Skog
Så bekämpar du lupinerna

Nu slår blomsterlupinen ut i rosa och lila – en signal om att det är dags att sätta in stöten. Men vilken är egentligen den bästa metoden om man har den invasiva växten på sin mark och vill bli av med den? Här kommer forskaren Lutz Ecksteins bästa tips.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Just nu, när lupinerna blommar, är bästa tiden att bekämpa dem.
– Nu har mycket av plantans energi flyttats från roten upp till blommor och blad, så om man klipper dem nu försvagar man dem mycket, säger Lutz Eckstein, biolog vid Karlstads universitet.
Han har forskat om bekämpningsmetoder för lupin i många år. I ett projekt ritade han och kollegorna upp ett rutnät på ett område med lupiner och testade olika metoder i rutorna. I ett annat experiment undersökte han hur länge lupinfröer överlever i marken.
– Det finns en myt om att de kan överleva i över 100 år men det stämmer inte. Vi såg att de allra flesta dör inom ett par år, och det är viktigt att få fram tycker jag, för om det vore så att lupinfröer som sprids kan börja gro efter 100 år, då kan det kännas ganska hopplöst att försöka begränsa lupinerna och det vore synd.
Samlar på bekämpningsmetoder
Lutz Eckstein menar att blomsterlupin faktiskt är lättare att bekämpa än många andra växter som är kända för att sprida sig aggressivt – som parkslide, kirskål eller åkerfräken. Han är engagerad i forskningsprojektet Lupinlabbet, som samlar in erfarenheter av lupinbekämpning från privatpersoner och yrkesverksamma inom till exempel trädgårdsbranschen.

– Det är inte bara vi forskare som testar olika metoder utan det finns många initiativ där man försöker bekämpa lupiner. Vi tror att det finns mycket kunskap som är värd att samla in, säger han.
Lupinlabbet har bara pågått i ett år, och forskarna har inte hunnit analysera några enkätsvar än, men insamlingen har startat via projektets hemsida.
Lutz Eckstein ser att frågan om hur lupinerna ska hanteras väcker känslor.
– Alla tycker inte att de behöver bekämpas. Många tycker att de är fina. Det var ju därför man tog hit dem från första början.
Samtidigt råder det enligt Lutz Eckstein inga tvivel om att lupinernas framfart ställer till problem. Det är en stor växt, och den kväver andra arter där den etablerar sig.
– Den hotar den biologiska mångfalden, framför allt när den etablerar sig på platser med särskilt skyddsvärd natur.
Nya krav på markägare
Sedan 15 maj 2026 finns en ny lag om invasiva främmande arter, som reglerar hur bland annat lupin ska hanteras (se faktarutan längre ner). Den nya lagen innebär att myndigheter och kommuner är skyldiga att bekämpa lupiner, och privatpersoner som har lupin på sin mark ska hindra växten från att spridas.
Lutz Eckstein tror inte att vi helt kommer kunna utrota lupinerna i Sverige, men att få bort bestånden i områden med särskilt skyddsvärd natur tror han absolut är möjligt.
Om du själv hade lupin på din mark – hur skulle du hantera den?
– Det har jag faktiskt. De kommer lite här och var i trädgården, och vi försöker rycka upp eller gräva bort lupinerna när vi ser dem. Ofta växer de på otillgängliga ställen, som långt in i någon rishög, där de är svåra att nå. Det kan vara lite besvärligt. Man får se det som ett tecken på att man har lyckats tränga undan dem ganska bra.
Inom miljörörelsen har man instiftat 6 juni som ”Stora lupinbekämpardagen”. Om du skulle ge dig ut på allmän plats och bekämpa lupiner – vad skulle du välja för strategi?
– Jag skulle klippa eller gräva upp dem. För att det ska bli effektivt måste man också göra insatsen på rätt plats. Det är bäst att ge sig på ett mindre bestånd i ett område som annars inte är infekterat. Då får man stor effekt av sin insats, och kanske rent av lyckas få bort beståndet på några år. Man ska inte lägga sin kraft på att ta bort litegrann på ett ställe där det växer väldigt mycket för det gör inte så stor skillnad.
