Om vi äter mer klimatsmart – får vi verkligen i oss den näring vi behöver? Forskare vid Karolinska Institutet startar nu en omfattande studie för att undersöka vilka effekter en kost med en mindre klimatpåverkan kan få på folkhälsan.

Mat påverkar vår hälsa. Men maten påverkar också klimatet, eftersom matproduktion medför stora utsläpp av växthusgaser.
Idag menar många att vi ska minska konsumtionen av de matvaror som ger störst utsläpp. Genom att till exempel äta mindre nötkött får vi en mer klimatsmart diet.

Men om vi ändrar våra matvanor, så kan kostens näringsinnehåll påverkas. Till exempel innehåller nötkött viktiga B-vitaminer som kroppen behöver. Därför är det viktigt med god kunskap om matens samlade näringsinnehåll innan man börjar anpassa sin kost efter de olika uppmaningar som florerar.
– Det finns vissa näringsämnen, och då tänker jag främst på B12, som bara finns i animaliska källor. Men även järn är ett näringsämne som det finns mycket av i kött. Och det här är viktigt att informera om när man samtidigt ber folk att dra ner på sin nötköttkonsumtion, säger Katarina Bälter, docent vid Karolinska och ledare för forskningsprojektet.

Vill höja medvetandet

Katarina Bälter, professor vid Karolinska Institutet
Katarina Bälter, docent vid Karolinska Institutet

I teorin går det enkelt att räkna på hur olika köttprodukter kan ersättas av andra matvaror med mindre klimatpåverkan samtidigt som personen i fråga får i sig de näringsämnen hen behöver.
Men hur ser folks matvanor ut i verkligheten? De som idag äter en klimatsmart kost – får de i sig alla näringsämnen de behöver? Det tror forskarna, men detta behöver undersökas.

– Syftet med projektet är att få fram information som kan höja medvetandet. Vi vill att människor ska bli medvetna om att maten som vi äter är kopplad till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi bli säkra på att en klimatsmart kost innehåller alla näringsämnen som man behöver, säger Katarina Bälter.

Baseras på kostdagböcker

I projektet kommer forskarna att använda sig av kostdagböcker från ca 1800 studiedeltagare som representerar hela Sverige, med avseende på ålder, kön och andra viktiga variabler.
– Personerna kommer inte att få några instruktioner om vad de ska äta. Det som är unikt med vår studie är att den baseras på vad folk verkligen äter.

Studien gör det möjligt att jämföra hur faktiska matvanor/dieter med olika mycket klimatpåverkan står sig näringsmässigt. Forskarna kan även se om det finns grupper, baserat på exempelvis kön, inkomst, utbildning, som har en mer näringsrik respektive klimatsmart kost jämfört med andra grupper.

Vi vill att människor ska bli medvetna om att maten som vi äter är kopplad till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi bli säkra på att en klimatsmart diet innehåller alla näringsämnen som man behöver.

Små förändringar kan ge stor effekt

Preliminära studier pekar på att de som väljer bort nötkött och ersätter med fisk/fågel får i sig de näringsämnen de behöver. Men en större studie som denna kommer ge mer data och säkrare svar.
Bättre kunskap om människors ”verkliga” matvanor möjliggör också resonemang kring hur matens näringssammansättning påverkas om en person till exempel skulle ersätta kött med något annat en dag i veckan.

Katarina Bälter understryker att en kost med mindre klimatpåverkan inte handlar om att alla ska bli veganer. Byte av enstaka matvaror kan ge stor klimateffekt.
– Man kan till exempel äta kött mindre ofta, dra ner på antalet portioner i veckan och istället välja vegetariska alternativ eller annan typ av kött som exempelvis kyckling, som har ett mycket lägre utsläpp av växthusgaser än nötkött.

Koppla diet till hälsomarkörer

Framöver vill forskarna koppla de olika individernas matvanor till hälsomarkörer. Då kommer man även kunna se hur hälsan påverkas av kost med olika klimatpåverkan.
– Vi tror att det är en så kallad win – win – situation, en kost med låga växthusgasutsläpp ger en näringsrik kost där man ser hälsoeffekter. Men ingen har ännu visat om det är så på individnivå, än så länge finns det bara teoretiska studier. Men det är något som vi ska gå vidare med i ett annat projekt, där vi ska vi koppla maten till olika hälsomarkörer, och göra analyser för blodfetter, kolesterol med mera.

Om forskningsprojektet

Syftet med forskningsprojektet ”Matens betydelse för växthusgasutsläpp i Sverige” är att fastställa hur mycket växthusgaser som kan kopplas till matintag, undersöka näringsinnehåll i en kost som ger höga utsläpp jämfört med en kost som ger låga utsläpp, samt jämföra intaget av näringsämnen med de Nordiska Näringsrekommendationerna.

Projektet kommer att analysera data från en populationsbaserad studie på 1797 personer som fyllde i en kostdagbok under 4 dagar. Varje livsmedel i kostdagboken kommer att kopplas till livscykelanalysdata som skattar klimatpåverkan från respektive livsmedel.

