Vatten
Svenska hushåll tillhör de värsta matkastarna
En tredjedel av all mat som produceras i världen går förlorad i svinn, men probleminsikten hos svenska konsumenter är fortfarande liten.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Maten för billig
– Det är så mycket som pockar på vår tid. Vi ska vara medvetna konsumenter och kunna göra kloka val, vi ska välja allt från skola, pensionsfonder och mat, men det tar tid att vara en medveten konsument. Att hålla koll på vad som finns i kylen står inte längre högt på vår lista. – Istället för att fundera ut vad man kan laga av det man har i kylen går man mer på vad man är sugen på just för stunden. Man planerar kanske inte sina inköp, och man hinner ofta inte ta hand om det som man handlar, säger hon.– Många tror inte att de själva kastar mat och ser inte hur stor högen skulle bli om man slår ihop det på ett årIngrid Strid, forskare vid SLU, som studerat matsvinn i butik, ser en annan viktig anledning till att omsorgen om maten fått lägre status. – Mycket handlar om att maten är för billig. På 1960-talet slängde vi i Sverige antagligen inte alls så mycket mat som vi gör idag. Men då kostade maten en tredjedel av lönen, idag är den siffran nere på 12 procent.
Liten probleminsikt
Under 2013 genomförde Livsmedelsverket en stor konsumentundersökning om hushållens kunskaper, attityder och beteenden kopplat till matsvinn. En intressant iakttagelse var att insikten om det egna hushållets matsvinn i regel var låg. Trots att sammantagna siffror visar att svensken kastar stora mängder ätbar mat varje år, såg man matsvinn som ett problem hos andra hushåll och för samhället och världen i stort. – Många tror inte att de själva kastar mat och ser inte hur stor högen skulle bli om man slår ihop det på ett år. Slänger man bröd som har möglat så känns det mer okej, man tänker kanske inte på att det hade gått att ta hand om det innan, säger Ingela Dahlin.Datummärkningen orsakar svinn
En viktig faktor till att hushållen slänger fullt ätbar mat är datummärkningen. Dels finns det hos konsumenter idag en bristande förståelse för vad olika datummärkningar egentligen betyder, vilket leder till onödigt svinn. (Till exempel att ”bäst före” just betyder ”bäst före” och inte att maten automatiskt behöver kastas efter att detta datum har passerats.) Dels visar nya studier att mat som passerat sista förbrukningsdag i de flesta fall fortfarande är ätbar, (Vad är det som slängs vid utgånget hållbarhetsdatum?, Livsmedelverket, 2014) vilket ger stöd åt Livsmedelsverkets råd att våga lita på sina sinnen för att avgöra ett livsmedels kvalitet.Information och attitydpåverkan
Vad kan då göras för att minska matsvinnet hos konsumenter? Enligt Ingela Dahlin handlar framgångsreceptet om information och påverkan av attityder. Vi konsumenter behöver lära oss hur vi blir bättre på att ta hand om det vi köper, och förstå att det faktiskt går att äta mat som inte ser ”perfekt” ut, eller där hållbarhetsdatumet gått ut. Kunskapen om hur vårt matsvinn i förlängningen påverkar miljö och samhälle (se faktaruta) behöver också öka. Ingrid Strid tror att om konsumenten var mer insatt i hur matproduktionen går till så skulle sambandet mellan matsvinn och miljö bli tydligare. På detta sätt skulle fler bygga upp en bättre etik i sitt förhållande till mat. – En viktig del är att man förstår sambandet mellan de djur som föds upp och det kött som vi slänger, och på så sätt inser att mindre slängt kött innebär att färre djur skulle behöva födas upp. – Hela befolkningen borde vara mer insatt i hur matproduktionen går till, och hur maten bäst hanteras i köket. Jag tror att skolan har en nyckelroll, men det blir tungt att lägga allt ansvar på den. Fler aktörer behöver jobba för att ge befolkningen en högre kunskapsnivå.Matsvinn och miljö
