Vilka orsaker finns bakom polarisering mellan stad och land, och vad kan polariseringen få för konsekvenser? Det ska forskare ta reda på i ett tvärvetenskapligt projekt.

– Flera internationella studier visar att spänningen mellan stad och land spelat stor roll i val, i synnerhet för etableringen av partier och rörelser som kritiserar storstädernas ekonomiska, politiska och kulturella elit. Men trots att många i offentlig debatt hävdar motsatsen, vet vi helt enkelt inte om detta gäller också i Sverige, säger Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

I projektet vill forskarna ge en mer rättvisande bild av svensk samhällspolarisering och dess effekter, bland annat genom att utveckla ett mer adekvat mått på vad som är ”stad” och vad som är ”land”.
– Med det hoppas vi kunna ge ett mer välunderbyggt underlag för såväl samhällsdebatt som politiska beslut.

Genom att bland annat undersöka hur kommuners nedläggningar av skolor, bibliotek och äldreomsorg inverkar på människors benägenhet att bo kvar på landsbygden, vill forskarna se hur den sortens beslut påverkar värderingar hos människor som väljer att bo kvar trots att samhällsservice försvinner. Projektet ska också studera politiskt deltagande, mellanmänsklig tillit och den trygghet som boende på landsbygden och i städerna upplever.

– Det som är så roligt när man arbetar med svenska registerdata – som vi kommer att nyttja här – är att de spänner över så lång tid och innehåller så mycket detaljer. På så vis kan vi till exempel förstå hur nedläggning av olika typer av samhällsservice i en kommun kan påverka människors flyttmönster till eller från kommunen, och växelspelet mellan dessa processer, säger Maria Brandén, docent vid Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.


Karin Montgomerytext

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Björn Abelsson skriver:

    Missnöjet bland boende på landsbygden har ofta en saklig grund. Ett exempel är det som visas på bilden, skatten på bensin och diesel. Det är visserligen så att vi måste minska förbränningen av fossilt kol. Men i dag får de som bor utanför tätorterna bära en alldeles för stor del av kostnaderna för detta. Enligt studier av bl.a. Transportanalys betalar folk i landsbygden mer för sitt bilåkande än vad deras bilanvändning kostar för samhället. De som bor i tätorter, och framför allt i de större städerna, betalar däremot för litet. Skatten på bränsle borde därför sänkas och i stället borde miljö- och trängselskatt införas i betydligt fler städer än Stockholm och Göteborg. Det vore dessutom betydligt effektivare för att minska utsläppen från biltrafiken. För den som bor på landet är bilen ofta en nödvändighet för att klara de nödvändiga transporterna, och höjd skatt på bränslet påverkar därför utsläppen ganska litet. I städerna finns däremot alternativ till bilen i form av kollektivtrafik eller att gå eller cykla. Ökade kostnader för att köra bil i städerna ger därför en stor minskning av biltrafiken. När trängselskatten infördes i Stockholm minskade bilanvändningen i det avgiftsbelagda området med 20 procent över en natt, trots att trängselskatten är alldeles för låg för att kompensera de samhällsekonomiska kostnaderna för att köra bil i centrala Stockholm.

    Så sänk skatten på bilbränsle och höj kostnaderna för att köra bil i städerna! Det skulle ge en mer rättvis beskattning av biltrafiken och en samhällsekonomiskt mer effektiv minskning av vårt bidrag till den globala uppvärmningen.