Luftföroreningar kostar samhället över 40 miljarder varje år. Vilka grupper i samhället drabbas egentligen värst av luftföroreningar? Och kan stadsplaneringen hjälpa de mest utsatta grupperna? Det är några av de frågor som ett nytt stort forskningsprojekt ska finna svar på.

I en stor nordisk studie, kallad ”Nordic Welfare”, ska forskare ta reda på hur vi påverkas av luftföroreningar och vilka grupper i samhället som drabbas hårdast. I studien vill forskarna särskilt fokusera på hur gravida och barn påverkas av luftföroreningar. – Tidigare forskning pekar mot ett samband mellan bilavgaser, och ökad risk för havandeskapsförgiftning hos gravida, samt att barn föds för tidigt. Det kan även vara så att barn som utsätts för mycket luftföroreningar under de första levnadsåren får en sämre lungfunktion och kan få problem med astma, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet.

Skillnad mellan stadsdelar

En del i projektet ska också studera hur höga luftföroreningarna är i olika stadsdelar, samt hur detta påverkar befolkningen. Amerikansk forskning visar att mer utsatta områden med lägre status och sämre levnadsvanor också är de som utsätts för mest luftföroreningar.
Bertil Forsberg professor i miljömedicin. Foto: Mattias Pettersson

Bertil Forsberg, professor i miljömedicin. Foto: Mattias Pettersson

Men studier gjorda i centrala Stockholm och Köpenhamn visar tvärtom på höga halter av luftföroreningar i områden där många har hög utbildning och bra ekonomi. Då just den befolkningsgruppen generellt har bättre hälsa jämfört med andra grupper blir det svårare att veta luftföroreningarnas faktiska hälsoeffekt. – I vissa områden är det svårt att upptäcka hur farliga luftföroreningarna är, då det finns så många andra gynnsamma effekter som påverkar hälsan och ”döljer” effekterna av luftföroreningarna. Och tvärtom, i områden där fler mår sämre av andra anledningar, får luftföroreningarna mer skuld än de förtjänar.
– Om man exempelvis redan har dålig hälsa, vad innebär det om man då även utsätts för luftföroreningar?

Utsatta grupper mer känsliga

Stefan Åström, ekonomiforskare vid Svenska Miljöinstitutet IVL, deltar i den del av projektet som ska studera effekter av luftföroreningar mellan olika samhällsgrupper. Forskarna kommer bland annat rikta blickarna mot Göteborg. – Göteborg är en segregerad stad och här finns redan mycket dokumenterat kring exempelvis hälsa och förväntad livslängd. Om man exempelvis redan har dålig hälsa, vad innebär det om man då även utsätts för luftföroreningar?
Stefan Åström, ekonomiforskare på IVL.

Stefan Åström, ekonomiforskare på IVL.

Resultaten kan enligt forskarna få betydelse för hur vi i framtiden ska utforma våra städer. – Resultaten kommer inte leda till att Göteborg byggs om. Men man kommer kanske ta mer hänsyn till olika grupper i olika områden. Stefan Åström tar byggandet av nya förskolor som exempel. – Förutom de grundregler som ska uppfyllas när förskolor byggs, kanske det behövs göras mer i utsatta områden, som att bygga skyddsplank, bygga på ett sätt så att luftkvaliteten blir bättre eller plantera häckar, med mera.

