Bruna, slemmiga och fulla av nyttiga ämnen som vårt samhälle efterfrågar. Nu satsas stora forskningspengar på att försöka skapa en svensk industri baserad på alger och deras dolda skatter.

Fredrik Gröndahl har en vision: Inom en snar framtid har vi en liten algindustri i Sverige. Algbönder längs bohuskusten odlar och skördar tång som transporteras till ett närbeläget bioraffinaderi där essentiella fettsyror och andra dyrbarheter utvinns ur det bruna guldet. Därefter hamnar tången i en anläggning där den får jäsa till biogas. Slutligen hämtar traktens jordbrukare jäsmassorna med sina biogasdrivna traktorer och lägger ut på åkrarna som gödning. Miljövänligt, resurssnålt och koldioxidneutralt.

Mat, gödsel och biogas

Låter det väl optimistiskt? Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi på KTH i Stockholm, tycker inte det. Han leder forskningsprojektet Seafarm som ska realisera visionen om en livskraftig algindustri i Sverige. Målet är att ta fram alger som kan användas till bland annat mat, biobaserade material, gödsel och biogas. Poängen med projektet är inte att ta fram den sortens storskaliga odlingar som exempelvis finns i Asien, där man har en lång tradition av att odla alger, framför allt för att ätas. Att stora havsvikar är helt täckta med algodlingar är inte ovanligt. De svenska forskarna talar istället om olika ”högvärdesprodukter” som kan utvinnas från algerna. Då behövs inte så stora odlingsytor.

Algerna förökas i labbmiljö

En viktig del av projektet handlar om att utveckla och förbättra metoderna för att odla och skörda alger i våra kustvatten. Att kunna odla under kontrollerade former är en förutsättning; om man vill få igång en industri kan man inte förlita sig på naturliga tångbälten. Redan i dag finns en liten försöksodling utanför Strömstad i norra Bohuslän. Här undersöker forskarna bland annat hur snabbt algerna kan växa och hur deras kemiska sammansättning varierar. En annan viktig fråga som man också vill ha svar på är hur man förökar algerna i labbmiljö, för att få fram en produktion av småplantor som kan sättas ut i havet. Och som det ser ut nu går projektet framåt. – De första småplantorna förökades fram och sattes ut i havet i vintras. De har vuxit till sig bra, och inför nästa säsong planeras en odling i lite större skala, säger Fredrik Gröndahl. En annan utmaning är enligt Fredrik Gröndahl att även få allmänhet och politiker med på noterna. Och myndigheterna. Att ta fram en havsplanering som avsätter områden för den här sortens havsbaserade verksamheter kan bli avgörande.

Innehåller många kraftfulla kemikalier

Men vad som exakt kommer att bli den viktigaste produkten inom den svenska algindustrin kan Fredrik Gröndahl ännu inte svara på. – Det är det vi ska undersöka närmare, förklarar han. Just nu tittar vi ganska brett på olika nyttigheter som exempelvis konsistensgivare och smakförstärkare i livsmedel och protein till fiskfoder. Alger och tång innehåller även många kraftfulla kemikalier. De produceras för att algerna inte ska bli uppätna av hungriga kräftdjur och småsnäckor, eller för att stoppa havstulpaner och andra som gärna slår sig ner på algerna i sin jakt på lediga boytor. Kemikalierna har egenskaper som gör dem intressanta i många olika produkter, från båtbottenfärger till exklusiv kosmetika. – Vi tror att det finns en stor marknad för inhemska och miljövänligt producerade råvaror här, säger Fredrik Gröndahl.

Bidrar till minskad övergödning

Det som gör Seafarm unikt, menar Fredrik Gröndahl, är helhetsgreppet där algerna kommer till användning i varje steg; från odlingen i havet till att slutligen hamna som gödsel på åkern. Till nyttigheterna räknar han även ekosystemtjänster som att tången tar upp näringsämnen ur havet och på så vis bidrar till att minska övergödningen. Liksom att odlingarna kan öka den biologiska mångfalden eftersom de bildar en revmiljö där fiskar och andra marina djur trivs. Det har funnits några liknande initiativ tidigare, bland annat i spåren av oljekrisen på 1970-talet. Att man inte lyckades då tror Fredrik Gröndahl beror på att tiden helt enkelt inte var mogen. Och att man inte haft med sig näringslivet, entreprenörerna som ska ta vid när forskningsmedlen är slut. Men det är inte något som han oroar sig för den här gången: – Vi har näringslivet med oss. Företag och branschorganisationer är intresserade och stöttar Seafarm på olika sätt.
Fredrik Gröndahl, forskningsledare för Seafarm, dyker efter sockertång. Foto: Roine Karlsson

Fredrik Gröndahl, forskningsledare för Seafarm, dyker efter sockertång. Foto: Roine Karlsson

Seafarm

Seafarm är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där marinbiologer, kemister, livsmedelsvetare, ingenjörer och ekonomer från KTH, Chalmers, Göteborgs universitet och Linneuniversitetet ingår. Det övergripande målet är att utveckla metoder för att odla och använda alger till mat, foder, biobaserade material, gödsel och biogas. Att bedöma hållbarheten i systemet är en viktig del. Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi vid KTH i Stockholm är projektledare. Projektet startade 2013 och har hittills fått närmare 50 miljoner kronor i anslag. Störst finansiärer är Formas och Mistra, men bland annat Västra Götalandsregionen, Trelleborgs Kommun samt flera företag bidrar också. Projektets fem fokusområden:

  1. Förutsättningar för odling och skörd av makroalger, inklusive ekologiska och miljömässiga effekter.
  2. Metoder för att hantera den skördade biomassan innan den skickas till bioraffinaderiet.
  3. Utveckling av bioraffinaderier för att ta till vara värdefulla näringsämnen och, kemikalier. Metoder för att utvinna polymerer för tillverkning av biomaterial, och att producera bioetanol genom fermentering av algbiomassa.
  4. Förutsättningar för att producera biogas av resterna från bioraffinaderiet.
  5. Utreda de ekologiska, miljömässiga och socio-ekonomiska konsekvenserna av projektet. En viktig del är att studera energibalansen i hela processkedjan.
Se www.seafarm.se för mer information.

Algodling

Den alg som Seafarm arbetar med är sockertång eller skräppetare, Saccharina latissima. Den är vanlig längs svenska västkusten och växer snabbt, upp till ett par meter om året när förhållandena är goda. Att odla alger liknar till viss del musselodling: Från bojar på vattenytan hängs rep eller linor där algerna växer till sig. En skillnad är dock att algerna ”sås” på odlingsrepen innan de sätts ut i havet. Odlingen kräver ingen energi, man behöver inte vattna och inte heller gödsla. Algernas innehåll och tillväxthastighet varierar beroende på deras växtmiljö. Därför analyseras vildväxande tång från olika områden, för att hitta populationer med intressanta egenskaper som kan förädlas vidare.

Stor potential för algbränsle

Alger är mycket energirika och därmed utmärkta som råvara för produktion av biobränslen som biogas och etanol. Energi­innehållet är högt, upp till tre gånger så stort som i till exempel sockerrör. Att en algodling inte kräver tillförsel av gödning och vatten ger ytterligare fördelar. Dessutom är havet en outnyttjad resurs för odling och det finns gott om lediga ytor. I ett globalt perspektiv skulle algodling för biobränsleproduktion kunna få stor betydelse, tror Fredrik Gröndahl.


Susanne Liljenström

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.