– Det allra enklaste man kan göra är att plocka själva blommorna. Det hindrar fröspridning. Man kan ju göra en bukett att ta hem och sätta i vas – så får man njuta lite av lupinerna innan man slänger dem.
Så kan lupinerna bekämpas enligt Lutz Eckstein
Klippa med gräsklippare
”Att klippa eller slå lupiner är en bra metod. De ska helst göras under blomningen för då har mycket av plantans energi flyttats från roten upp till blommor och blad, klipper man den då försvagar man den mycket. Vår forskning har visat att man helst ska klippa så långt ner mot marken som möjligt, så gräsklippare är bra. Man kan gärna klippa dem nu under blomningen och en gång till senare i sommar om man ser att de har vuxit upp igen. Den här metoden, att klippa eller slå, fungerar men man måste vara uthållig. Det tar några år. Växtresterna som man klipper bort ska man slänga i brännbart.”
Gräva upp med spade
”Att gräva upp lupinerna är en bra metod för mindre bestånd eller enstaka plantor. Då kan det vara värt jobbet. Man behöver inte gräva bort hela rotsystemet utan det räcker att kapa av roten med en spade 10-15 centimeter under markytan. Även om man tar bort dem kan det komma nya plantor eftersom det kan finnas frön i marken som gror, så metoden kan behöva upprepas.”
Plocka blommorna
”Det är det allra enklaste man kan göra. Det utrotar inte beståndet men minskar spridningen betydligt eftersom det hindrar fröspridningen.”
Ångbehandla jorden
”Det har vi testat i ett projekt som vi gjorde tillsammans med Trafikverket. Metoden fungerar. Ångan dödar lupinfröerna, men maskinerna är dyra så det är inget för privatpersoner. Det är mer intressant för entreprenörer, vid anläggningsarbeten där man flyttar stora jordmassor och vill undvika spridning.”
Täcka över växterna
”Att täcka marken med duk eller plast under några år så att lupinerna kvävs kan fungera men det kan ta några år och under tiden kan man ju inte använda ytan.”
Kemikalier, aska eller salt
”Bekämpningsmedel kan döda lupiner men det är arbetskrävande att behandla varje planta, och man ska inte sprida ut medlet hur som helst. Det är lätt att missa någon planta, samtidigt som medlen riskerar att skada andra växter och miljön. Jag är osäker på hur mycket vi vet om effekten av aska och salt, men om det fungerar gäller samma problem som för kemikalier skulle jag tro. Sådana här medel är svåra att använda på ett bra och effektivt sätt så det är kanske inget att rekommendera.”
Behandling med el eller värme
”Det finns olika typer av värmebehandling för ogräs. Vi har ju nämnt ånga, och att bränna med elektricitet är en annan variant, men det är inget jag kan uttala mig om. Man kan också till exempel bygga in rör i marken för att leda ner värme men det är ju en väldigt stor insats. Dessutom dödar man allt som växer på platsen så du får i princip en helt kal yta.”
Ny lag om bekämpning av invasiva främmande arter
Den nya lagen trädde i kraft 15 maj 2026 och i samband med det fick Sverige för första gången en nationell förteckning över invasiva främmande arter. Förteckningen innehåller 34 arter, och blomsterlupin är en av dem.
Lagen innebär att myndigheter och kommuner är skyldiga att bekämpa de utpekade arterna.
Privata markägare som har arterna ska se till att de inte sprids från den egna marken. Det är det aktiva handlandet som är förbjudet. Man får alltså inte ta fröer och dela vidare.
Det finns också en förteckning på EU-nivå över invasiva främmande arter, och regler för hur dessa olika arter ska hanteras.
Nationell förteckning över invasiva främmande arter
Förbjudna invasiva främmande arter
Källa: Naturvårdsverket