Ner på partikelnivå

Tanken med studien är även att kartlägga var luftpartiklarna kommer ifrån, vilka typer av partiklar som är de farligaste. – Idag buntar vi ihop partiklarna som att alla vore lika farliga, oavsett vilka partiklar och ursprung det rör sig om. Vi vet fortfarande för lite, och därför fortsätter man betrakta alla partiklar som lika, säger Bertil Forsberg. – Små avgaspartiklar kan vara de som ligger bakom stora delar av hälsoeffekterna, trots att de utgör en liten viktprocent. Medan andra partiklar, som exempelvis sulfat- och nitratpartiklar som bildas i atmosfären av gaser och vägdamm, som är riktigt stora och väger mycket, inte är lika skadliga, och därför inte ligger bakom lika stor del av hälsoeffekterna som man skulle kunna tro av koncentrationen. Bättre kunskap om hur olika partiklar påverkar hälsan är enligt Bertil Forsberg viktigt för att få fram speciella gränsvärden för olika partikeltyper och utsläpp. – I förlängningen hoppas vi att forskningen kan leda till åtgärder för att minska utsläppen, snarare än bättre sjukvård för de som drabbas. Forskningsprojektet Nordic Welfair beräknas vara klart 2020. Från Sverige deltar IVL Svenska Miljöinstitutet, Umeå universitet och SMHI.

Luftföroreningar

Luftföroreningar innehåller ett stort antal föreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften. De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt luftburna partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning. De luftburna partiklarna kan ha olika storlek och kan därför ha olika farlighet vid inandning. Till exempel kan de luftburna partiklarna påverka både aningsorgan och hjärt-kärlsystem. De små partiklarna tillhör de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem. Till små partiklar (PM2,5) räknas partiklar vars diameter är mindre 2,5 µm. Som grova partiklar (PM10) räknas partiklar med en diameter upp till 10 µm. Partiklarna bildas vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenseras. De bildas även vid slitage av däck, vägar och bromsar. Den största källan till utsläpp av små partiklar i Sverige är vedeldning i bostäder, lokaler samt jord- och skogsbruksfastigheter. En fjärdedel av utsläppen av grova partiklar kommer från transporter. Källa: Naturvårdsverket

5000 personer dör i förtid

Enligt en rapport från IVL och Umeå universitet dör varje år över 5000 personer en för tidig död på grund av luftföroreningar i Sverige. Enligt rapporten uppskattas cirka 1000 av dödsfallen orsakas av förbränningspartiklar från vedeldning, 1300 dödsfall av avgaser från fordon lokalt och 200 fall på grund av vägdamm. Resterande 3000 förtida dödsfall från partiklar som inte genererats lokalt (vilket innebär att de transporterats till plats från en annan, från en ort till exempelvis andra regioner eller länder). Hälsoeffekter relaterade till luftföroreningar beräknas kosta samhället omkring 42 miljarder kronor varje år. Ungefär 6,5 miljarder av dessa utgörs av produktivitetsförluster i form av arbetsbortfall. Källa: IVL (http://www.ivl.se/sidor/publikationer/publikation.html?id=3172)  

Forskning om sotpartiklar

Forskning om luftföroreninger och utsläpp sker på fler platser. En svensk-kinesisk studie har nu lyckats ursprungsbestämma de svarta sotpartiklar som står för en stor del av avsmältningen av glaciärerna i Himalaya-Tibet. Sotpartiklar bildas vid ofullständig förbränning och är ett stort miljöproblem med stor påverkan på klimatet. Men med en ny metod, som bygger på kol-14-datering av sotpartiklarna, kan forskarna se att de mesta sotet i södra Himalaya härstammar från norra Indien, sotpartiklarna i Tibet stämmer överens med kinesiska utsläpp. Att kunna bestämma vad som gett upphov till utsläpp och varifrån utsläppen kommer är enligt forskarna viktigt för att politikerna ska kunna fatta beslut om vilka miljöåtgärder som krävs. Hela studien finns att läsa här: ”Sources of black carbon to the Himalaya – Tibetan Plateau glaciers”


Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Ulf Svensson skriver:

    Hej,
    Jag har en fråga angående en ny typ av utsläpp. Vår familj har en kolonistuga i Bromma i ett område som i år firar 100 års jubileum. Bekvämlighet har gjort att flera koloniägare numera sätter in förbränningstoaletter. Lukten de första 15 – 20 minuterna har karaktären av krematorium. Det sticker i halsen och irriterar ögonen och en del får astmatiska reaktioner av de avgaser (eller dylikt), partiklar som släpps ut. Eftersom man också ska bygga alldeles intill området undrar jag om dessa utsläpp är farliga eller inte. Redan i dag finns en grundbelastning från Bromma flygplats och vägtrafiken runt om i Bromma. Tacksam för svar.

