”Klimatförnekelse utbrett i samhället”

av Karin Montgomery
Trots att forskarkåren under de senaste 30 åren har blivit allt mer enig om klimatförändringarnas förödande effekter, så ökar klimatförnekelsen. Hur går det ihop? Det ska ett nytt internationellt forskarnätverk söka svar på.
”Klimatförnekelse utbrett i samhället”
Forskaren Martin Hultman grupperar klimatförnekelse i olika kategorier. Vardagsförnekelse är en, som han exemplifierar med flygresorna vi gör trots att vi vet att det förstör klimatet. Foto: Jean Schweitzer

I det nya forskarnätverket CEFORCED (Centre for Studies of Climate Change Denialism) ingår 40 forskare. En av dessa är Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola, vilket också blir basen för CEFORCED.

Hans förväntningar på det nya centret är många, men ytterst handlar det om en sak.
– Jag hoppas få svar på varför vi, trots 30 års kunskap om klimatförändringarna och diskussion om hur vi ska stoppa dem, ständigt skjuter klimatproblemet åt sidan i samhället, säger han.

Tanken är att resultaten ska användas för att kunna jämföra klimatförnekelse i olika länder och för att kunna följa hur olika klimatförnekande argument sprids.

Klimatförnekelse har ökat

Martin Hultman

Martin Hultman, docent, Chalmers tekniska högskola. Foto: Ulrika Enström

I sin forskning har Martin Hultman sett hur utvecklingen har gått från en stark miljörörelse och politisk konsensus i klimatfrågan på 80-talet till att förnekelse av människans påverkan på miljön de senaste åren har fått allt större gehör.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper.

Sambandet mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse har identifierats av Martin Hultman och hans kollegor via en norsk studie. En amerikansk studie visar också att klimatförnekelse ökade mellan 2001 och 2010.

Utbrett i sociala medier

Hur utvecklingen ser ut i Sverige behöver utforskas mer men Martin Hultman säger att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen förändrade debattklimatet.
– Det var det första parti som nämnde klimatförnekelse i riksdagen, första gången vi kan se att det hände var 2013.

– När man skrapar på ytan är klimatförnekelse mycket mer utbrett än forskare tidigare kunnat bedöma.

Innan dess uttrycks klimatförnekelse främst i form av debattartiklar, insändare och krönikor, och mycket mer vagt formulerat.
– Då hade det formen av en elitdiskussion som engagerade ett 50-tal personer, men i dag är det mer utbrett, till exempel i sociala medier. När man skrapar på ytan är klimatförnekelse mycket mer utbrett än forskare tidigare kunnat bedöma, säger han.

Några konkreta konsekvenser av detta tycker han sig dock inte se i svensk lagstiftning.
– För Trump-administrationen har det ju fått större konsekvenser, till exempel utträdet ur Parisavtalet.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Fyra kategorier

Han grupperar klimatförnekelse i fyra kategorier;

• Organiserad: Grupper som understödjer och sprider klimatförnekelse.
• Partipolitisk: Partier som motarbetar olika former av klimatpolitik.
• Responsförnekelse: Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som byggande går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
• Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna.

– Vardagsförnekelsen är den svårast formen av klimatförnekelse, här handlar det om vanor och värderingar som är invävda i vår kultur, säger han och exemplifierar med flygresorna vi gör trots att vi vet att det förstör klimatet.

Bakomliggande orsaker

För att få bukt med klimatförnekelse så måste vi förstå mer om vilka som driver frågan och hur den sprids, betonar Martin Hultman.

– I Sverige behöver vi forska mer om vilken lobbyism som finns för att stoppa fungerande klimatpolitik.

– Inom Trump-administrationen har majoriteten direkta eller historiska koppling till olja-, kol-eller gasindustrin och i Kanada har man sett tankesmedjor finansierade av utvinningsindustrin. I Sverige behöver vi forska mer om vilken lobbyism som finns för att stoppa fungerande klimatpolitik.

Hur utbredd är klimatförnekelse i dag, skulle du säga?
– Det är viktigt att prata om klimatförändringar kopplat till att vi har haft kunskap om det i 30 år och inte gjort någonting åt det. Om vi har det perspektivet med oss så är klimatförnekelse utbrett i de västerländska samhällena.

av Karin Montgomery

5 kommentarer:

