Bildäck hamnade nyligen i fokus när de pekades ut som den största källan till utsläpp av mikroplast i haven. Men osäkerheten är förhållandevis stor och forskningen är fortfarande i sin linda. För att skapa lösningar diskuteras 3D-printning och nya material, som maskrosor och träspån.

Mats Gustafsson, VTI.

Mats Gustafsson, VTI.

Bildäck påverkar miljön på olika sätt. Förutom att de görs av fossila bränslen bidrar de till buller, luftföroreningar och påverkar bränsleförbrukningen. Den senaste tiden har de genom en rapport från Svenska Miljöinstitutet IVL fått mest uppmärksamhet för att vara den största källan till utsläpp av mikroplaster i haven. I en uppdaterad version av rapporten beräknades mikroplastpartiklarna som sprids från trafiken vara 8 200 ton per år. På andra plats kom granulat från konstgräsplaner med under 2 500 ton. Forskningen är däremot ny, och det finns fortfarande flera oklarheter vilket lett till att Naturvårdsverket föreslagit att Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) ska fortsätta titta på frågan. – Det är en ganska ny kunskap att däckslitage bedöms vara en stor källa till mikroplaster i haven. Osäkerheten är förhållandevis stor och forskningen i sin linda, säger Mats Gustafsson vid VTI.

Maskrosor och 3D-printing

Ulf Sandberg, VTI.

Ulf Sandberg, VTI.

Osäkerheterna gäller bland annat vad i däckslitaget som ska räknas som mikroplast och hur mycket av partiklarna som faktiskt når haven. Rapporten visar däremot att problemet kan vara stort, och en av lösningarna kan vara nya material. – Man gör försök med att ersätta gummi och plast med biologiska material, till exempel från maskrosstjälkar. Med viss framgång, tycks det, även om det är inte kommersiellt gångbart ännu, säger Ulf Sandberg vid VTI. Dessutom finns det visioner om att tillverka däck genom 3D-printing, något däckföretaget Michelin har ett exempel på. – Vi har ett 3D-printat konceptdäck som anpassar sig efter slitage och omgivning. Det innebär att du inom en framtid kan ha ett enda däck som lever med bilen från att du får den till att du är klar med den, säger Marcus Karlsson, miljöchef för Michelin Nordic. Tanken är att däcket, som du har under hela bilens liv, ska kunna återvinnas och brytas ner helt av naturen. Det är tillverkat av en massa som bland annat innehåller träspån, halm, sockerrester och apelsinskal. Istället för att byta däck under vintern och sommaren bokar bilföraren tid för att 3D-printa nya mönster, och genom sensorer i däcken får föraren veta vilket skick de är i och om däckmönstren behöver ses över.

Svårt att få bort däckslitage

Marcus Karlsson, Michelin Nordic.

Marcus Karlsson, Michelin Nordic.

Att helt bli av med partikelutsläppen från däcken är däremot svårt, enligt Marcus Karlsson. – Däck slits. Alla däck slits. Det är en del i däckets egenskaper för att ha grepp och det är en naturlig del i hur däcket ska uppföra sig. Hade någon av oss uppfunnit ett däck som inte slits hade vi lanserat det. Med tekniken som finns så kommer däck fortfarande slitas om man ska uppfylla de kraven som konsumenterna ställer. Enligt Ulf Sandberg vid VTI skulle däremot däckindustrin kunna göra mer för att hitta nya alternativ. – Bildäcksindustrin la mellan 2,3 och 3,5 procent av försäljningen på forskning och utveckling år 2015, vilket är relativt lågt i förhållande till många andra industrigrenar. Som jämförelse kan nämnas att fordonsindustrierna i Europa och Japan redan 2011 la ca 4,3 procent på forskning, troligen är det avsevärt mer idag.

