Slaktkycklingar lever stora delar av sina liv i konstant ljus. Men i ett nytt forskningsprojekt ska forskare undersöka hur kycklingarna kan få en bättre miljö anpassad för sömn och vila, vilket ska leda till mer välmående kycklingar med större chans till återhämtning och ett bättre immunförsvar.

Villkoren för europeiska värphöns har blivit bättre, bland annat tack vare forskning om hönsens välfärd. Men i kycklingindustrin hålls kycklingarna fortfarande i stora grupper med liten hänsyn till deras naturliga beteende, till exempel sovmönster. Det menar etologen Harry Blokhuis, som leder ett nytt forskningsprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet om kycklingars behov av vila. Trots att tidigare studier har visat att sömnen är viktig för såväl immunsystem som inlärning så vet man fortfarande lite om kycklingarnas behov av vila.

Många korta sovstunder

Harry Blokhuis

Harry Blokhuis, professor i etologi vid SLU. Foto: Julio Gonzalez/SLU

I kycklingstallen är det oftast ljust i cirka 18 timmar, följt av 6 timmars mörker – en dygnsrytm som inte stämmer med kycklingarnas sovmönster och som gör att de försöker vila trots att det är ljust. Temperaturen ligger på omkring 34 grader när kycklingarna är som minst, för att sedan sänkas i takt med att de växer. Skillnaden mot hur kycklingar som växer upp med sin mamma är stor – då en vaken halvtimme följs av en halvtimmes sömn under mamman. Hos henne vilar samtliga ungar tillsammans i en varm och mörk miljö. – I konstant ljus vilar kycklingarna inte samtidigt. Det betyder att i större grupper störs de som försöker vila av de som är aktiva, säger Harry Blokhuis.
– En effekt som vi också hoppas se är ett förbättrat immunsystem.
Det forskningsprojekt som nu drar igång ska testa en slags artificiella ”mammor” i kycklinguppfödning. Med små täckta ytor om drygt en kvadratmeter där det är varmt och mörkt ska man simulera en miljö liknande den som mamman annars står för. – Sömnen är viktig för många funktioner och vi vill studera parametrar som tillväxt och återhämtning. En effekt som vi också hoppas se är ett förbättrat immunsystem, säger Harry Blokhuis. Om det fungerar skulle varma krypin kunna placeras i befintliga kycklingstall utan att stallen egentligen behöver byggas om. – Så det är praktiskt genomförbart, vi behöver bara slå fast att det är relevant.

Svårt mäta välmående

Forskning kring djurens välfärd har hittills oftast handlat om att mäta negativa faktorer. Om ett djur mår dåligt syns det i form av sjukdomar, rädsla, onormalt beteende med mera. Något lyckoindex för kycklingar finns inte. – Men de senaste åren har vi försökt hitta positiva parametrar för att se hur djuren mår. För välfärd handlar inte bara om att eliminera negativa faktorer utan också om att lägga till positiva faktorer. Men de positiva effekterna är mycket svårare att se och mäta.
–  Välfärd handlar inte bara om att eliminera negativa faktorer utan också om att lägga till positiva faktorer.
Sedan Harry Blokhuis på 1980-talet forskade om hur man kunde hålla värphöns frigående, har hönsen fått det mycket bättre, tycker han. – Då hölls alla fåglar i små burar med fyra fåglar i varje, där de inte kunde röra sig eller göra någonting förutom att äta och lägga ägg. Nu är de burarna förbjudna i Europa.

Kan gå fortare

Förbudet mot de trånga burarna dröjde i närmare 30 år och Harry Blokhuis är medveten om att det handlar om långsamma processer som till stor del handlar om ekonomi. Samtidigt tror han att de varma sovutrymmena skulle kunna bli verklighet betydligt fortare, om de visar sig fungera. – Lantbrukare som har investerat i kostsamma produktionssystem byter inte från en dag till en annan. Det måste finnas incitament för att bönderna ska satsa på en förändring, de måste tjäna något på det – bättre tillväxt, lägre energikostnader eller liknande. Därför tittar vi inte bara på fåglarnas välfärd utan också på vad det har för effekt på böndernas ekonomi.

Slaktkycklingar

  • År 2016 slaktades drygt 98 miljoner kycklingar i Sverige (omkring 146 300 ton). I snitt konsumerar svenskarna över 20 kg kyckling per person och år.
  • Ekologisk kyckling står fortfarande för en liten del av svensk kycklingproduktion.
  • De flesta kycklingar föds upp inomhus med halm eller kutterspån på marken och fri tillgång till vatten och foder. Som mest får man ha 25 kycklingar per kvadratmeter.
  • Kycklingarna kommer till gårdarna när de är nykläckta och slaktas oftast fem veckor senare, ekologiska kycklingar slaktas senare.
(Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges lantbruksuniversitet)

Om projektet

  • Projektet ”Låt sovande kycklingar sova – ostörd och synkroniserad vila hos slaktkycklingar” pågår 2018-2020 och är ett samarbetsprojekt mellan svenska och danska forskare. Projektet finansieras av Formas.
  • I Sverige ska varma så kallade ruvare testas, mörka och varma mindre utrymmen där kycklingarna ska kunna vila ostört.
  • I Danmark utvärderas samtidigt om upphöjda plattformar kan ge kycklingarna en mer ostörd vila.
  • I båda studierna görs beteendeobservationer för att utvärdera försöken och man följer också faktorer som immunsystem, tillväxt, renhet, ämnesomsättning och rörelseförmåga.
  • Nästa steg är att testa de varma sovmiljöerna i praktiken, utanför projektets testgård.
  • På SLU har man också sökt EU-medel för ett forskningsprojekt om äggkläckning på gårdarna. Vanligtvis kommer kycklingarna till gårdarna när de är nykläckta. I projektet vill man titta på om det skulle vara bättre för kycklingarna att kläckas på gårdarna och därmed slippa en transport, något som kan vara möjligt med ny teknologi.


Elin Viksten

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.