Svenska hushåll tillhör de värsta matkastarna

En tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad i svinn, men probleminsikten hos svenska konsumenter är fortfarande liten.
Svenska hushåll tillhör de värsta matkastarna
I Sverige slänger vi 1,2 miljoner ton matavfall varje år. Det motsvarar tre procent av våra totala utsläpp av växthusgaser. Att minska svinnet är ett effektivt sätt att minska den klimatpåverkan som orsakas av vår matproduktion. Foto: Anders Tedeholm/Azote

Matsvinn uppstår i alla led i matkedjan, men i Sverige, precis som i flera andra höginkomstländer, orsakas det klart största svinnet av ätbar mat i konsumentledet. Studier i Storbritannien visar att så mycket som 20 procent av den mat vi köper (oätliga delar av mat exkluderade) hamnar i soptunnan.
Hur blev det så här? När förlorade vi respekten för maten? Ingela Dahlin arbetar på Livsmedelsverket och är ansvarig för ett treårigt regeringsuppdrag som handlar om att minska matsvinnet i Sverige. Hon tror att tidsbristen i vår moderna samhälle spelar en viktig roll.

Maten för billig

– Det är så mycket som pockar på vår tid. Vi ska vara medvetna konsumenter och kunna göra kloka val, vi ska välja allt från skola, pensionsfonder och mat, men det tar tid att vara en medveten konsument. Att hålla koll på vad som finns i kylen står inte längre högt på vår lista.
– Istället för att fundera ut vad man kan laga av det man har i kylen går man mer på vad man är sugen på just för stunden. Man planerar kanske inte sina inköp, och man hinner ofta inte ta hand om det som man handlar, säger hon.

– Många tror inte att de själva kastar mat och ser inte hur stor högen skulle bli om man slår ihop det på ett år

Ingrid Strid, forskare vid SLU, som studerat matsvinn i butik, ser en annan viktig anledning till att omsorgen om maten fått lägre status.
– Mycket handlar om att maten är för billig. På 1960-talet slängde vi i Sverige antagligen inte alls så mycket mat som vi gör idag. Men då kostade maten en tredjedel av lönen, idag är den siffran nere på 12 procent.

Liten probleminsikt

Foto Dahlin Ingela_2013_stående

Ingela Dahlin, Livsmedelsverket.

Under 2013 genomförde Livsmedelsverket en stor konsumentundersökning om hushållens kunskaper, attityder och beteenden kopplat till matsvinn. En intressant iakttagelse var att insikten om det egna hushållets matsvinn i regel var låg. Trots att sammantagna siffror visar att svensken kastar stora mängder ätbar mat varje år, såg man matsvinn som ett problem hos andra hushåll och för samhället och världen i stort.
– Många tror inte att de själva kastar mat och ser inte hur stor högen skulle bli om man slår ihop det på ett år. Slänger man bröd som har möglat så känns det mer okej, man tänker kanske inte på att det hade gått att ta hand om det innan, säger Ingela Dahlin.

Datummärkningen orsakar svinn

En viktig faktor till att hushållen slänger fullt ätbar mat är datummärkningen. Dels finns det hos konsumenter idag en bristande förståelse för vad olika datummärkningar egentligen betyder, vilket leder till onödigt svinn. (Till exempel att ”bäst före” just betyder ”bäst före” och inte att maten automatiskt behöver kastas efter att detta datum har passerats.)
Dels visar nya studier att mat som passerat sista förbrukningsdag i de flesta fall fortfarande är ätbar, (Vad är det som slängs vid utgånget hållbarhetsdatum?, Livsmedelverket, 2014) vilket ger stöd åt Livsmedelsverkets råd att våga lita på sina sinnen för att avgöra ett livsmedels kvalitet.

Information och attitydpåverkan

Vad kan då göras för att minska matsvinnet hos konsumenter? Enligt Ingela Dahlin handlar framgångsreceptet om information och påverkan av attityder. Vi konsumenter behöver lära oss hur vi blir bättre på att ta hand om det vi köper, och förstå att det faktiskt går att äta mat som inte ser ”perfekt” ut, eller där hållbarhetsdatumet gått ut.

Ingrid Strid, forskare SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Ingrid Strid, forskare SLU. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Kunskapen om hur vårt matsvinn i förlängningen påverkar miljö och samhälle (se faktaruta) behöver också öka. Ingrid Strid tror att om konsumenten var mer insatt i hur matproduktionen går till så skulle sambandet mellan matsvinn och miljö bli tydligare. På detta sätt skulle fler bygga upp en bättre etik i sitt förhållande till mat.
– En viktig del är att man förstår sambandet mellan de djur som föds upp och det kött som vi slänger, och på så sätt inser att mindre slängt kött innebär att färre djur skulle behöva födas upp.
– Hela befolkningen borde vara mer insatt i hur matproduktionen går till, och hur maten bäst hanteras i köket. Jag tror att skolan har en nyckelroll, men det blir tungt att lägga allt ansvar på den.  Fler aktörer behöver jobba för att ge befolkningen en högre kunskapsnivå.

av admin

2 kommentarer:

  1. Kommentar från Dag Lindgren 21 maj 2014:

    1. Anmärkningsvärt få tar i Extrakt (som skall angripa vetenskapligt) upp exakta siffror på hur svinnet utvecklats över tiden, det stannar vid lösa förmodanden.
    2. Marknads- och tillväxt- ekonomin stimulerar oss att köpa mer än vi behöver, vilket bidrar till svinnet, men diskuteras för lite i de redovisade projekten.
    3. Det viktigaste matrelaterade problemet är övervikt. Ur den synpunkten vore ett ökat svinn önskvärt.
    4. En del förpackningar är svåra att tömma helt, vilket bidrar till svinnet.
    5. Människan är inte genetiskt anpassad till det stora och kontinuerliga utbudet av god mat, vilket resulterar i att folk grabbar åt sig lite för mycket.

    • Kommentar från Saga Norrby 27 mars 2015:

      Angående nummer 3: Få människor är med största sannolikhet överviktiga för att de inte vill se maten i soporna. Ett ökat matsvinn är väldigt underligt att lyfta fram som något positivt även i den bemärkelsen – det är inte en hälsosam trend att slänga mer för att gå ner i vikt. Positivt för folkhälsan, och klimatet, vore om vi köpte mindre mat, främst mindre skräpmat. Ökat matsvinn är inte önskvärt, inte ens ur viktsynpunkt.

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.