    Bästa hälsning
    Ulf Svensson, kolonist

  • Cathrine Beijer skriver:

    Hej,
    Tack för din kommentar. Skickade vidare din fråga till Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, som intervjuas i artikeln. Enligt honom ska det finnas olika typer av toaletter som använder gas eller el, kan ha rening av utsläpp eller kräva vissa kemiska tillsatser. Utsläpp till luften kan därför variera i sin sammansättning.

    Han har dock aldrig sett några varningar att det skulle vara farligt. Problemet närmast toaletten kan även bero på utspädningen, det vill säga om luktande utsläpp sker lågt (genom vägg) eller ovan tak.
    Med vänlig hälsning,
    Cathrine

  • Ulf Svensson skriver:

    Hej och tack för kommentar!

    De förbränningstoaletter som finns i vårt område är eldrivna. Av svaret från professor Bertil Forsberg kan jag utläsa att det finns flera olika varianter av förbränningstoaletter på marknaden. Trots detta saknas utredningar/mätningar av både emissioner och reaktioner hos närboende för de olika varianterna (jag har i alla fall inte sett några sådana vetenskapliga rapporter och jag har letat), Personligen är jag tveksam till detta fenomen med enskilda toaletter av förbränningstyp eftersom detta är ett område som beskrivs som ”Stockholms lungor”. Våra grannar har nämligen reagerat på samma sätt som vi har gjort, så vi är inte speciellt känsliga. Dessutom verkar kvalitén på dessa förbränningstoaletter vara av skiftande karaktär eftersom serviceteamet är här titt som tätt. (efter festkvällar bränner man dessutom av det man samlat på sig dagen efter vilket märks). Eftersom vi har små barn så undrar man oroligt vilka långsiktiga effekter detta får eftersom utsläppen från denna toalettyp både har ökat kraftigt i vårt koloniområde och läggs till redan befintliga utsläpp i denna expansiva stadsdel. En annan fråga är naturligtvis varför vi ska producera el för att elda upp denna resurs men det är en helt annan diskussion.

    Bästa hälsning
    Ulf Svensson

  • Berit skriver:

    Vattentoaletterna måste i lag förbjudas helt överallt, både i städerna och på landsbygden. Vattentoaletter är gammalmodiga ohygieniska, vattenslukande, illaluktande, miljöförstörande och resurskrävande. Dessutom förstör vattentoaletterna miljön i kloakerna och i underjorden, och förorenar den miljö som många små djur är beroende av och har som bostad i hålor ner under jorden. Därför måste alla vattentoaletter bytas ut överallt, och ersättas med moderna, hygieniska, vattenfria, avloppsfria, energisparande, tystgående och miljövänliga förbränningstoaletter istället. Installeras dessa förbränningstoaletter rätt, och används på rätt sätt, så blir det inte några problem med att använda förbränningstoaletter. Själv bor jag i en hyresrätt, och kämpar för att det även ska installeras förbränningstoaletter i alla hyreslägenheter, och även i villor och hus med flera ställen. Ja, det måste installeras förbränningstoaletter istället överallt där det finns vattentoaletter, för dessa måste utan tvekan bytas ut helt och hållet.

  • Berit skriver:

    Förbränningstoaletterna idag är dessutom mycket säkra och helt luktfria, och rökgaserna leds ut genom speciella rör som går till murstockarna och ut genom skorstenarna i bostadshusen och i privathusen. Elförbrukningen från toalettförbränningen återvinns och går tillbaks till pannsystemet eller elsystemet, och på så sätt så sänker man elkostnaderna i slutändan. Jag har också hört att förbränningstoaletter går att kombinera med vindkraft, elenergi och solceller med mera.