I studien skattas även mängden kostrelaterade växthusgasutsläpp per person och år. Man kommer även analysera om det finns undergrupper till exempel med avseende på kön, utbildning, inkomst, mm som har en näringsrik respektive klimatsmart kost jämfört med andra undergrupper.

Matens klimatpåverkan

Idag beräknas 25-30 procent av växthusgaserna komma från produktion och distribution av livsmedel. Livscykelanalyser visar att utsläppen som kan kopplas till olika matvaror varierar stort.
Nedan visas vad 1 kg av några vanliga matvaror genererar i växthusgasutsläpp:

Nötkött                  47 kg CO2e
Fläskkött               10 kg CO2e
Kyckling                 4  kg CO2e
Quorn                   3,7 kg CO2e
Ägg                        1,3 kg CO2e
Ris                       0,74 kg CO2e
Potatis                0,29 kg CO2e
Pasta                  0,27 kg CO2e

(CO2e är en enhet som visar vad olika växthusgaser tillsammans motsvarar i CO2-utsläpp)


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Lotta Brinck skriver:

    Är övertygad om att klimatsmart mat kan kombineras med näringsriktig. Driver en sajt http://www.miljomat.se där matrecepten är klimatsmarta, i möjligaste mån ekologiska och till skillnad från många andra liknande följer vår sajt de Nordiska näringsrekommendationerna. Alla recept är näringsberäknande. Vi redovisar visserligen bara folat vad gäller B vitaminer men järn och zink ligger ytterst sällan under rekommenderade mängder. De enda gånger det är svårt att komma upp i tillräckligt med järn är när recepten bygger på korv och fisk!
    Tror att fantasi och kunskap hos matlagaren är ett större problem än den klimatsmarta matens brister vad gäller näringsinnehåll.

  • anna skriver:

    ar vegetarian sedan 1 ar, frisk som en oxe

    • Oscar Kjellberg skriver:

      Jag har också levat som vegetarian. Var frisk då, är frisk nu. Fast denna vår friskhet har ju inget med växthusgaserna att göra.

  • Jan Nilsson skriver:

    Ett exempel på svagheten med LCA är att tabellen Matens klimatpåverkan inte redovisar arealbehov och arbetsinsatser, samt relationen till det naturliga CO2-kretsloppet.
    Gisar och fjäderfä äter till exempel bara den bråkdel av en skörd som utgörs av stärkelse groddprotein – kanske i bästa fall 20 – 30 procent. Samma sak när vi äter den som bröd eller pasta men då är skördeutnyttjandet är ännu sämre. Resten av skörden kan bara nyttjas av gräsätare som kanske kan tillgodogöra sig 25 procent ytterligare av fibrerna. Resten, av skörden går i samtliga fall över till det naturliga kretsloppets CO2-cykel men endast det som korna fiser och rapar har fått etiketten klimatgas.

  • Jan Nilsson skriver:

    En realistisk kostredovisning kan ju vara intressant, med problemet med forskningsuppgiften ligger i att hela klimatproblematikens orsaker bygger på en mängd rent ideologiska tolkningar och begränsningar av de grunddata som livscykelanalyserna bygger på.
    Börja för allt i världen med att reda ut skillnaden mellan kretslopp och utsläpp i största allmänhet innan ni försöker er på några analyser av kostens inverkan på kliomatbelastningen!!

    http://www.busvebacken.se/EmPower

  • Oscar Kjellberg skriver:

    Det är endast om vi odlar den mat som djuren äter som långtidsbundna klimatgaser frigörs. För vår matproduktion så är det fyra stora faktorer som orsakar utsläpp av klimatgaser som inte ingår i naturens kretslopp.

    * Diesel för att driva jordbruksredskap och transportera maten,
    * olja eller el för att torka spannmål,
    * fossilgas och utsläpp av lustgas vid tillverkning konstgödning samt
    * att jorden friläggs vid plöjning med utsläpp av lustgas och koldioxid.

    Artikeln är ensidig och bidrar till att de bönder som tar klimatfrågan på allvar och gör något åt saken genom att bedriva lantbruk på ett naturligt sätt, blir osynliga.

  • Lotta Isberg skriver:

    Jag instämmer med Ulf Emanuelsson om att var köttet produceras spelar roll, men även hur. Det är ju det storskaliga jordbruket som är dåligt för miljön! Det innebär ju att även många lantbruk i Sydsverige har för storskaligt jordbruk. Om vi kan gå tillbaka till mindre lantbruk, som bedrivs ekologiskt då är det bättre för miljön!

  • Anna Lindén skriver:

    Onödig forskning eftersom den redan finns. Det går utmärkt att leva näringsriktigt utan några som helst inslag från djurriket. Däremot påverkas våra matvanor av att välja andra råvaror. Allt vi förknippar med vissa smaker, vissa konsistenser, dofter, tänk vad många sådana invanda mönster vi har att jobba med. Det är mer intressant anser jag.

  • Ulf Emanuelson skriver:

    Minst lika viktigt är att ta hänsyn till VAR köttet har producerats. Nötkött från mjölkproduktion i Sverige har mycket mindre klimatpåverkan än från liknande produktion i andra länder och ffa från specialicerad köttproduktion (feed lots)!