Fler ekosystemtjänster med samodling

Hassel, äppelträd och al. Bärbuskar, klängväxter och marktäckande bladgrönsaker. Detta är några av de växter som nu tillsammans spirar i tolv stycken skogsträdgårdar spritt över landet.
Fler ekosystemtjänster med samodling
Ett samodlingssystem från Holma skogsträdgård planterat 2003. Holma har varit en stor inspirationskälla för forskarna i arbetet med att ta fram ett eget designat system. Det finns flera viktiga aspekter att ta hänsyn till, till exempel behöver växterna ha olika höjd för att man ska kunna ta vara på solljuset på bästa sätt. Foto: Estbjörn Wandt

Växterna är noga utvalda av lokala odlare tillsammans med forskare vid Örebro universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Det forskarna vill ta reda på är hur ett samodlingssystem, även kallad agroforestry system, kan bli lönsamt och produktivt i svenskt klimat.

Konkurrens om solljus

I många tropiska områden, som i exempelvis Brasilien och Tanzania, har man länge odlat i samodlingssystem. Enligt Johanna Björklund, docent i miljövetenskap vid Örebro universitet och en av projektledarna för projektet, är det ljuset och det varma klimatet som skapar de goda förutsättningarna för den här typen av system.

Men att odlingssättet är vanligare i länder som Brasilien än i Sverige beror också på att det är billigare att odla ensidigt här.
– I Sverige sköts den mesta av skörden mekaniskt med billigt fossilt bränsle. För att göra det mer attraktivt med samodling i Sverige skulle det krävas ett ersättningsystem. Att man förutom för de produkter som man odlar även får betalt för de ekosystemtjänster som man bidrar med, som i det här fallet lagring av kol och en högre biologisk mångfald, säger hon.

Men för att det ska kunna möjliggöras vill forskarna nu ta reda på hur odlingssystemet på bästa sätt kan fungera i Sverige, där vi har ett kallare klimat och kortare växtsäsong.
– Här finns en konkurrens om solljuset, det gäller att hitta växter som klarar skugga. En annan utmaning är också att hitta de arter som ger störst mängd ätbar skörd och sedan utveckla dessa så att de kan ge stora bär, frön eller nötter, säger Johanna Björklund.

Johanna Björklund, docent i miljövetenskap.

Johanna Björklund, docent i miljövetenskap.

 Viktigt att välja rätt växter

För att systemet ska fungera så optimalt som möjligt är de flera komponenter som är viktiga att få med. Till exempel behöver växterna ha olika höjd för att solljuset på bästa sätt ska kunna tas till vara. Det är också viktigt att välja växter som ger olika typer av råvaror så att skogsträdgården producerar en blandning av kolhydrater, protein och fett. För att det alltid ska finnas blommor för pollinerare är det till exempel bra att ha med arter som blommar under olika tider.
– Det är också viktigt att det finns arter som kan fixera kväve från luften, men också arter med långa rotsystem som kan plocka upp näringen från jorden, säger Johanna Björklund.

Havtorn är ett exempel på en kvävefixerande växt. När växtdelar, så som rötter, blad och kvistar, dör eller när blad faller når då näringsämnen marken.
– Tanken är att ha ett slutet kretslopp och inte tillsätta handelsgödsel som kräver mycket energi att framställa. Och om man tillsätter mycket kväve till marken, desto mer kväve läcker det ut som sedan bidrar till övergödningen. Mycket kväve i jorden har också en stor klimatpåverkan, när kväve bryts ner sker ett utsläpp av lustgas som är en stark växthusgas.

Men enligt Johanna Björklund är det inte bara handelsgödseln som minskar vid den här typen av system. Man behöver inte heller tillsätta lika mycket bekämpningsmedel. I och med att systemet består av många arter ökar den biologiska mångfalden, vilket gör systemet mindre känsligt för skadedjur.

Oftast inte lönsamt

Fortfarande är samodlingssystem oftast inte lönsamt i Sverige. Nyckeln är bland annat att hitta sätt som gör skötseln och skörden lättare.
– För större produktion krävs det att det går att mekanisera, kanske kan man använda sig av solcellsdriva småskördare, eller hitta system där man skakar av hasselnötter och samlar upp dessa på lakan.

Tanken är att systemet ska användas av lantbrukare men det kan också vara användbart i städer som i exempelvis parker, skolgårdar och privata trädgårdar. Men i första hand är metoden ett sätt att producera mat i större skala. Johanna Björklund tror inte att det behöver ligga alltför långt bort i tiden.
– Det kanske inte behöver vara så komplexa system. Enklare hasselodlingar med havtorn tillsammans med en bladgrönsak i botten. Men skogsträdgårdar som består av fler arter tror jag ligger längre fram eftersom ju fler växter som växer tillsammans, ju mer jobb blir det.

De första skogsträdgårdarna planterades under våren. Om ett par år kan forskarna börja titta på om de gjort rätt växtval.
– De planterade skogsträdgårdarna blir intressantare och intressantare för varje år, efterhand kommer vi att lära oss vilken skötsel som krävs, vilka växter som fungerar bäst och ger bra skörd, vilka växter som binder mycket kol i biomassa och i mark, och är till nytta för vilda insekter och andra djur. Det är en mängd frågor och de olika studierna man kan göra är många.

av Cathrine Beijer

2 kommentarer:

  1. Kommentar från Torbjörn Granberg 2 september 2013:

    Hittade just till den här tidningen och måste säga att både tidningen som helhet och speciellt den här artikeln verkar mycket intressant. Agroforestry är något jag vill veta mer om i framtiden.

  2. Kommentar från Bengt-Göran Andersson 17 oktober 2013:

    Jag tycker detta är oerhört intressant o tror verkligen att vi människor måste tänka om ,och vara rädda om vår planet. Då är detta något som vi måste lära os mer om, hur vi kan odla och dra nytta av olika växter precis som beskrivs här. Jag har själv läst lite om hur man anlägger en skogsträdgård och det är något som jag lockas mer o mer av att anlägga inom en snar framtid. Så skicka gärna mer info om detta för det är sååååå intressant.

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.