Av all mat som produceras i världen för att ätas av människor går uppskattningsvis en tredjedel förlorad i matsvinn. Svinn uppstår i alla led i livsmedelskedjan, från produktion till grossist, till handel och i konsumentledet. I Sverige blir 10-50 procent av matråvaran till avfall i olika led. Det är vanligt med 30 procent avfall/matsvinn i våra livsmedelskedjor. I Sverige och övriga höginkomstländer står hushållen för den största delen av matsvinnet. Hur mycket som slängs varje år i konsumentledet är svårt att veta exakt. Flera olika siffror förekommer, delvis beroende på hur man räknar. 2011 uppskattade dock FAO detta svinn (per capita) i Europa och USA till 95-115 kg/år, att jämföra med Afrika (söder om Sahara) och Sydostasien där motsvarande siffra beräknades vara 6-11 kg/år. En brittisk studie visar att 10-20 procent av de livsmedel som hushållen köper in slängs (exklusive ben, skal och andra oätliga detaljer). Siffran varierar för olika typer av mat, värst spill är det för grönsaker, frukt, och bröd (30-50 procent svinn). Storleksordningarna är rimliga även för svenska förhållanden. Orsaker till att hushållen kastar mat är ofta att den blivit stående för länge, att man inte har planerat inköpen eller tittat i skåpen hemma före inköp, överköp, att rester inte tas till vara, felaktig förvaring och att man tror att livsmedel blivit dåliga så fort bäst före-datumet passerats. I Sverige uppskattas att ungefär en tredjedel av hushållens matsvinn kan kopplas till datummärkning. Miljöaspekter av matsvinn I Sverige slänger vi 1,2 miljoner ton matavfall varje år. Det motsvarar tre procent av våra totala utsläpp av växthusgaser. Att minska svinnet är därför ett effektivt sätt att minska den klimatpåverkan som orsakas av vår livsmedelskonsumtion. Som exempel kan nämnas att producera ett kilo bröd ger klimatpåverkande utsläpp som motsvarar förbränning av en halv liter bensin. Ett kilo kött orsakar utsläpp som motsvarar 6-10 liter bensin. Kunde man få ned matsvinnet så skulle man behöva mindre jordbruksråvara, transporter och industriell förädling. Vilket förutom minskad klimatpåverkan även skulle ge lägre kostnader genom minskat behov av till exempel handelsgödsel, transporter och energi. Man får även mark över som kan användas för annat. Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har fått ett regeringsuppdrag att under tre år genomföra insatser som ska minska matsvinnet. Uppdraget slutredovisas i mars 2016. EU-kommissionens mål är att mängden ätbara livsmedel som slängs ska halveras i EU till 2020. Källor: ”På väg mot ett Sverige med mindre matsvinn”, Livsmedelsverket, 2014 ”Global food losses and food waste”, FAO, 2011 ”Hållbar konsumtion av jordbruksvaror”, Jordbruksverket, 2009 “Klimatfrågan på bordet”, Formas Fokuserar, 2008
Så kan du minska ditt matsvinn
• Inventera kylskåpet, planera dina inköp och köp inte mer än du gör av med. • Ät upp maten i tid. Håll koll på maten i kylskåp och frys, även det som står längst in. • Förvara maten rätt: Sätt in kylvaror i kylen så fort som möjligt. Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C. De flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp. Frys in mat som du vill spara länge. • Titta, lukta och smaka och våga lita på dina sinnen. Maten håller ofta längre än vad bäst före-datumet anger. För riskgrupper som gravida, personer med nedsatt immunförsvar eller äldre gäller rådet att följa de särskilda kostråden som finns för dessa grupper. • Ta hand om rester – gör en plockmåltid, använd dem i en ny maträtt eller frys in. • Efterfråga mer aktivt och var positivt inställd till produkter som håller på att gå ut/har gått ut. Källa: Livsmedelsverket