Ett kontroversiellt amerikanskt forskningsprojekt planerar att utföra experiment vid rymdbasen i Kiruna. Forskarna vill testa om det går att sänka temperaturen på jorden genom att stänga ute solens strålar.

I projektet ska forskarna undersöka om man med hjälp av en ballong kan släppa ut partiklar i atmosfären och på så vis göra molnen tjockare för att stänga ute solen.

Stefan Gustafsson, strategisk chef på SSC. Foto: SSC

I slutet av förra året godkände SSC, Svenska rymdaktiebolaget, att ett experiment inom ramen för projektet kan genomföras på rymdbasen i Kiruna. Nu ligger frågan hos Harvards etiska kommitté, som inom de närmsta två veckorna ska bestämma om experimentet godkänns eller inte.  

– Om de ger rekommendationen att man inte ska fortsätta så stoppas arbetet direkt. Om de säger ja fortsätter beslutsprocessen hos oss, säger Stefan Gustafsson, strategisk chef på SSC.

En räddning i framtiden?

Experimentet som planeras i Kiruna är ett tekniktest. Ballongen kommer inte att innehålla några partiklar, men experimentet är ändå kontroversiellt. Det rör sig om forskning inom fältet ”solar geoengineering” eller ”solstrålningsmodifiering”.

Enligt forskarna vid Harvard kan tekniken bli vår räddning i en framtid där vi har misslyckats med att bromsa den globala uppvärmningen. Inom delar av miljörörelsen är man däremot mycket kritisk och menar att solar geoengineering kan få rent katastrofala konsekvenser. Om man behöver avbryta och ta bort partiklarna från atmosfären igen kan det potentiellt leda till en mycket snabb uppvärmning av jorden, menar vissa. Det gäller i synnerhet om man börjar använda tekniken samtidigt som man fortsätter att släppa ut koldioxid.

Risk för internationella konflikter

De som är emot solar geoengineering menar att tekniken är oförutsägbar och kan få konsekvenser som vi i dag har svårt att överblicka. Kritikerna varnar också för att tekniken kan skapa internationella konflikter eftersom väderförändringarna som uppnås kan komma att gynna vissa länder och missgynna andra.

Andreas Malm, forskare i humanekologi vid Lunds universitet, ser flera risker med tekniken.

– Låt säga att Pentagon genomför detta och att effekten blir att USA slipper de värsta skogsbränderna. Samtidigt får Indien stora problem eftersom monsunen uteblir. Frågan är om USA då kommer att anpassa sig efter Indiens behov, säger han.

I ett pågående forskningsprojekt tittar han närmare på en annan teknik som anses ha stor potential att vända klimatkrisen i sista sekunden, nämligen koldioxidlagring från biomassa (BECCS). Tekniken innebär att man odlar biobränslen, skördar dem och förbränner dem i kraftverk för att sedan fånga in koldioxiden som frigörs och lagra den under jord.

Tekniken lyfts fram av FN:s klimatpanel IPCC som den bästa metoden för att nå negativa utsläpp. Samtidigt finns många frågetecken kring tekniken, menar Andreas Malm. Till exempel kräver den stora mängder mark vilket innebär att den står i konflikt med bland annat matodling och naturskydd.

”Som ett parasoll över jorden”

Andreas Malm ser att både koldioxidlagring från biomassa och solar geoengineering kan användas av fossilindustrin som argument för att kunna fortsätta att släppa ut koldioxid.   

– Samtidigt kan båda teknikerna komma att bli nödvändiga i framtiden. Det tycker jag gör detta till en väldigt svår fråga, säger han.

– Jag tycker egentligen inte att det handlar om ifall man ska forska om solar geoengineering eller inte. Det forskas redan, och jag tror att det blir svårt att stoppa, men målet ska inte vara att kunna fortsätta släppa ut koldioxid.

Även om det går att dra paralleller mellan koldioxidlagring och solar geoengineering finns det betydande skillnader mellan teknikerna.

– Koldioxidlagring handlar om att dammsuga koldioxid ur atmosfären medan solar geoengineering bara sätter upp ett skydd, som ett parasoll, över jorden. Den tekniken rensar inte atmosfären från koldioxid, säger Andreas Malm.

Miljörörelsen vädjar till regeringen

Om Harvardforskarna får klartecken att gå vidare med experimentet vid rymdbasen i Kiruna är planen att släppa upp testballongen i juni i år. Från SSC, Statens rymdbolag, betonar man att det rör sig om ett test där ballongen inte kommer innehålla några partiklar. Inom miljörörelsen ser man ändå experimentet som ett första steg mot användning av solar geoengineering. Flera miljöorganisationer, som Naturskyddsföreningen och Greenpeace, har tillsammans skrivit ett brev till regeringen och SSC med en vädjan om att experimentet ska stoppas.  

På sin hemsida skriver SSC, angående kritiken, att de “inte kommer delta i några diskussioner om huruvida solar geoengineering kan, eller bör, användas i framtiden för att bekämpa den globala uppvärmningen”. I den frågan lutar man sig mot aktörer med större kunskap om de etiska frågorna, menar Stefan Gustafsson.

– Vi är en liten spelare, ett litet bolag som är experter på ballongflygning. Vi kommer inte genomföra flygningen om den inte bedöms etiskt försvarbar men vi vill inte heller vara en aktör som hindrar ökad kunskap om teknik som kan få existentiell betydelse. Vi har en världsunik kompetens inom ballongflygning och vill inte vara en bromskloss, om det skulle visa sig att den här tekniken behövs i framtiden. Men, vi kommer inte att genomföra flygningen om den inte uppfyller kraven på legitimitet, det är grundförutsättningen.

Växande konflikter framöver

Andreas Malm menar att konflikten kring det planerade experimentet i Kiruna speglar en växande motsättning mellan aktörer som arbetar för att minska koldioxidutsläppen och aktörer som försöker hitta metoder för att motverka effekterna efter att koldioxiden redan har släppts ut. Den motsättningen, menar han, kommer öka i takt med att det nu blir allt mer akut att lösa klimatkrisen.

– Jag tror att de här konflikterna kan intensifieras de närmsta åren, säger han.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Hotet mot uppvärmningen är så påtagligt och mänsklighetens åtgärder hittills helt otillräckiga trots enighet om hotet. Det är inte läge för att hindra forskning om hur uppvärmningen kan avbrytas. Först när tillämpningar ligger närmare och det visat sig att Parismålen blivit allt ouppnåeligare blir det dags för globalt samarbete och acceptans.