En rapport från SLU visar att hund- och kattsektorn bidrar med sju miljarder kronor till BNP och sysselsätter mer än 8000 personer. Det samhällsekonomiska värdet motsvarar bara en del av djurens totala värde.

I Sverige finns det omkring två miljoner hundar och katter. I den rapport som nu har publicerats analyserar forskare från SLU hundars och katters samhällsekonomiska betydelse, och diskuterar deras totala ekonomiska värde i vidare mening. Hushållen spenderar avsevärda, och allt större, belopp på sina sällskapsdjur. År 2014 handlade det om cirka 11,4 miljarder kronor för inköp av djur, foder, utrustning samt för veterinära och andra tjänster, vilket var en fördubbling sedan 2003. Enligt en beräkning som även inbegriper inackordering och omvårdnad samt kurs- och tävlingsverksamhet var omsättningen cirka 16 miljarder kronor 2015. Omsättningen ger en fingervisning om de ekonomiska aktiviteterna. Den är dock inte ett mått på djurens samhällsekonomiska betydelse, vilken i rapporten definieras som bidraget till bruttonationalprodukten (BNP) samt skapade arbetstillfällen. Sektorernas sammanlagda bidrag till BNP uppskattas vara cirka 7 miljarder kronor och de sysselsätter mer än 8000 personer. Det uppskattade bidraget till samhällsekonomin ska ses som en miniminivå. Hundars och katters samhällsekonomiska värde motsvarar emellertid bara en del av djurens totala ekonomiska värde. – De subjektiva värderingarna påverkar mänskligt beteende och välbefinnande och påverkar i förlängningen djurens välbefinnande. Att identifiera och mäta dessa värden är nödvändigt för att kunna bestämma det totala ekonomiska värdet av hundar och katter, och det är något vi behöver forska vidare på, säger SLU-forskaren Ruben Hoffman, som har lett studien, i ett pressmeddelande.