning, genom att visa upp ”konsumtionens långa skugga”, ska få folk att ta ett större ansvar för sin konsumtion.
– Om det inte finns någon kunskap är det svårare att agera. Vi hoppas också att vårt arbete kan visa var det är mest effektivt att skapa incitament, säger Eric Lambin.

Ett sådant incitament kan vara miljömärkning av till exempel kaffe, något som Eric Lambin studerar just nu. Hittills har forskarna fokuserat på vad miljömärkningen betyder för odlarnas ekonomi. Eric Lambin har studerat hur märkningen Rainforest Alliance har påverkat 86 hushåll i östra Colombia. Slutsatsen blev att märkningen inte bara var positiv för odlarnas ekonomi, utan även bidrog till att skapa hållbarare samhällen.
– Resultaten vi sett är imponerande, på de certifierade odlingsfarmerna är både ekonomin bättre och utbildningsnivå hos barnen högre. Satellitbilder visar även tydliga skillnader i skogstäckning; de certifierade farmerna har en mycket högre grad av skogsåterväxt än de icke-certifierade.

av Johan Frisk

1 kommentar:

  1. Kommentar från Anders Morberg 15 april 2015:

    Vilka innovativa forskningsmetoder och med vinstintressen som räknas i annat än kronor och ören, imponerad!

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.