Miljövänliga däck idag

Men däcken påverkar miljön på flera sätt. Förutom plastpartiklarna står också däcken för en femtedel av fordonets bränsleförbrukning, och enligt Marcus Karlsson har däckindustrin fokuserat mer på lägre energiförbrukning, vägpåverkan och buller i miljöfrågor. Trots tidigare undersökningar som visat att miljövänligare däck kan vara sämre ur säkerhetssynpunkt har framtiden enligt Marcus Karlsson nu kommit ikapp. – Idag kan du göra både ett miljövänligt däck och ett säkert däck. Det fanns ett antal tidiga produkter där bromssträckan var sämre, men idag finns det bra produkter hos både oss och våra konkurrenter. Du ska inte vara orolig över att köpa ett miljövänligt däck. Och i och med att även däckens utsläpp av mikroplaster uppmärksammats ökar bildäckens potential att nu bli ännu mer miljövänliga.

Mikroplast

Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment mellan 1 nm och 5 mm. Mikroplast kan bildas oavsiktligt när plastföremål slits och plastpartiklar frigörs, eller hamnar som skräp som successivt bryts ned till mindre och mindre bitar i naturen. – Både slitaget från däcken och slitaget av vägbeläggning från dubbdäck bedöms i dagsläget ge upphov till mikroplaster. Vad gäller utvecklingen av dubb så jobbar en del däcktillverkare ganska aktivt med att hitta lösningar som minskar slitaget. Regelverket för däck ändrades också för några år sedan så att varje däck får innehålla färre dubbar än tidigare, säger Mats Gustafsson. – Dock godkändes parallellt en testmetod, som i praktiken innebär att man istället kan ha hur många dubbar man vill i ett däck, förutsatt att slitaget på särskilda teststenar inte är högre än för ett däck med regelmässigt antal dubb. Så nu finns däck där antalet dubbar kan variera mellan t.ex. 96 till 190 dubbar för samma däckdimension på marknaden. Tester vi gjort på VTI tyder på att däck med många dubbar sannolikt ger högre partikelemissioner än de med färre, men underlaget är ganska begränsat. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida.

Rapporten om mikroplast

Den största utsläppskällan av mikroplaster till miljön är väg- och däckslitage från trafiken, uppskattad till cirka 8 200 ton per år. Den näst största källan är konstgräsplaner. Det handlar om cirka 1 600 – 2 500 ton gummigranulat som sprids varje år från Sveriges drygt 1300 konstgräsplaner. – Att det skulle vara så stora mängder från konstgräsplaner var oväntat. Hur mycket som hamnar i havsmiljön vet vi inte, och spridningsvägarna för det gummigranulat som varje år försvinner från planerna är oklara. Det behövs mer forskning för att kunna säga hur mycket som når vattenmiljön och vilka eventuella åtgärder som bör sättas in, säger Mikael Olshammar, miljöteknikingenjör och gruppchef, på IVL. Andra källor till mikroplastpartiklar är slitage från båtskrov (160 – 740 ton/år), syntetfibrer från tvätt (8–950 ton), industriell plastproduktion (310 – 530 ton) och utsläpp från hygienartiklar som innehåller mikroplaster (66 ton). Bland de källor som inte kunnat kvantifieras ingår nedbrytning av större plastskräp till mindre, vilket troligtvis är en viktig källa. Hur stor andel mikroplast från dessa källor som sedan hamnar i havsmiljön finns det i nuläget inga uppgifter om. Partiklarna tillförs havet genom avloppsreningsverk, dagvatten, snötippning och via lufttransport. – Problemet med mikroplast i haven är en prioriterad fråga. Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halterna i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln via avloppsreningsverk och andra transportvägar fortsätter. Därför är det viktigt att mängden plastpartiklar i avloppsvattnet som lämnar hushåll och industrier minskar och att vi får bättre kunskap om övriga transportvägar och vilka miljöeffekter mikroplasterna har, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL. Läs mer på IVL:s hemsida.


Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.