  1. Kommentar från Dag Lindgren 31 augusti 2018:

    Det är faktiskt konstigt att ”klimatupplysningen” (Stockholmsinitiativet) http://www.klimatupplysningen.se/ som är ”klimatskeptiker” (ofta betecknas klimatförnekare) överlevt i tio år och inte verkar mattas av. Ett inlägg varannan dag, delvis av välmeriterade personer, ofta femtio kommentarer per artikel, oftast under egna namn. Vem som helst kan kommentera. Många artiklar och kommentarer är vettigt resonerande. Även om man inte håller med om mycket lär man sig en hel det genom att följa bloggen.
    Att förutsäga klimat och väder är svårt. Osäkerheten i prognosen för temperaturen två dagar framåt är +-2 grader. Prognosen för hundra år är troligen lika osäker. Hur det blir beror på mycket annat än koldioxidhalten, och hur det beror på koldioxidhalten är också komplicerat och osäkert. Konsekvenserna av global uppvärmning är också osäkra, men för norra Sverige är jag ganska säker på att hittillsvarande uppvärmning är övervägande positiv. Mycket av detta kan man få en bättre förståelse för genom att studera bloggen. Det är inte bra att de som verkligen tror på ”global warming” inte söker dialog på bloggen.
    Men skälen till att Trump och SD inte är tillräckligt positiva till åtgärder mot ”global warming” tror jag ändå inte är att söka på denna typ av bloggar. Att kunskapsnivån ökat verkar snarast leda till mer och inte mindre polarisering.
    Själv tycker jag att klimatutsläppen säkert påverkar. Även om det kan diskuteras är risken för att det verkligen händer något hemskt påtaglig. Därför bör utsläppen reduceras påtagligare än hittills. Idag gick jag över gränsen för att bara uttrycka detta i kommentarer till andras artiklar genom uttalandet: https://www.altinget.se/artikel/svenska-klimatresultat-ger-ingen-trovardighet
    Regeringen har enligt Extrakts artikel ovan anslagit 6 miljoner till en forskare för att jämföra klimatförnekelse i olika länder och följa hur olika klimatförnekande argument sprids. Jag tror regeringen satsat för mycket på en enda forskare. Projektet kommer nog att bidra till ytterligare polarisering om klimatrelaterade åtgärder.
    Forskare påstår att Sverige inte gjort något åt klimatutsläppen!!! Sverige har gjort en hel del. De territoriella utsläppen har minskat med 26% sedan 1990 genom många åtgärder trots att utsläppen ökas av att Sveriges befolkning vuxit, av globalisering och av ökad BNP. Och att klimatet inte fått ganska stort utrymme i den politiska debatten är också missvisande. Många genomförda åtgärder kommer att ge effekt så småningom och mycket är svårt för statsmakterna att påverka. Jag tycker visserligen det varit för lite, men det är mycket långt mer än inget.

  2. Kommentar från Rune Westergård 5 september 2018:

    De två första punkterna i klimatförnekelsens kategorier är lätt att hålla med om,
    men de två sista punkterna kan diskuteras tycker jag.
    Om vi tar sista punkten, ”vardagsförnekelse”, som oftast handlar om vad vi konsumerar, så är det inte alltid frågan om klimatförnekelse. Exempelvis internet och därtillhörande hårdvara och aktiviteter. Internet förorsakar 2-3 procent av de globala CO2-utsläppen, men minskar utsläppen inom andra sektorer med tvåsiffriga procenttal. Det beror på att internet bidrar till energieffektivisering, mindre resor och mycket annat.
    Flyget har också en liknande effekt, delvis. Jag tycker att konsumtion inte kan likställas med klimatförnekelse, inte ens flygresandet som ofta lyfts fram som skadligt beteende. Nyligen uttalade också FN:s miljöchef ett klart stöd för flygets positiva effekter med tanke på de globala utvecklingsmålen.

  3. Kommentar från Tomas Almberg 15 september 2018:

    Hej!
    Glad att lobbyism nämndes som stöder klimatförträngning! En tråd att nysta. Tror enda möjligheten är att joina partierna som medlemmar för att avslöja eländet. Har själv gjort detta för att synliggöra korruptionen inom konsten och konstinköp.

    Gällande klimatet finns forskning som visar att 10% produktionsfall är nödvändigt för att täppa till CO2 utsläppen till dräglig nivå.

    Vad betyder en sådan nedskärning av produktion gällande livsstil, arboetslöshet? Detta scenario måste åskådliggöras i massmedia. Om nu uppgiften stämmer. Men en konsekvensanalys måste vi ha för att kunna engagera folk. Jag tycker forskarna i te har varit tydliga här, vilket ger att människor inte lyssnar på krisbudskap.

    Den psykiska hälsan är inte den bästa i landet och världen. Utbrändhet, mobbning gör att människor drar sig till droger av skilda slag. Med låg folkhälsa kan ingenting uträttad.

    Mvh,
    Tomas

  4. Kommentar från Björn 19 september 2018:

    Frågan är om man tror att det som påverkat klimatet mest under de senaste 30 åren är CO2. Har verkligen klimatet ändrat sig under de senast 30 åren? Vi bor sedan nitton år på Teneriffa och här finns inga tecken på några klimatförändringar. År 2018 är det kallaste året vi hittills upplevt här, men det handlar ju inte om klimat utan om väder. Just det faktum att den utlovade katastrofen uteblivit medför att forskarnas klimatsimuleringar inte längre är trovärdiga. Som civilingenjör och sanningssökare är jag är skeptisk till den politiska organisationen IPCC. De som använder begrepp som ”klimatförnekare” är inte seriösa. Den negativa förändring vi upplevt är ett resultat av den oreglerade befolkningstillväxten. FN kan lägga ner IPCC och istället skapa ett organ som hjälper till att hålla nere befolkningstillväxten.

    • Kommentar från Leif Sundgren 3 oktober 2018:

      Hej Björn.

      Du verkar tillhöra skeptikerna ( rätta mig om jag har fel) Har ett par ”länkar” som du och eventuellt alla andra som kanske är intresserad av att få reda på vad den andra sidan tycker det som media inte skriver något om över huvud taget. IPCC har en motsvarighet och det är NIPCC googla gärna. Sen har jag en annan bra sida och det är Heartland institut som har varit en plattform för oberoende forskare i över 30 år. Debatter mellan forskare som tror på mänsklig CO2 är orsaken till den globala uppvärmningen och forskare som inte tror CO2 har den effekten på klimatet. Hittade en mycket intressant debatt mellan (sök på Youtube el Google) Mann vs Curry & Moore 2018 där fick jag en bra inblick på varför ”alarmisterna” inte vill debattera i media. Med Vänlig Hälsning. Leif

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.