Biologisk mångfald
För vissa är stadens luftkvalitet extra viktig
Luftföroreningar kostar samhället över 40 miljarder varje år. Vilka grupper i samhället drabbas egentligen värst av luftföroreningar? Och kan stadsplaneringen hjälpa de mest utsatta grupperna? Det är några av de frågor som ett nytt stort forskningsprojekt ska finna svar på.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
I en stor nordisk studie, kallad ”Nordic Welfare”, ska forskare ta reda på hur vi påverkas av luftföroreningar och vilka grupper i samhället som drabbas hårdast.
I studien vill forskarna särskilt fokusera på hur gravida och barn påverkas av luftföroreningar.
– Tidigare forskning pekar mot ett samband mellan bilavgaser, och ökad risk för havandeskapsförgiftning hos gravida, samt att barn föds för tidigt. Det kan även vara så att barn som utsätts för mycket luftföroreningar under de första levnadsåren får en sämre lungfunktion och kan få problem med astma, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå Universitet.
Skillnad mellan stadsdelar
En del i projektet ska också studera hur höga luftföroreningarna är i olika stadsdelar, samt hur detta påverkar befolkningen. Amerikansk forskning visar att mer utsatta områden med lägre status och sämre levnadsvanor också är de som utsätts för mest luftföroreningar.
Men studier gjorda i centrala Stockholm och Köpenhamn visar tvärtom på höga halter av luftföroreningar i områden där många har hög utbildning och bra ekonomi.
Då just den befolkningsgruppen generellt har bättre hälsa jämfört med andra grupper blir det svårare att veta luftföroreningarnas faktiska hälsoeffekt.
– I vissa områden är det svårt att upptäcka hur farliga luftföroreningarna är, då det finns så många andra gynnsamma effekter som påverkar hälsan och ”döljer” effekterna av luftföroreningarna. Och tvärtom, i områden där fler mår sämre av andra anledningar, får luftföroreningarna mer skuld än de förtjänar.
Om man exempelvis redan har dålig hälsa, vad innebär det om man då även utsätts för luftföroreningar?
Utsatta grupper mer känsliga
Stefan Åström, ekonomiforskare vid Svenska Miljöinstitutet IVL, deltar i den del av projektet som ska studera effekter av luftföroreningar mellan olika samhällsgrupper. Forskarna kommer bland annat rikta blickarna mot Göteborg.
– Göteborg är en segregerad stad och här finns redan mycket dokumenterat kring exempelvis hälsa och förväntad livslängd. Om man exempelvis redan har dålig hälsa, vad innebär det om man då även utsätts för luftföroreningar?
Resultaten kan enligt forskarna få betydelse för hur vi i framtiden ska utforma våra städer.
– Resultaten kommer inte leda till att Göteborg byggs om. Men man kommer kanske ta mer hänsyn till olika grupper i olika områden.
Stefan Åström tar byggandet av nya förskolor som exempel.
– Förutom de grundregler som ska uppfyllas när förskolor byggs, kanske det behövs göras mer i utsatta områden, som att bygga skyddsplank, bygga på ett sätt så att luftkvaliteten blir bättre eller plantera häckar, med mera.
Ner på partikelnivå
Tanken med studien är även att kartlägga var luftpartiklarna kommer ifrån, vilka typer av partiklar som är de farligaste.
– Idag buntar vi ihop partiklarna som att alla vore lika farliga, oavsett vilka partiklar och ursprung det rör sig om. Vi vet fortfarande för lite, och därför fortsätter man betrakta alla partiklar som lika, säger Bertil Forsberg.
– Små avgaspartiklar kan vara de som ligger bakom stora delar av hälsoeffekterna, trots att de utgör en liten viktprocent. Medan andra partiklar, som exempelvis sulfat- och nitratpartiklar som bildas i atmosfären av gaser och vägdamm, som är riktigt stora och väger mycket, inte är lika skadliga, och därför inte ligger bakom lika stor del av hälsoeffekterna som man skulle kunna tro av koncentrationen.
Bättre kunskap om hur olika partiklar påverkar hälsan är enligt Bertil Forsberg viktigt för att få fram speciella gränsvärden för olika partikeltyper och utsläpp.
– I förlängningen hoppas vi att forskningen kan leda till åtgärder för att minska utsläppen, snarare än bättre sjukvård för de som drabbas.
Forskningsprojektet Nordic Welfair beräknas vara klart 2020. Från Sverige deltar IVL Svenska Miljöinstitutet, Umeå universitet och SMHI.
Luftföroreningar
Luftföroreningar innehåller ett stort antal föreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.
De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt luftburna partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning.
De luftburna partiklarna kan ha olika storlek och kan därför ha olika farlighet vid inandning. Till exempel kan de luftburna partiklarna påverka både aningsorgan och hjärt-kärlsystem. De små partiklarna tillhör de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem.
Till små partiklar (PM2,5) räknas partiklar vars diameter är mindre 2,5 µm. Som grova partiklar (PM10) räknas partiklar med en diameter upp till 10 µm.
Partiklarna bildas vid förbränning och genom att gaser från förbränningen kondenseras. De bildas även vid slitage av däck, vägar och bromsar. Den största källan till utsläpp av små partiklar i Sverige är vedeldning i bostäder, lokaler samt jord- och skogsbruksfastigheter.
En fjärdedel av utsläppen av grova partiklar kommer från transporter.
Källa: Naturvårdsverket
5000 personer dör i förtid
Enligt en rapport från IVL och Umeå universitet dör varje år över 5000 personer en för tidig död på grund av luftföroreningar i Sverige.
Enligt rapporten uppskattas cirka 1000 av dödsfallen orsakas av förbränningspartiklar från vedeldning, 1300 dödsfall av avgaser från fordon lokalt och 200 fall på grund av vägdamm. Resterande 3000 förtida dödsfall från partiklar som inte genererats lokalt (vilket innebär att de transporterats till plats från en annan, från en ort till exempelvis andra regioner eller länder).
Hälsoeffekter relaterade till luftföroreningar beräknas kosta samhället omkring 42 miljarder kronor varje år. Ungefär 6,5 miljarder av dessa utgörs av produktivitetsförluster i form av arbetsbortfall.
Källa: IVL (http://www.ivl.se/sidor/publikationer/publikation.html?id=3172)
Forskning om sotpartiklar
Forskning om luftföroreninger och utsläpp sker på fler platser. En svensk-kinesisk studie har nu lyckats ursprungsbestämma de svarta sotpartiklar som står för en stor del av avsmältningen av glaciärerna i Himalaya-Tibet.
Sotpartiklar bildas vid ofullständig förbränning och är ett stort miljöproblem med stor påverkan på klimatet.
Men med en ny metod, som bygger på kol-14-datering av sotpartiklarna, kan forskarna se att de mesta sotet i södra Himalaya härstammar från norra Indien, sotpartiklarna i Tibet stämmer överens med kinesiska utsläpp.
Att kunna bestämma vad som gett upphov till utsläpp och varifrån utsläppen kommer är enligt forskarna viktigt för att politikerna ska kunna fatta beslut om vilka miljöåtgärder som krävs.
Hela studien finns att läsa här: ”Sources of black carbon to the Himalaya – Tibetan Plateau glaciers”